Äkta kärlek, händer när det ska hända. del 7 |
del 7! kommentera :)
Tillbaka till nutiden. ( 5 år senare! )
- Älskling, vakna nu, mumla en len röst vid Isaks öra. Han kisade med båda ögonen och ett leende klistrade sig fast på läpparna.
Han möttes av de vackra ögonen och det strålande leendet som mötte honom.
- Hej på dig, sa han med en nyvaken hes röst. Han lät ena fingret följa en av Cassandras många hårlockar.
- Du somnade mitt på ljusa dagen, sa Cassandra och smekte honom över kinden. Isak sneglade på klockan, den visade tre på dagen.
- Oj..Jag tänkte bara tillbaka på den dagen då vi möttes och hur förälskad jag var i dig redan första gången, sa Isak med en låg röst.
- Och då somnade du? Tänk att det var så tråkigt så du somna, sa Cassandra med ett skratt. Isak la båda armarna hårt omkring hennes smala axlar och tryckte hennes kropp mot sin egen.
- Du, det var inte alls tråkigt! Mitt eget fel då jag valde att ligga ner, sa Isak roat men bestämt. Cassandra log ett sockersött leende mot honom och de lutade sig framåt och lät läpparna mötas i en stilla kyss.
Isaks hjärta bultade hårt mot revbenen och det pirra fortfarande lika mycket i kroppen som för 5 år tillbaka då han hade blivit förälskad. Pirrandet skulle nog aldrig försvinna, det var han säker på.
Cassandra lutade sig en aning bakåt, strök honom över håret med ett leende och drömmande blick.
- Minns du den dagen då vi blev tillsammans? fråga hon med en sammetslen röst. Isak blev förvånad, han la båda händerna runt hennes ansikte och titta djupt in i hennes blick.
- Älskling, det är klart jag minns, svara han. Och de båda började tänka tillbaka på den dagen när det blev de två, för fem år tillbaka...
5 år tidigare.
- Vilken tid kommer Cassandra på middag? undrade Malin. Hela familjen satt i köket och planerade middagen.
Isak hade pratat med Cassandra kvällen före i telefonen och hade frågat henne rakt ut om hon hade lust att komma på middag hos honom. Och till hans förvåning hade hon ivrigt men blygt tackat ja.
Värmen hade brunnit i kroppen på Isak när Cassandra ville komma på middag. Och allt skulle bli perfekt. Föräldrarna skulle åka bort hos några arbetskompisar så han och Cassandra skulle ha hela huset för sig själva.
- Klockan sju kommer hon, svara Isak tydligt. Så det inte skulle bli några missförstånd bland föräldrarna, eftersom de ibland inte hörde så bra på vad han hade att säga.
- Okej, Malin tvekade. Hon bet sig i läppen och titta på Isak och sneglade sedan på hans pappa.
- Vad är det mamma? undra Isak.
- Nej jag bara funderade..Klarar ni er ensamma? Och om det är något så ring för Guds skull! Jag har telefonen med mig hela tiden och pappa likaså, svarade Malin oroligt.
Isak suckade, han hade vetat att hon tidigare eller senare skulle ha sagt precis det där. Han steg upp från stolen som han hade suttit på och gick till sin mamma. Med båda armarna kramade han om henne.
Nu gällde det att spela en väldigt överraskande son.
- Mamma, vi klarar oss. Och om det är något så lovar jag att ringa med detsamma..Men försök att slappna av lite själva och ha roligt! sa Isak med en mjuk men ändå bestämd röst.
Båda föräldrarna spärrade förvånat upp ögonen och glodde på honom. Hans mamma besvarade kramen men höll honom sedan på armlängds avstånd.
- Isak, jag litar på dig. Och hoppas du är snäll mot Cassandra, hon är en sån rar tjej, sa Malin med ett leende. Isaks kinder hettade till av att höra hennes namn.
- Jag lovar, sa han och menade det av hela sitt hjärta. Aldrig att han skulle göra något för att skada Cassandra eller såra henne.
Senare mot kvällen var maten fixad. Det skulle bli mos och en dyr rökt lax. Isak hade dukat samma långa bord ute på terassen, som de hade haft maten på den gången då han och Cassandra hade sett varandra för första gången.
Han hade en vit duk under och röda långa stearinljus som han skulle tända på lite senare. Han hade dukat fram de finaste porslinstallrikarna, som de bara hade använt mest som köksprydnader.
På tallrikarna hade han vikt ihop en servett och lagt besticken ovanpå servetten. Det var skogsmörka servetter, ganska mörkgrönt men med ändå en ljus färg i sig som fick servetterna att lysa.
Väldigt snyggt enligt honom själv. Hoppas att Cassandra tycker likadant, tänkte Isak.
Han stod framför spegeln i badrummet och fixade till sig. Han hade satt upp håret med lite gelé och sprutat lite dyr man parfym över sig. Klädseln bestod av svarta byxor som fick hans rumpa att se fast ut.
Och en svart skjorta som stramade om hans muskler. Malin råkade gå förbi badrummet men stannade, eftersom dörren hade varit helt öppen. Hon studerade honom med en moderlig blick som var blandat med stolthet och kärlek.
- Cassandra kommer att falla pladask för dig, du ser så stilig ut! utbrast hon lyckligt och klappade förtjust i händerna. Isak vände sig om mot sin mamma och studerade hennes klädsel.
En mörkgrön klänning, lite urringad, bara så att det vita pärlhalsbandet skulle vara helt synligt. Hon hade sminkat sig lite mer än normalt och såg väldigt fin ut.
- Du är väldigt fin du med, mamma, kommenterade Isak med ett leende.
- Javisst är hon! Min lilla Malin, sa hans pappa roat. Båda föräldrarna kramade om varandra och började gå mot hallen.
- Vi kommer hem mot natten, ha så trevligt! kvittrade föräldrarna och vinkade glatt.
- Detsamma, hej då! sa Isak högt och såg ytterdörren stängas.
Nu kände han nervositeten som hann ikapp honom. Händerna blev klibbiga av svett och han gick till badrummet för att tvätta dem med iskallt vatten.
Isak tittade på armbandsuret, fem före sju. Hon skulle komma precis när som helst. Isak titta bestämt på sig själv i spegelbilden och lutade sig framåt.
- Du ska bara ta det lugnt, var cool och bli inte för ivrig. Välj dina ord och meningar väldigt noggrannt före du talar! sa han åt sig själv.
Han knäppte också upp några knappar på skjortan så att den muskulösa bringan syntes mer. Isak log nöjt för sig själv, nu var det klart.
Det plinga till på ytterdörren, det lugn som han borde ha haft försvann med detsamma. Isak bet ihop käkarna, kände sig kallsvettig och drog ett djupt andetag.
Med skakiga steg gick han mot ytterdörren och öppnade. Dörren gled upp och där stod hon. Cassandra. Med en ljus persikofärgad klänning som slutade ovanför knäna.
Hennes långa hår hade hon lagt fast med ett vitt hårband i en knut hängande över ena axeln. Isak märkte att hon hade ljusbruna strumpbyxor som fick hennes ben att se extra sexiga ut.
På fötterna bar hon svarta högklackade skor och i handen hade hon en svart liten läderväska. De studerade varandra utan ett ord, men båda var lika fascinerade.
- Välkommen in, sa Isak och hans kinder rodnade. Cassandra log ett sockersött leende och gick graciöst förbi honom. En svag doft av jordgubbe och mango svepte förbi honom.
Hon har säkert mango parfym på sig och tvättat håret i jordgubbs schampo, tänkte Isak och försökte kontrollera sin andning.
Nu var det dags, be a man! tänkte Isak och började långsamt gå efter Cassandra...
|
|
|
|
