när mörkret gryr |
vidriga äckel
jävla fetto
jag är så tjock, tjock och fel
Det har bara gått
drygt ett dygn, älskling
Men jag har redan förlorat kontrollen
och jag saknar dig svartnande iskallt
och skrämmande mycket
Jag skulle behöva
känna dina hjärtslag igen, bby
För jag menade det jag sa till dig
i vintras, precis när snön blåste ner
från himlen och ut i nattvindarna
"Älskade,
du är för långt borta
när jag inte kan höra
dina hjärtslag"
Nu växer självhatet ut i fingertopparna
så där som det gjorde innan du
tog min hand på riktigt,
och ångesten har vaknat upp ur sin lätta sömn
och sliter nu sönder mig
för varje andetag som jag kämpar ner i lungorna
Patetiska missfoster....
Jag kan inte stoppa det
förlåt
Mina händer är bakbundna
och mina tankar styrs av
makter som jag inte rår på
Mörkrets härskare har greppat
om min likblå strupe
och släpper inte taget
och skuggorna i den grå dimman
viskar bara om död
och om eviga plågor i glittrande kedjor
Du, underbaraste
Du blir bara vackrare
och vackrare hela tiden,
för varje sekund
som jag får stå vid din sida
Men jag,
Jag bäddar in
mina ickeexisterande
revben och ryggkotor
i totalt misslyckande
bara genom att
försöka göra det rätta
Men det blir bara fel.
Viskningarna har övergått till
skärande skrik
och nu är jag inne på Deras mark
och måste rätta mig
efter Deras regler
För annars kommer den här
trasiga sagan aldrig
att förvandlas till en
ofarlig mardröm,
och sakta tyna bort till det
sjungande fågelkvittret
som mörkrets gryning bär på
Jag behöver dig.
*
|
| Kommentarer | | idantica - 7 apr 10 - 23:28 | | åh, så berörande...men kom ihåg, han finns med dig i varje andetag, han finns verkligen där, känn efter så vet du <3 |
|
|
|
