Emmy Del 3 |
Emmy var besatt. besatt, besatt, besatt.
Hon hade aldrig känt såhär förut - för någon. Och hon hade
träffat honom två gånger? Vad skulle hända om hon träffade honom
en tredje gång? Gaaah.
Tre dagar hade gått. Hon hade gått helt sminkad, parfymerad,
beredd att när som helst öppna dörren, när han skulle ringa på.
Simon hade kommit förbi en gång, hon hade såklart trott att det
var han, så hon hade slängt sig på handtaget, hennes hjärta
hade slagit snabbare än någonsin och där stod Simon. "Gud, ska
du ut på något?" Hon såg bara på honom med tomma ögon. "Va?"
Han skrattade, "ah, du ser helt otroigt snygg ut Em. Men är min
jacka här?" Hon hade inte kunnat låta bli att känna en stor besvikelse.
"ja, juste. Här"
Tre dagar. Hon vågade inte eng gå ut. Ifall hon skulle möta honom
i trapphuset. Hon ville att han skulle ringa på hennes dörr.
Som om det var oplanerat, och hon skulle säga. "jaah, hej va kul att
du kom " Som om hon nästan hade glömt av det.
Varför var hon så angelägen om att verka upptagen och svårfångad?
Det var bara något hon ville vara. Hon hade ändå varit den som
ringt på Olles dörr, att han hittade henne hjälplös vid porten
var bara en tillfällighet.
Hon städade, städade och städade. Sedan hon flyttat in hade hon
märkt hur otroligt lätt det är att stöka ner, och en annan sak;
att ingen annan städar upp, om hon själv inte tog tag i saken.
Vad hade hon trott? usch, hennes pappa hade inte gjort henne en
tjänst med att skämma bort henne. Det insåg hon nu.
Hon spikade upp svarta ramar på väggen i hallen. Ett slags bildkollage, med
hennes vänner. Bilder från resan i turkiet, som dom hade gjort när
dom var... 18? Nej 17 var dom då. Hon, Moa och Kia stod på stranden
i bikinis och höll om varandra och log det bredaste leendet. Hon
kom ihåg att dom hade bett en främmande kille ta kortet, Moa hade sagt
"Men, tänk om turken springer iväg med kameran då Em? Den är nog inte
direkt billig..." Trots Moas invändingar hade dom tagit kortet och
turken hade troget lämnat tillbaka den och gjort tummen upp, för
kortet. "Beautiful ladies" hade han sagt. "thaaanks"
Hon satte också upp ett kort på sin pappa, och föreställde sig
hur rörd han skulle bli nästa gång han besökte henne.
Hon bläddrade igenom foton som hon sparat. Där var hon. hennes
mamma. Hennes blonda långa hår som hängde ner, som en hollywoodstjärna,
såg hon ut med ett lyckligt leende på läpparna. Hon tvekade på om hon
skulle sätta upp det? Förtjänade hon ens att ha en sådan fantastisk mamma?
Hon hade varit den ultimata mamman, och Emmy hade varit den ultimata
tonåringen gånger 1000. Hon ville nästan kasta upp när hon tänkte
på hur otacksam, bortskämd och rent elak hon hade varit. Förtjänade
hon att få sätta upp kortet på den fantastiska personen, som inte
längre fanns?
Hon visste inte hur länge hon hade tittat på kortet nu. Hon kände
sig så ångestgylld när hon såg de. Hon hade svårt att hålla tårarna
tillbaka. Hon Sprikade upp det. I mitten av alla kort. Kom tillbaka,
tänkte hon. Snälla.
PLING! Hon ryckte till. Nej, han fick inte komma nu. Det var inte
nu han skulle komma, när hon var alldeles känslosam och ögonen
var fyllde av tårar. Hon smög försiktigt bort till dörren och kollade
ut genom kikhålet. Mycket riktigt, där stod han, med ena armen mot väggen.
Hon tänkte snabbt. Hon ville att han skulle tycka om henne för den
hon var, alla är ledsna ibland. Om han skulle undra var det bara
att säga som det var. "Ja kollade precis på foton på min mamma, som dog
för två år sedan" Hon förberedde sig på att öppna dörren, redo att visa
vem hon var. Osminkad, känslosam, som ett öppet sår. Skulle han hjälpa det att läka, eller strö
salt i det? upp till bevis.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Ferdos-Lina - 2 nov 10 - 16:22- Betyg:  | | Jättebra | | tryreadme - 13 aug 10 - 19:02 | | tack! absolut, flera delar (: | | eraaijka - 6 aug 10 - 14:19- Betyg: | | ååh, hoppas på en fortsättning snart! :) |
|
|
|
