Vänner för livet del 4 |
Blev lite kort del den här gången, ska försöka skärpa mig!
– Gud, sa jag chockat. Men vem var det som skicka bomben?
– Det vet man inte. Rymdplattan exploderade så man fick aldrig reda på vem som var skyldig.
– Skumt, sa jag. Tove nickade.
– Men det är inte det värsta. Jag sa ju att hela mellanöstern, delar av Asien och Europa försvann.
– Ja?
– Det gjorde verkligen det.
– Gjorde vad då?
– Försvann. Det finns bara sand där nu. Alla hus, gator, människor, djur avlopp allt. Det bara raderades. Och det finns inget spår av att det någonsin bott någon där.
– Vad konstigt! Men hur kan det inte finnas något spår av dom! Det är ju helt omöjligt! Sa jag skeptiskt.
– Ingen vet. Man kan inte gå för nära för då drabbas man av strålning och typ smälter. Jag rös. Tanken på att luckras upp och försvinna lät inte alls särskilt frestande. Man skickade in en massa robotar som filmade men de såg bara sand. Till och med avloppsrören är borta.
– Men det är omöjligt för något att försvinna! Sa jag. Man kan sära på molekyler och atomer och sånt och sätta ihop dom med andra saker men då bytar de bara form, de försvinner inte, sa jag surt.
– Jag vet, sa Tove. Man ville undersöka det men som sagt, där finns en viss smältningsrisk. Dock sägs det att folk i Asien vet mer än vad vi gör. För ungefär tio år sedan försvann hela Afrika också.
– Vad då försvann? Undrade jag.
– En morgon fanns det där, nästa morgon var det borta.
– En hel kontinent kan väl inte bara försvinna. Driver du med mig?
– Nope. Tove suckade.
– Richard då? Är han gift och så? Jag svalde.
– Inte gift, men han har kille, sa Tove. Det tog ett tag innan jag förstod vad hon hade sagt.
– Vva? Är Richard bög!?! Jag gapade av förvåning.
– Homosexuell heter det, rättade Tove mig.
– Jag bryr mig inte! Richard! Bög! Säger du att Richard, min Richard, håller på och knullar andra män i röven eller?? Hur fan gick det till?
– Jag blev kär, hördes en röst bakom mig. Jag vände mig om. Bakom mig stod Richard (eller i alla fall någon snubbe med sicksack noppade ögonbryn, magtröja, rosafärgade armhålshår, och byxväska av i något glansigt tyg som påminde om Richard) Min ansiktsfärg gick från vit till tomatröd på ca två sekunder.
– Fan., sa jag och gömde ansiktet i händerna. Delvis för att jag skämdes delvis för att dölja tårarna som rann ner för mina kinder. (Och delvis för att se hans rosafärgade armhålshår) Han gick fram mot mig. Höll om mig. (HJÄLP!!!)
– Lilla gumman, sa han. Det va nitton år sedan ju.
Det känns som om det vore igår, snörvlade jag. Jag suckade. Richard som bög, Tove som tjock. Människor som förlängde och färgade sina armhålshår. Halva jorden som typ gått under. Vad var det här för vissen framtid jag hamnat i?
Kommentera gärna detta verk! Och tack för all kretik och fina ord :D
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Mathilda1 - 15 jul 10 - 23:28 | Bra!
Men lite konstig...
Men som sagt om de andra delarna:
Jättebra och spännande novell... | | suunshine - 29 jun 10 - 14:10 | du är skitbra !
mejla :)
Jag längtar efetr nästa del :D<3 | sztiz - 29 jun 10 - 08:47- Betyg:  | | :O mycket bra skrivet :D <333 | | _ReLi_ - 29 jun 10 - 01:24 | | Mejla när nästa kommer! :) |
|
|
|
