Genus |
Hon är sen igen. Alltid ska hon vara sen. Vad gör hon? Hon är säkert med någon annan. Som vanligt duger jag inte. Borde jag gå nu? Väntat i snart 15 min. Gud vad jobbigt. Jag hade fixat upp mig för henne. Duschat med den väldoftande tvålen, fönat håret, applicerat mjukt med foundation, precis rätt. Till skillnad från de flesta andra vårdar jag faktiskt min hud och är väl medveten om vad intrycket av mig gör på andra. Hon bryr sig inte. Inte som jag i alla fall. Men ändå tror Alex sig ha rätt att påpeka mina brister. Det är väl inte mitt fel att jag har så spinkiga ben? Men jag förlåter henne. För mina ben är spinkiga, det är sant, och hon får mig att känna mig så trygg. Hon skulle ställa sig upp för mig om jag blev ner trampad utav de starkare killarna. Men det skulle jag aldrig våga säga. Jag låtsas som att hon inte alls vågar mer än mig. Så som att jag inte heller berättar hur lång tid det tar för mig att fixa mig innan skolan. Men även om det tar så lång tid för mig står jag nu här och väntar på henne. Det är hon som borde vänta på mig. Nä, hon kommer inte. Jag går.
Fan. Jag missade honom.
Nu kommer han säkert sura. Orka ännu en lång utläggning om hur han blir påverkad av att jag kommer några minuter sent och hur mycket det sårar honom, Tim fattar bara inte att han inte borde snacka om sånt. Det är därför de andra killarna inte gillar honom. Klarar inte hans gnäll. Men han är schysst, snygg också. Ändå borde han vara tacksam att jag orkar alls. Det finns flera andra jag skulle kunna vara med istället. Jag har hållit mig trogen också. Jävla fjolla. Jag får väl säga förlåt eller något sen. Han ser ju ändå jävligt bra ut. Man vill inte gå miste om en sådan godbit som mormor skulle sagt.
Hon drog på munnen åt minnet av mormodern och hoppade på cykeln för att köra mot ungdomsgården istället. Kanske skulle hon stöta på Tim där. Antagligen inte. Lika bra det för han skulle väl ändå bara vara kylig eller se sårad ut. Hon orkade inte ta hand om honom just nu. Speciellt inte framför de andra. Han fattade bara inte hur man skulle bete sig. Alex, som själv var en tom-boy som det kallades, visste alltför väl vad man skulle säga och hur.
Hon körde in på gården och ställde in cykeln på det vanliga stället. Det var en BMX, bara hon och några till brukade köra sådana. De andra som gjorde det var killar, man skulle kunna säga att hon också var det men då skulle det ju nästan vara som att hon var transa. Hon tyckte inte om ordet, det brukade skrika ”UTSTÖTT” så fort hon läste det och ”dålig sminkning”. Det var något hon gillade med Tim, han sminkade sig, vilket är stört, men det passade ändå honom på något sätt. Nästan bättre än det gjorde tjejerna i hennes klass. Kanske för att han visste hur. Hon undrade om någon annan visste att han brukade göra det, tror inte det syntes så mycket för annars hade folk sagt något och hon skulle få honom att sluta, det är självmord ju.
-Hallå..?
Något grymtade från soffan. Mamma. Hon sitter väl och kollar på TV igen. Jag hör den monotona rikssvenska rösten ”…och nu Maria Ingvarsson om sin nya bok ’Vem är vi’. Välkommen Maria. Det sägs att…” Jag går in i badrummet. Ljuset är sönder. Igen. Mamma orkar aldrig fixa sådant. Har väl varit så sedan den där Per. Hon har knaprat vartannat piller och varannan choklad sedan han dumpade henne. Jag lämnar dörren öppen för att kunna se något. Jag ser väldigt spöklik ut i det svaga ljuset, som en vålnad. ”… är som ett fängelse, rollerna vi förväntas spela, genus roller vars manus vi kan utantill. Borde kunna utantill… Det där var ett stycke ut din bok. Är det verkligen så? Förväntas människor att ta åt sig de förutbestämda könsrollerna? Ja absolut. Killar ska vara de starkare, de ska…” Jag öppnade min sida av spegelskåpet. Det vanliga, min deodorant med bilden på den supervältränade Mannen med stort M. Rakhyvlar, tandtråd och så vidare. Inget för utseende. Kanske killar inte ska bry sig om det. Jag gör ändå. Är det fel? ”…rosa, smink, utseende, mode, taggar som automatiskt kopplas till tjejen. Det är något som inte bara skadat kvinnan utan…” Varför får jag inte bry mig? Att se anständig ut är väl något alla borde vilja. Om jag hade sagt det till Alexandra hade hon skrattat, hon bryr sig ju inte. Men tjejer ska ju bry sig. Varför får hon bryta från rollen men inte jag? Känns som att jag simmar men borde flyga, idén och filosofin som ligger på tungan kan ge mig vingar men jag når den inte. Alex hade kallat mig bög om jag berättade det. Men varför alla dessa ord? Jag förstår det inte. Titlar, öknamn, fjolla, bög, transa, kille. Kille och Tjej. Det bubblar i mig. ”Vi tackar Maria för att hon kommigt hit till oss för att prata om sin bok ’Vem är vi’ och nu över till vädret…” Jag öppnar den andra sidan av spegelskåpet och börjar plocka ut ingredienserna för en katastrof. En tsunami, jordbävning och små verktyg från Isadora står på samma lista, listan över katastrofer om de hamnar fel.
Jag stegar mot ingången och får upp dörren. Entré. I vanliga fall brukar folk vända sig om för att se vem som kom men tydligen har något annat fångat deras uppmärksamhet, bara en vände sig nu, han ropade åt mig att komma. Något om min kille. Tim? Är Tim här? Mina känslor skenar men jag tyglar dem. Vad gör han här? Han brukar ju undvika gängen men nu sitter han omringad av dem. De är ljudliga. Jag önskar att jag blundade för utifrån ljuden verkar det inte illa men kroppsrörelserna som är så kaxiga får min mage att kännas som om den tog sitt första bloss, illa. Jag önskar jag inte kopplat det så, jag önskar jag hade cigg. Vad handlar det om? Vad fan har han gjort? Vad har de gjort? Nu ser jag honom. Jävlar. Fan. Fanfanfan.
Tim har sminkat sig. Han har foundation, läppstift, rouge, ögonskugga, maskara, hela kittet. Synonym skulle vara drag queen eller en tonårstjej. Alex vet inte vad. Tim märker inte dem runt omkring honom. Han ser koncentrerad ut, nästan hypnotiserad. Inte som Alex. Alex är alltför medveten om vad Tim gjort. Hon undrar för sig själv om han förstår konsekvenserna. Folk runt omkring skrattar och frågar honom hur mycket han tar för en avsugning. Resten skriar. ”Va fan?! Från honom? Hellre en åsna!” Alex tar tag runt Tims handled. Drar med honom ut. Bort från bestialiteten och skrien. Hon måste få reda på varför. Fattar han inte hur utmobbad han kommer bli nu? Hur utmobbad hon kommer bli om hon är med honom. När de är ensamma utomhus klarnar Tims blick.
-Hej. Säger han.
-Vadå hej?! Är det din förklaring? Snäser hon.
-Va? Vadå?
-Ja, allt det där! Säger Alex och gestikulerar mot hans ansikte.
-Jag kände för det…
-Vadå, har du blivit bög eller?
-Nä. Alltså…
-Transa då?
-Nej! Jag vill bara bort från allt detta…
-Från vadå, din kuk?
-Nej sa jag ju! Alltså, jag vill bort från alla fördomar och hela instängdheten. Jag vill va fri. Jag vill ut ur könsrollernas fängelse! Det är som att alla bara sitter där och fokuserar så jävla hårt på hur de ska kunna bete sig utan att någon ska ropa bög efter dem! Utan att få en stämpel eller bli inknuffad i ett fack. ”Ursäkta, vi fick nyss besked om att du är transa, varsegod, gå hitåt tack, ja ja, in i det facket ska du, ja ja ,ser du denna nyckeln, jag låser in dig här nu och slänger bort din utväg ja ja hej då då.” Jag vill inte! Jag vill inte definieras av ett ord för jag är fler dimensioner än 2! Och jag vill inte gå i Pride och skriva in mig om jag ska gå med Transorna Bögarna Flatorna eller de där som inte kan bestämma sig, Bi-sexuella. För jag bryr mig inte, jag är allt och inget och det är vi alla! Släpp mig!
För helvete, hela vårt språk. Allting är uppbyggt så, han/hon den och det. Vad är den första frågan en person får höra i denna världen. ”Är du en flicka eller pojke?” För tydligen förändras allting om man råkar ha ett annat sorts organ än hälften av världen. Forskning tar fram vad det vill och det gör våra hjärnor också. Våra hjärnor som plockar upp signaler speciellt de där extra starka signalerna som kommer från rosa tyg. Måste vara något fantastiskt speciellt med det. För tydligen blir jag en annan person genom att bete mig si eller så, genom att ha tyg runt mina höfter i den här formationen vs. den där. Ja.. Det var det. Du definierar inte mig i mindre än en bok fylld med ord.
Alex var stum. Jag kände mig urladdad. Aldrig mer fundera på hur vida något var passande för mig. Det var slut. Äntligen. Men detta är bara början.
Hen vände ryggen mot Alex. Med självsäkra somaldrigförr steg gick hen mot sitt nya liv. Inte som en kille och inte som en tjej, ingen transa eller bög. Hen var en person med kuk. Det var allt. Punkt slut.
|
| Kommentarer | | MasteHallaMasken - 7 maj 10 - 18:00 | Kul med lite bra noveller :D
Budskapet gick fram på ett jättebra sätt
Skriv fler noveller vetja?
Jättekul att läsa |
|
|
|
