Mina ord
går rakt igenom dig
Som ett skrik genom luften
eller som en värja
genom en vägg av seg hudvävnad
Du andas in dem
och andas ut dem som ingenting
Men för varje stavelse
som lämnar mina darrande läppar
så dör jag lite grann på insidan
Orden lämnar plats för mer mörker
och för en längtan efter rött glitter
och allt annat som vägrar
att försvinna
Allt det som vägrar att förlika sig med
den viskande dimman som tillhör
det förgångna
Din uppenbara brist på empati
och ditt hänsynslösa agerande
är som ett hårt slag i magen
Luften går ur mig
och jag sjunker ihop i mina egna tårar
Du brukade vara min lillebror
Du brukade stå på samma sida som mig
Men den tiden har nu regnat bort
och hastigt dränkt oss
Eller, det är mina lungor som är fyllda av
vattenblandad gråt
Du vandrar fortfarande jorden
med mjuk luft i strupen
och du ser krusningarna på vattenytan
som blir av mina dödsryck,
djupt där nere från havsbottnen
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
| nattblick - 24 jun 10 - 23:17 |
| Vacker och beskrivande <3! |
Unsaved - 1 jun 10 - 22:32- Betyg:  |
"Du vandrar fortfarande jorden
med mjuk luft i strupen
och du ser krusningarna på vattenytan
som blir av mina dödsryck,
djupt där nere från havsbottnen"
Wah! |
| idantica - 1 jun 10 - 21:49 |
| Jag ryser så...och du skriver så bra att jag vet inte vad jag kan säga som är värdigt det jag känner. Du är verkligen så otroligt bra! |
| TH-Lower - 30 maj 10 - 23:05- Betyg: |
| Herregud! Du är jätteduktig, talang. Fint, vackert, bra, fantastiskt, underbart! Knappt så det räcker till. Älskar denna text, åh! <3 |
| magda87 - 30 maj 10 - 23:02 |
Wow, riktigt, riktigt bra!!!! Älskar sista stycket, och "
Orden lämnar plats för mer mörker
och för en längtan efter rött glitter
och allt annat som vägrar
att försvinna" Klockrent skrivet!! |
