Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Början på en zombieberättelse?

Som sagt. Detta är nog bara början (:
------

Efter en varm och torr sommar så börjar äntligen kyla komma till den väldigt varma lilla staden och väntande invånare längtar efter och känna en kall höstbrist mot huden och efter och se regnet slå mot fönstret. Det har varit den varmaste sommaren på över 20 år säger dom i den lokala lilla mötesplatsen. En sådan sommar som endast gamar och kajor gillar, asätare. Mycket boskap har dött på grund utav uttorkning, mycket har torkat och vissnat sönder för att dom inte fått vatten och även många har fått svåra infektioner för att solen legat på och även för att man inte kan få igång en fläkt och kyla ner kroppen. Många har dött den här sommaren. Folk hoppas nu på att man ska få koppla av och få känna kyla för en gångs skull, många gick alltså ut på natten då temperaturen sjönk otroligt mycket jämfört med hur det kunde vara på morgonen och på dagen, det var en lättnad.
Men det var inte alltid det var säkert på natten heller eftersom det fanns rovdjur runt om staden som ofta tog sig in i och anföll boskap och även enkla husdjur som hundar och katter, man hade även hört om mänskliga offer. Det var sällan det hände men när det väl hände blev många rädd och bad om och få jaga alla dom rovdjur som tog sig i närheten av staden för och hålla sina familjer säkra. Givetvis gick inte deras borgmästare med på det och det var mycket tjuvskytte som hände när det inte blev som dom ville, många hamnade i fängelse just för dom endast ville göra sitt bästa för att skydda sina nära och kära.
Men så en dag när invånarna kunde ta sig ut i solen utan och vara rädda för och få hemska sår av solen så såg man att det bildades väldigt mörka moln på himmelen. Man såg vad folk tänkte på deras ansikten, deras ögon fylldes av glädje och förhoppning man sällan ser hos vanliga människor. Man såg att dom tänkte ”Regn!” och nog var det regn alltid. Snabbt, snabbt tog sig molnen till staden lika snabbt som man såg att dom bildades tjocka, mörka och tunga av den härliga vätska dom så länge väntat på.
Precis innan dom första små dropparna föll så skyndade dom som var inomhus sig ut och plockade fram stolar, dynor, små soffor och allt möjligt för och kunna samlas i stora grupper, dom väntade med spänning.
Det regnar.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
AdvocatusDiaboli - 19 apr 10 - 09:41
SoGetLost: Det kan jag göra :)
Tackar :D
SoGetLost - 14 apr 10 - 14:43
jag tyckte den vaar bra :D vill läsa mer :) mejla?:)

Skriven av
AdvocatusDiaboli
14 apr 10 - 10:09
(Har blivit läst 158 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord