Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Skrattar bäst som skrattar sist (Epilog)

The truth

För Susanne hade flickan Lex alltid varit ett mysterium. En olöst gåta och ett levande frågetecken. Hon hade diagnostiserats som paranoid schizofren, och hon talade aldrig. Hon berättade aldrig hur hon mådde, utan stirrade bara på en med de där stora, isblå ögonen som om det var sköterskorna som hade något fel i hjärnan. Det är nog ingen som har förstått henne, och många har försökt bota henne, men medicinen tycktes aldrig hjälpa efter de första två veckorna. Hon var våldsam vid vissa tillfällen, men hon insåg det nog inte. När hon hade försökt ta självmord, eller vad de nu skulle föreställa, var de tvungna att ta henne till sjukhuset, men där fick de beskedet att hon inte skulle klara sig.
Susanne stod och samtalade med Lex doktor ute i korridoren när de hörde det. Ett skärande, isande och galet skratt från rummet där flickan låg. De sprang in med paniken stigande, och fann Lex i sängen. Hon vred sig när hon skrattade, men armarna låg livlösa vid hennes ryckande kropp, och apparaten som listade hjärtfrekvensen pep ovanligt gällt. Susanne försvann i tumultet och kaoset av springande kroppar och höjda röster. Två undersköterskor höll Lex på plats, men när hon märkte att doktorn skrek ”klar” och försedde Lex med 300 volt i kroppen, var hon tvungen att försvinna ut. Hon gömde sig skräckslagen i ett av väntrummen, och efter något som kändes som flera timmar fick hon syn på doktorn. Han var svettig i pannan, och hans hår stod åt lite alla håll. Hans ansiktsuttryck var stelt, hans mun ett vitt streck och ögonen sökande. När han väl fann Susanne reste hon sig, och han rynkade besvärat pannan.
”Det fanns inget vi kunde göra” sa han beklagande.
Självklart hade det inte funnits något att göra. Flickan hade nästan förblött vid den tidpunkt de hade fått hit henne, men Susanne kunde inte ignorera att hon trodde att hon skulle överleva.


Ja, då var den här novellen avslutad. Hoppas att du gillade den! :]
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
95an - 8 maj 11 - 20:31
Gripande! mycket bra skrivet! fast ja skulle ha viljat läsa mera :))
blackgirl - 29 maj 10 - 03:39- Betyg:
Gaha du tog livet av lex och jag som faktiskt var van vid hennes spydiga tankar

Skriven av
jeans
29 maj 10 - 00:05
(Har blivit läst 65 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord