Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

(vet ej vad den ska heta, hjälp mig? ^^)

Paula sprang ut genom dörren, tårarna rann ner för hennes kinder. Hon kunde inte förstå hur Rikard kunde göra sådär mot henne, efter allt hon gjort. Hon hade alltid älskat honom och efter att de firat 8 månader ihop så går han och är otrogen. Hon var rädd, vad skulle hon göra nu? Han visste ju inte ens att hon var gravid. Paula ville behålla barnet, men med tanke på att hon inte längre hade Rikard vid sin sida så blev hon tveksam.

Rikard hörde att det knackade på lägenhets dörren, han gick och öppnade. På andra sidan dörren stod Fanny, hon log och hoppade på Rikard med kyssar. Rikard kysste henne tillbaka och bar in henne till sitt rum, de la sig på sängen och fortsatte smeka och kyssa varandra. Kläderna for åt alla håll och kanter, vilken tur att Rikard hade en egen lägenhet. När han plötsligt hör hur dörren låses upp så slutar han med sex akten, han flyger upp och slänger på sig kläderna. Han hade helt glömt bort att Paula skulle komma, Fanny blir chockad och sätter sig upp i sängen, hon tar på sig kläderna och springer in i köket. Rikard går till Paula som kommer i dörren, han kramar om henne och tar in henne till sitt rum, precis som han gjort med Fanny några minuter tidigare. Men Paula är törstig och går in i köket för att hämta vatten. Hon skriker på Fanny, som är Paulas bästa vän, och undrar vad hon gör hos hennes pojkvän. Fanny visste inte vad hon skulle säga så hon gick mot dörren och ut i trappuppgången. Paula fyllde ett glas med vatten, gick in till Rikard. Hon kastade vattnet på honom och släppte glaset så att det föll i golvet och i tusen bitar. Paula drog upp dörren medan hon kände hur tårarna började forsa ner för hennes kinder.

Paula sprang och sprang, hon visste inte ens vart hon skulle springa. Allt hon ville var att glömma, hon ville inte veta av Rikard längre. Paula skulle berätta för Rikard att hon var gravid, men hon hann inte ens göra det innan han gick i säng med andra. När Paula kom hem och kollade på mobilen för första gången sedan hon träffade Rikard så såg hon att han hade ringt fem gånger. Paulas mamma sa att Rikard hade ringt och försökt nå henne, men att Paula inte hade svarat på mobilen. Paula som just hade lugnat ner sig går med hårda steg till sitt sovrum och drämmer igen dörren och börjar sedan gråta igen. Hon la sig i sängen och kramade om kudden och försökte kväva sina snyftningar. När Paulas mamma kom in i rummet och såg hur förtvivlad Paula var så undrade hon om han hade gjort slut med henne. Paula ville inte prata om det och skrek åt sin mamma att stänga dörren och låta henne vara. Fastän det inte var hennes mamma som var den elaka i den här situationen så tog hon ut det över henne, men Paula behövde tid. Hon var ju faktiskt gravid och utan pojkvän.

Fanny satte sig i trappan i trappuppgången och höll sig för pannan, hon var förvirrad. Hon visste inte vad hon skulle göra. Nu hade hon ju förstört allt, Paula skulle aldrig mer prata med henne och hon visste ju att hon var gravid. Hon övertänkte att berätta det för Rikard så han fick veta, han var ju trots allt pappa till barnet. Fanny gick till Rikard för att säga det, men när hon stod framför honom så skrek han att hon skulle gå. Hon hade ju redan förstört allt, enligt honom. Hon sa att Paula var gravid och att Rikard var pappan, sen gick hon utan att säga något mer.

Paula hade bestämt sig för att berätta för sin mamma att hon var gravid och att Rikard hade varit otrogen mot henne och att det var därför hon var så ledsen. Hennes mamma var ju trots allt en av hennes bästa vänner, hon skulle väl förstå.
Hennes mamma kramade hårt om henne när hon berättade, hon kände att hon fick stöd av sin mamma. Men hon visste fortfarande inte om hon skulle behålla barnet.

Det var lördag och Paula bestämde sig för att gå och handla med Lydia som var en kompis, hon behövde prata med henne om det som hänt tidigare så att hon fick veta att Fanny var en svikare som man inte kunde lita på. När Lydia hörde allt satt hon bara och gapade. Hon undrade såklart om Paula hade pratat med Rikard efter det. Men det hade hon ju inte. Lydia tyckte att hon skulle svara nästa gång han ringde så att han fick säga något om situationen och så att Paula kunde berätta att hon var gravid. För Paula visste ju inte att Fanny redan hade sagt det till honom.
Senare på kvällen ringde telefonen, hon svarade med ett hallå. Han blev såklart glad att hon äntligen svarade, det hade ju gått fyra dagar sedan allt hände. Han bad om ursäkt minst femtio gånger, men hon satt bara och lyssnade. Till sist när det blev tyst fick hon ur sig ett ord. Varför? Han blev tyst ett tag innan han svarade med tunga ord att han inte visste och att det egentligen inte var hans fel och att det var Fanny som hoppat på honom. Sedan frågade han varför hon inte sagt något om graviditeten till honom. Var fick du höra det ifrån? Skrek hon. Han sa det tyst men att det var Fanny som sagt det. Såklart var det den lilla skitungen, hon kunde aldrig mer lita på henne. Rikard undrade om hon kunde förlåta honom för det och ta honom tillbaka. Hon svarade bara att hon kunde förlåta honom, men att hon aldrig skulle glömma det och hon tog honom inte tillbaka. Inte än.


(BEHÖVER HJÄLP MED NAMN TILL NOVELLEN, OCH ETT SLUT!) <3
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
SofiieLundkvist
8 apr 10 - 20:03
(Har blivit läst 155 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord