(M/M) I varje andetag - kapitel 41 |
Ohyes. Kapitel 41. *dansa likt en koala med drogproblem* Eh. ja. Hur som haver. Jag gillar den övre halvan av detta kapitel och den nedre, tja, vi kan väl säga att det skulle ha kunnat blivit mycket bättre, men nu är det som det här.
Trevlig läsning och tack för kommentarerna på senaste kapitlet. Bluffigurg.
Kapitel 41
”Alex mobil, det är Hugo”
”Får jag prata med Alex?”
”Nej”
”Varför inte?”
”Han vill inte prata med dig”
”Det vill han aldrig, ge honom telefonen”
”Nej”
”Snälla, Hugo, ge honom mobilen”
”Nej, det tänker jag inte göra”
”Jag måste prata med honom”
”Du måste ingenting”
”Jo”
”Snälla, jag ber dig, sluta ring till min pojkvän, du förstår inte hur mycket du gör illa honom genom det”
”Det kan inte vara värre än det jag gjorde förr, så snälla, låt mig få prata med honom”
”Nej”
”Vet du om vad jag gjorde mot honom, Hugo?”
”… nej”
”Varför vet du inte det?”
”För Alex vill inte berätta”
”Men du vill veta?”
”Det är klart att jag vill. Det plågar honom och för att hjälpa honom måste jag få reda på vad det är först”
”Plågas han av det?”
”Ja”
”På vilket sätt?”
”Han drömmer mardrömmar och vaknar upp i tårar. Han kan börja gråta åt ingenting”
”Jag…”
”Snälla, sluta ring till Alex, jag ber dig”
”Jag måste få förklara mig först”
”Nej. Hej då”
*
Andpaintthepicture säger:
Varför kom ni inte igår?! Jag väntade faktiskt på er >.<
Christoffer suckar djupt och förbannar sig själv för att han för en gångs skull loggade in på MSN. Han borde ha förstått att Cornelia skulle vara inloggad. Hon tycks nämligen alltid vara det då han loggar in enbart för att se efter ifall någon har skrivit till honom via offline-läget. Han råkar ha en fånig önskan om att en viss Matteus skulle ha sammanfattat några ord, men det är bara en önskan. En önskan som aldrig kommer att slå in.
Christoffer säger:
Alex orkade inte med att träffa folk, så.
Andpaintthepicture säger:
Men du kunde ju ha kommit utan honom?
Christoffer säger:
Skulle inte tro det. För övrigt hade vi väldigt trevligt som gick på bio istället.
Han vänder sig om och tittar på sin sovande pojkvän där han ligger hopkurad i hans säng. Det blonda håret ligger rufsigt ner i pojkens ansikte och han har en arm under kudden. Endast huvudet och den där armen är det enda som egentligen syns, då resten av hans kropp är inlindad i täcket. Förmodligen var det just bristen av täcke som fick Christoffer att vakna och för ovanlighetens skull var han pigg direkt han slog upp ögonen. Därför sitter han nu framför datorn i väntan på bättre tider.
Andpaintthepicture säger:
Kom igen! Det kan knappast ha varit roligare att gå på bio istället för att festa hemma hos mig.
Christoffer säger:
Allt jag gör är bättre, roligare och trevligare när jag är med Alex, så, jo, jag hade nog roligare i en mörk biosalong med smekande händer och pojkvän än för hög musik och supande hemma hos dig.
”God morgon”, säger en sömndrucken röst bakom honom.
”God morgon själv.” Christoffer vänder sig om och ler mot Alex, som nyvaket kliar sig i ögonen.
”Vad gör du?” Uppenbarligen är Alex väldigt trött med tanke på att han inte ens orkar hålla ögonen öppna en längre tid, utan sluter dem så fort Christoffer hört hans fråga.
”Chattar med en jobbig Cornelia”, svarar han och vänder sig om mot datorn igen.
”Okej”, mumlar hans silverögonpojke.
Christoffer säger:
För övrigt vaknade min pojkvän nu, så vi hörs. Hej då.
Han bryr sig inte om att vänta på något svar från henne, utan loggar direkt ut och reser sig upp. Han tar de få stegen som behövs för att han ska komma fram till sin säng och lyfter sedan på täcket där den halvsovande människan ligger. Snabbt hoppar han upp i den mjuka möbeln och in under täcket för att inte släppa ut värmen som befinner sig där inne.
”Du är kall”, muttrar Alex, men lägger sig ändå närmre honom och låter sig mer än gärna bli omfamnad av Christoffer.
”Det kan bero på att jag suttit framför datorn ett bra tag”, svarar han, placerar en lätt kyss i sin pojkväns hår. Han låter den ena handen smeka honom över ryggen, låter endast naglarna snudda vid den bara huden och han känner hur Alex ryser till.
”Det är obekvämt att du har kläder på dig, för dina kläder rivs”, klagar ljustotten, vilket gör att Christoffer inte kan låta bli att le.
”Värst vad du klagar nu då.” Rösten han säger det med är inte det minsta irriterad, utan tvärt om. Skulle en röst kunna le skulle den ha gjort det.
”Hmpf.”
”Du tycker alltså att jag ska ta av mig mina kläder”, viskar han lågt i Alex öra. Han känner hur silverögonpojken nickar till i hans famn och Christoffer skrattar till.
”Vad?” Nyfikenheten existerar trots att tröttheten tagit upp resten av alla sinnen och känslor.
”Du är så söt när du är trött”, ler han.
”Tyst med dig och ta av dig kläderna istället. Det är obekvämt annars”, muttrar Alex fram.
”Visst, men du är i alla fall väldigt söt”, flinar han till svar och sprakar av sig sina mjukisbyxor under täcket. När han ska dra av sig t-shirten tvingas han släppa taget om Alex och flytta sig några centimeter bort från honom. Ett klagande läte stiger upp ur ljustottens hals och Christoffer känner hur sin pojkvän flyttar sig närmre, allt för att slippa frysa.
”Du är verkligen trött, eller hur?” En lätt nick till svar och Christoffer lägger sin hand under Alex haka, vinklar upp hans ansikte mot sitt egna. Han ser in i de ögonpar som just för tillfället är alldeles grå. Morgonljuset som lyser in genom fönstret är inte i rätt sken för att få hans ögon att glimma i silver.
”Jag älskar dig”, viskar Christoffer lågt fram och placerar sina läppar tätt mot Alex. Kyssen besvaras trots ljustottens trötthet och en tunga slinker in i Christoffers mun. Utan att släppa kontakten mellan läpparna puttar han lätt på sin pojkvän så att han lägger sig ner på rygg i sängen. Christoffer placerar sig själv ovanpå honom, håller uppe en del av sin vikt genom att sätta sina händer på varsin sida om Alex axlar.
”Jag älskar dig med, vet du”, säger Alex lågmält då deras kyss avslutas. För ett ögonblick ser de två pojkarna enbart in i varandras ögon och avläser den kärlek som finns synlig där i.
”Jag undrar hur det är möjligt egentligen?” Alex viskar lågt fram orden.
”Vad för något?”
”Jag undrar hur det är möjligt att jag tycker om dig mer och mer för varje gång vi ses.” En svag rodnad tar plats på Christoffers kinder samtidigt som hela hans kropp fylls av en obeskrivlig kärlek till sin fantastiska pojkvän.
”Det har jag också funderar på”, svarar han och nu är det Alex tur att få kinderna rödfärgade.
”Antar att vi båda är rätt oemotståndliga då”, ler Alex i samma sekund som han drar ner Christoffers kropp ännu tätare mot sin egna. Vill känna hans tyngd över sin egen. Händer smeker över bar hud vid två överkroppar, gör geometriska figurer över skulderblad och hungriga läppar pressas hetsigt ihop. Det stilla lugnet som låt över dem båda, har nu blivit borttrollat av någon mäktig trollkar och istället finns där en upphetsad spänning.
När Alex på ett obegripligt sätt lyckas snurra runt dem så att Christoffer nu ligger underst, känner de båda två hur diverse manliga kroppsdelar vaknar till liv av allt blod som strömmar ner till det aktuella organet. Christoffer undrar varifrån denna plötsliga lust kommer, men då han kastar en blick uppåt och möter Alex glansiga ögon behöver han inte fundera mer. Den blonda pojken behöver inte göra något speciellt för att få hans kropp att tända till.
Han låter sina fingrar dra genom Alex ljusa hår och då den sistnämnda pojken retsamt sätter sig upp ovanpå hans lår, häver även han sig upp för att komma åt att kyssa de redan kyssvällda läpparna.
”Jag älskar dig”, flämtar Christoffer fram mellan kyssnara för andra gången denna morgon.
”Jag vet det och därför ska du lyssna på mig när jag säger att du ska luta dig tillbaka nu och njuta.” Christoffer är precis på väg att protestera då Alex puttar ner honom i liggande läge och ger honom en blick som tydligt talar om att det är bäst att han håller tyst om det han tänkte säga. När Alex trycker små lätta rysningsframkallande kyssar längst en osynlig stig nedför hans bröst, har han i alla fall inte den mentala kraften att protestera ändå. En hand hamnar ovanpå bulan som syns så tydligt genom hans kalsonger, klämmer åt för att sekunder efter retsamt släppa taget och överge de nyss berörda delarna. Istället använder han sina händer till att smeka Christoffer över hans ljumskar och midja.
”Alex för fan”, stönar Christoffer otåligt fram, men ljustotten bara flinar åt att han är nära att plågas till döds.
”Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge”, skrattar unge herr Jidberg fram, men innan Chistoffer hinner göra något drastiskt mot honom, sluter Alex sin hand omkring sin pojkväns hårdhet innanför de grå kalsongerna. Ett högt stön slipper ut ur Christoffers mun och han undrar för sig själv hur hans silverögonpojke lyckas beröra honom på ett sätt som får hela hans kropp att skälva till.
När Alex böjer sig ner ytterligare och tar honom i sin mun kn han inte göra annat än att låta högljudda stön forsa ut ur sin mun. Han griper tag med fingrarna i underlakanet för att ens klara av att behärska de starka känslor som kommer över honom, gör hans kropp alldeles darrig av upphetsning.
Ögonblicken innan Christoffer ger efter för njutningen och kommer i Alex mun, vänder han ser blicken och ser på så vis in i sin silverögonpojkes lustfyllda ögon. De ögon som avslöjar att hans pojkvän njuter lika mycket av det här som han själv gör.
Eheheheheh. Ja. Det var det. Kommentarer äro trevligans (... fint ord) att läsa. Så därmed borde ni skriva några sådana till mig.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Andastyst - 14 apr 10 - 19:46 | Ehum. Först sitter jag och flinar och ler som nån IQbefriad lemur
eller nåt, och fan om inte en liten tår trängde sig ut också (det
där lät lite dirty...) Kan iofs bero på att jag är på ett crap-ass-humör
(som försvann så fort man läser om de små pojkarna >:) ) Men iaf. Kanske
borde tillägga nåt vettigt, så som att de är så jävla gulliga och att
du gärna får skicka dem hem till mig via post och ett rosa kuvert (?).
ArneFlames kan ju få Matteus så får jag resten, ehum.
Japp, det där blev ju väldigt vettigt. Men mer nu, tack?
HATAR FÖRRESTEN DE DÄR JÄVLA TELEFONSAMTALEN OCH DEN DÄR JÄVLA HUGO.
Hoppas det bara händer i min hjärna. Omg, är jag lobotomerad?? | | NeMriA - 10 apr 10 - 16:17 | ... wä :D *intelligentast idag*
seriöst Jesus, du får inte mosa min hjärna såhär. en mosad moses-hjärna kan inte komma upp med något vettigt att kommentera. wäwäwä :D | because - 9 apr 10 - 23:06- Betyg:  | Sötaste paret ever! vill ha mer delar nu! ><
mejla :P | | WalkingTheDemon - 8 apr 10 - 23:28 | | Aw :D<3 | | idantica - 8 apr 10 - 21:59 | | Ujuj, de vackra pojkarna kan verkligen förgylla ens dag. Det här är helt enkelt underbart. | | thakiwi - 8 apr 10 - 19:56 | Matteus INTE är med, menade jag såklart. Annars blev min komentar konstig.
Anyway, ... Gräddbulle :] | | thakiwi - 8 apr 10 - 19:54 | | Jag håller inte med dem där nere... eller jo, klart jag gör, om allt utom Matteus. Efter ett sånt här vackert kapitel så behöver man inte deppa över att Matteus är med, för jag tror inte han vill joina det som de håller på med. Eller kanske. Det vore i alla fall trevliigt. Telefonsamtalen är vääldigt frusterande dock, men man vill ändå inte veta vad som hände mellan Alex och Christoffer, för då är det nog snart slut + så tycker jag de har det trevligt nu istället. | | addictedXO - 8 apr 10 - 19:53- Betyg: | | trevalns detdär :o:o skitbra:D mejla :D |
|
|
|
