Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

26. ~Colorblind~

Nu är jag hemma igen kära läsare. Har ca 3 delar på lager som tyvärr är lite kortare än de brukar vara. Men de är färdigskrivna i alla fall! *positiv*
Hoppas ni gillar!


COLORBLIND

26.

Jag knackade inte på dörren till Adams rum. Istället slog jag upp den helt utan förvarning. Så fort dörren öppnades sköljde en våg av högljudd hiphop över mig. Jag blev stående i dörröppningen och stirrade förvånat framför mig. Adam satt vid sitt skrivbord, rakt fram i rummet. Han satt framför sin dator vilken verkade vara källan till musiken som förmodligen spelades på högsta nivå. Han snurrade datorstolen ett halvt varv så att han satt vänd mot mig. Jag vet inte om han hade förväntat sig att få se Sara eller någon annan, men hans ansiktsuttryck förändrades i alla fall återigen när våra blickar möttes. Jag hade varit beredd på att överösas av ilskna utskällningar för att jag bara klampade in på hans rum sådär, och trodde att det skulle gå cirka en halv sekund innan han började skrika åt mig, men han förblev tyst.
Han tittade på mig med något slags uppgivenhet i sina bruna ögon.
Så tryckte han på mellanslagstangenten och den höga musiken tystnade tvärt. Det ringde lite i mina öron men jag ignorerade det. Istället tog jag ett steg in i rummet, stängde dörren om mig och började prata bara en kort stund efter att tystnaden hade lagt sig i rummet.
”Vad håller du på med?” frågade jag och kände hur ögonen nästan självmant drog ihop sig till tunna streck. Adam harklade sig kort innan han svarade.
”Vad menar du?” kontrade han.
”Åh, kom igen”, stönade jag som hade tröttnat på hans lögner. ”Ljug inte. Du vet precis vad jag menar.”
Adam såg ner i sitt knä, som om han var rädd för att möta min blick, men sa ingenting mer. Jag suckade, och ansåg att han fortfarande låtsades som att han inte visste vad jag pratade om.
”Okej, jag menar det faktum att du till att börja med behandlade mig som om jag var pestsmittad…” började jag och fortsatte sen räkna upp alla de saker som jag ansåg vara märkvärdiga i hans beteende, vilket tog en stund, för listan var lång.
”Jag vet att du ångrar kyssen och att det är pinsamt att göra bort sig på fyllan men det är faktiskt inte mitt fel. Du kysste mig och är det någon som ska bete sig som du gör så…” avslutade jag men blev avbruten av Adam som först då tog till orda igen.
Han mumlade fram sina ord så tyst att jag knappt hörde vad han sa.
”Jag var inte full.”
Jag tystnade.
”Va?”
”Jag var inte full”, upprepade han, starkare den här gången. Han lyfte blicken och såg in i mina ögon. Jag fascinerades än en gång över dess färg men det han sa fick mina tankar att skingras.
”Vadå…? Varför i såna fall… Men… Kyssen?” stammade jag, förvirrad av denna helomvändning.
Adam harklade sig, men det var det enda tecknet på nervositet jag kunde se.
”Kyssen var en impuls”, medgav han därefter. Hans röst var fortfarande klar och tydlig. Jag förstod att han inte var klar. Han hade mer att säga och jag började ana vad som komma skulle. En bomb.
Vi såg på varandra. Tystnaden var kompakt och det kändes nästan som att luften dallrade av spänning.

Hade det varit en amerikansk film hade det spelats någon slags dunkande musik i bakgrunden som fått allas hjärtan att stanna under ett par minuter. Åskådarna hade hållit andan och Adams replik hade varit: ”The truth is…” konstpaus. ”That I’m in love with you.
Men det var ingen film. Det var ett tvättäkta, riktigt ögonblick av mitt liv. Adam sa någonting snarlikt, men på svenska och det var alldeles tyst runt omkring oss och ingen höll andan och ingen såg på. Det var bara vi i rummet och jag var den enda att få reda på hans hemlighet.
Jag skakade på huvudet, öppnade munnen för att komma med invändningar (Nej, det kan inte stämma. Du avskyr mig!) men stängde den igen utan att ha sagt något. Adams ögon var plågade när de såg in i mina och jag kände mig yr.
Plötsligt slogs dörren upp och både Adam och jag hoppade till. Markus stod i dörröppningen och min första tanke var att han hade hört alltihop. Att han stått med örat tryckt mot dörren och hört vartenda ord vi hade sagt, men sen påminde jag mig själv om att det var Markus. Markus gjorde inte sånt. Han såg leende från Adam till mig och sa sen att han skulle gå och sova och ville att jag skulle komma in och säga god natt.

Tacksam för att slippa ut ur Adams rum tog jag Markus i handen och följde med honom ut i korridoren.
”God natt Adam!” ropade han över axeln och jag hörde hur Adam med sin mörka röst mumlade något liknande tillbaka.
Markus verkade vara på strålande humör och när vi kom in på hans rum och han kröp ner under täcket var hans leende så stort att det gick från det ena örat till det andra. Jag frågade vad det var med honom, och han log bara finurligt mot mig.
”Vad?!” sa jag och kunde inte låta bli att fnittra till. Jag klappade försiktigt till honom på ena överarmen som stack upp ovanför täcket och han skrattade.
”Jag är bara glad att du och Adam kommer överrens nu. Jag sa ju det! Jag sa ju att du skulle försöka, och titta nu hur bra det blev!” sa Markus lyckligt. Hans blå ögon glittrade och leendet som avslöjade hans två lite större framtänder och gluggen emellan dem fick mig att le tillbaka – men inuti kände jag det som att någon hade knutit tio knutar på min själ.
Adam var kär i mig. Adam Malm var kär i mig. Adam Malm var kär i mig. Adam.Malm.Var.Kär.I.Mig.
Jag tvingade bort det ur huvudet för stunden och rufsade istället kärleksfullt om i Markus hår. Sa god natt och släckte lampan innan jag stängde dörren och gick in till mitt eget rum med en suck.
Adam Malm var kär i mig.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
filliponkan - 16 aug 10 - 18:01- Betyg:
jättebra som vanligt! jag var nog lite trög, förstod inte riktigt att han sa att han var kär i henne, men man blir ju glad bara av att läsa hans namn! puss på nosen på dig för att du är så duktig!
ellan_7 - 14 aug 10 - 11:47
underbar del, mera mera nuuu!
mejla nästa =)
LetMeJump - 14 aug 10 - 02:41- Betyg:
ÄNTLIGEN!
mejla nästa (:
lovemenot - 13 aug 10 - 12:58- Betyg:
MEJLA NÄSTA, JA DÖÖÖR :D:D:D:D <3<3
Berri - 12 aug 10 - 17:39- Betyg:
Läst den här typ 60 gånger!!, NÄR KOMMER NÄSTA DEEEL! :D !!
_MaAaLiN__ - 12 aug 10 - 04:41- Betyg:
nu börjar det verkligen bli riktigt spännande :D det bara måste bli hon och adam :)
LipsOfAnAngel - 11 aug 10 - 23:45- Betyg:
åh herregud. så himla bra! Adam är så söt!
Hexan94 - 11 aug 10 - 17:44- Betyg:
Woohoo, äntligen xD
Anonym_-_ - 11 aug 10 - 16:26- Betyg:
Äntligen någon som faktist kan skriva! Grymt bra!
blackgirl - 11 aug 10 - 03:02- Betyg:
Det måste bli adam och jessica!!
Rosapapper - 11 aug 10 - 02:10- Betyg:
Åh så bra!!!!
Sannathefail - 11 aug 10 - 00:27
Mer. Mer. Mer. MERA OKI?!
PsychicPlay - 10 aug 10 - 23:11- Betyg:
omgomgomgomgomg, det är ju ungefär hur vackert som helst, vill jag minsann påpeka! åhåhå, så vackert! :3 eh, ja, du är bäst. <3
maaliinT - 10 aug 10 - 22:51- Betyg:
synd att den var så kort, men bra skrivet i alla fall :) mejla nästa :)

Skriven av
chulia
10 aug 10 - 15:45
(Har blivit läst 258 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord