Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

We are to diffrent del 13

Ni kommenterar dåligt kom igen nu:_D injoy

Nellie

Malin ljusa röst fick mig att frysa till men jag kunde ju inte bara gå. Jag log emot henne samtidigt som jag små sneglade på Tim som såg lugn ut. Jag sträckte mig ner och kramade henne men visste egentligen inte vad jag skulle göra. Danne tittade kallt på mig och jag kände mig helt plötsligt väldigt skyldig.
- Jaha vad gör ni här då? Jag försökte låta så glad som möjligt och dölja skräcken i rösten.
- Vi kollade på Dannes lillebror, du då vad gör du här? Jag vände mig om och kollade utan att se Linus. Men han satt i knät på Tim.
- Linus ville leka lite innan vi går vidare. Man såg på Malin att hon försökte se honom. Men innan hon hann säga något så kände jag två små händer runt min midja. Linus stod och gömde sig bakom mig. Jag skrattade lite och smekte honom över hans hår.
- Ja men då antar jag att vi inte ska hindra dig. Man hörde på henne att hon genast blev lite sur. Jag nickade till dem och gick mot Tim som redan var på väg mot oss. Han tog upp Linus på ena armen och la den andra runt mig och pussade mig på huvudet. Jag vill inte ha det så här jag vill inte att jag inte ens ska kunna träffa min bästa kompis. Jag la min arm runt hans midja också. Vi gick ner emot affärerna och handlade lite mat och så gick Linus och dem för att handla lite kläder till Linus. Jag själv gick och köpte lite kläder till mig själv. Vi sa att vi skulle mötas vid bilen runt fem det var ungefär en halvtimma senare. Det är ganska så skönt att få några minuter för sig själv utan någon alls bara mig. När jag hade köpt lite nya jeans och några tröjor så kände jag att jag hade bränt lite för mycket pengar. Jag var på väg mot bilen när jag fick syn på Nellie och Danne. Helt själva dem såg ut som om dem stod och snackade om något allvarligt. Jag tyckte det kändes konstigt så jag stannade upp. Jag såg dem kyssas och jag kände hur arg och ledsen jag blev. Jag vet inte varför jag borde inte ens ha anledning till det men det gjorde så ont. Jag trodde verkligen att i alla fall Malin fattade att jag fortfarande gillade honom. Jag kunde inte röra på mig utan tittade bara på dem sen tittade Malin upp på mig. Man såg på henne att hon såg rädd ut. Hon började gå emot mig men jag gick raka vägen ut där ifrån. Jag gick fort men inte tillräckligt så hon tog tag i in axel och jag vände mig emot henne.
- Nellie snälla det är inte som du tror. Jag tittade upp för att inte börja gråta.
- Det är bara hur fan kunde du? Hon släppte mig och slog ut händerna i luften.
- Snälla Nellie du är med Tim tror du inte att det är så det borde vara. Hon hade just påpekat hur jag inte var värd honom. Att jag borde hålla mig till min egen sort. Danne stod några steg från oss. Jag kollade på honom och försökte få bort tårarna ur ögonen.
- Ja du har rätt Malin, jag hör inte till er värld han är din. Jag pekade på honom och fortsatte att gå mot bilen. Hon hade ju rätt men jag trodde aldrig att hon skulle tycka så om mig. Att hon av alla människor skulle tycka att jag inte var lika värdefull som hon eller dem bara för jag inte har pengar. Jag känner mig helt misslyckad och nu vet jag varför folk från hemma håller sig från folk där ifrån också. Det är för att vi inte inte passar och även om det inte verkar som det är så stor skillnad från början så visas det tydligt senare. Jag ska aldrig utsätta Linus för något sånt. Jag vet inte hur jag ska göra tänk om jag blir av med Linus då har jag verkligen inte ett skit kvar då har jag bara mig själv och jag är inte mer än ett misslyckande. Linus såg jag inte men Tim stod precis utanför bilen och helt plötsligt kändes det som om han betydde så mycket. Jag kunde inte hålla mig från att gråta så ju närmre jag kom desto värre blev det.
- Linus sover, men gumman vad är det? Jag kunde inte hålla mig jag ställde mig så han höll om mig hårt och jag grät där. Mitt i stan så brast jag allt som hade hänt under dagen gick ut i tårar. Jag hatar det. Tim sa inget han bara fortsatte att krama mig och höll om mig. Jag bara fortsatte att gråta ut allt som någonsin gjort mig ledsen. Jag borde ha hållit mig på min hemma plan. Jag kunde inte sluta gråta det bara fortsatte att komma. Jag hatar att saker är som dem är.
Danne

Jag hade bara vänt när hon pekade på mig. Jag tog bara med mig Johan och åkte hem. Jag låg i mitt rum och tänkte på att hon sa och allt hon menade. Hon sa att hon kunde ta mig men ändå verkade hon så arg och ledsen. Den här dagen kunde inte ha blivit värre. Mamma hade varit jätte snäll och gjort mat när vi kom hem men jag orkade inte vara snäll eller social. Jag tror jag borde vara arg men jag vet inte vad det där korta samtalet handlade om jag fattar inget. Varför skulle vi kyssas där eller överhuvudtaget. Hur kunde jag vara så jävla dum i huvudet.
Jag somnade och vaknade inte förens klocka ringde vid halv åtta. Mådde fortfarande skit över allt från i går men vad ska jag säga eller göra. Jag fixade mig i ordning och drog till skolan och även denna dag började dåligt för jag kom försent. Vädret ute var också skit det regnade ner som om himlen hade öppnat sig. Men jag satte mig ner i stolen och A. J verkade något surare än vanligt men han hälsade i alla fall. Så förhoppningsvis så var det inte mig han var sur på. Jag sneglade ut med blicken i korridoren och fick syn på Nellie som kom ut ur expeditionen. Det kändes reda där som om det var något lurt på gång. Jag kunde inte sitta kvar där inne jag hade så mycket jag ville veta så många saker jag tyckte hon skulle tala om för mig. Så jag reste mig upp och gick ut till henne. Men när hon tittade upp så såg man att hon inte var sig lik. Hon såg ledsen ut och hade inget smink och såg bara mer nerslagen ut en vanligt. Det var även något med hennes ögon dem var helt tomma som om den där söta lilla tjejen inte fanns där längre. Hon stod bara och tittade på mig med sina tomma ögon. Jag fick nästan kalla kårar av henne så jag kom nästan av mig. Jag var precis på väg att säga något när jag fick syn på Malin som kom gåendes i korridoren. Nellie bara tittade på henne och fortsatte åt andra hållet. Jag hade henne där precis framför mig men ändå kunde jag inte säga något till henne. Malin ställde sig framför mig och kollade på mig. jag fortsatte att kolla efter Nellie som försvann längre bort tills hon var utom synhåll.
- Jag har dumpat A.J. Det kom från ingen stans och plötsligt kändes det som om hon förväntade sig något av mig.
- Ja han är inne på lektion och jag ska hem. Hon kollade på mig med sina stora ögon.
- Ska du med eller? Jag var inte ens trevlig men ändå följde hon efter mig. Vi sa inget till varandra inte ens i bilen. Jag kände hela vägen hem till mig att jag gjorde fel men jag kunde ändå inte sluta. Ännu mindre vända nu, varför skulle jag backa ner. När vi kom in på mitt rum så gjorde vi det bara inget förspel eller mys. Det var knappt så att vi klädde av varandra snarare bara hoppade ur kläderna och ner i sängen. Det fanns inget där men ändå kunde jag inte sluta vilja ha henne hud på mig. Hennes kyssar var mjuka men inte mina jag kände att det inte vart någon ömhet men ändå var det skönt. Men inte alls som det var med mig och Nellie. Jag antar att det är för att jag är kille men ändå skämdes jag. Men jag vet inte vem det är jag försöker leka toffel åt. Hon har ju gjort sitt val då kan jag ju lika gärna göra mitt val. Jag kanske inte behöver vara den där snälla killen för jag blir ju ändå bara översprungen i slutet i alla fall. Jag tittade på henne när hon låg där och halvsov. Jag skäms mest över att det var A. J s brud tills nyligen och det är ju lite elakt. Men och andra sidan han har ju redan haft henne och nu har jag henne det är ju så det funkar. Jag kan komma på säkert tre hundra olika anledningar till att jag inte gör fel men det är inte så. Jag vet att vad jag gör är fel. Men Malin verkar ju också veta vad det är så jag vet inte varför jag är orolig. Jag har haft KK förut så jag förstår inte vad problemet är just nu. Jag låg och funderade på allt men kom ändå fram till att jag bara var en skit. Det verkar meningslöst att försöka vara något annat när jag bevisar det.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
DickensLips
5 maj 10 - 21:50
(Har blivit läst 43 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord