~- Fördärvat sinne i sin svartaste uniform |
din allians tyder på vekhet
du talar om mig i presens.
för du kommer inte längre ihåg mig
mitt namn, eller färgen på mina ögon.
när höst mörkret kommer
så minns du, din 13:de födelsedag.
du gråter, jag med.
du minns att jag mulade dig
och du brottade ner mig i snön
vita flingor valsade ner över din
överfyllda röda mössa.
oktober var vit och oskuldsfull.
Nu ser du mig inte längre
du hör inte min röst
den enda trösten jag kan ge dig är
- att jag finns här, jag går ingenstans.
|
| Kommentarer | | steelbird - 4 nov 10 - 17:50 | | Du är grym på att skriva. det känns som att få en doja rakt i bröstkorgen. Fortsätt skriva. Du är en fena på detta. |
|
|
|
