Trassel |
Trassel hit, Trassel dit.
Bara en massa skit.
Älskar min mor och far men det vill mig inte ha.
Är nu placerad i ett jourhem, saknar mina syskon den yngsta är fem.
saknar dem så, men ingen kan förstå.
Snurrar runt runt kommer ingen vart, fan allt är bara svart.
Möten hit, möten dit men det händer inte ett skit.
Är allt bara en lek eller är det kanske ett svek?
Vet inte vad jag ska göra, det är ju ändå ingen som vill höra.
När jag var 15 år blev jag våldtagen, sen dess har jag dagligen ont i magen.
Psykologer hit, psykologer dit men det hjälper inte ett skit.
Ärren rivs upp mer och mer, orkar snart inte mer.
Vad har jag gjort för att förtjäna detta? Kan nån vara snäll och berätta.
Nu har hoppet bara försvunnit, antar att problemen vunnit.
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | tjejen86 - 22 aug 05 - 01:04- Betyg: | jättebra dikt.
kramar | sandra205 - 21 aug 05 - 00:36- Betyg: | verkligen rörande dikt | vvvv - 16 aug 05 - 01:14 | heregud .... ä dt om din barndom.....
stackars dej | Micael72 - 15 aug 05 - 18:06- Betyg: | Detta var verkligen en bra men samtidigt sorlig dikt om vad som kan hända livet, mycket bra | marre - 15 aug 05 - 06:29- Betyg: | Hoppas verkligen att allt ordnar sig för dig!
Du måste försöka övervinna dina jobbiga minnen.
Många kramar... |
|
|
|