In The Still Of The Night [del 1] |
Min mamma kastade otåligt med sitt långa hår och min storasyster sköt upp sina lila solglasögon för ögonen.
”Vi kommer aldrig komma iväg.” Mamma stampade även med foten, som hon alltid gjorde när min pappa inte gjorde precis som hon ville. Min mamma och pappa var ett vackert par. Mamma med sitt hår och stora blåa ögon och min pappa med sin längd och glada sätt. Men dom drev även varandra till vansinne. Dom hade träffats på ett café 1953, det var 23 år denna vecka. Det hade varit min mammas idé att packa in hela familjen i bilen och köra till en camping. Där skulle det finnas aktiviteter och pool. Någonstans inom mamma fanns även hoppet att få min storasyster ifrån sin gräsrökande pojkvän. Jag brydde mig faktiskt inte. Min pappa kom ut ur vårat hus med hunden i släptåg.
”Tog du med dig Alice fisk?” Min pappa nickade mot mamma. Min guldfisk och hans skål stod mellan mina fötter. Jag hade på mig mina finaste skor, vita med blommor på. Dom var en av dom få saker som jag hade fått av min storasyster. Hon var väldigt inne i flower power. Man skulle älska alla, men jag tror att hon inte älskade någon förutom sin kille och sig själv. Pappa startade bilen och Smokie spelade.
”Nu bär det av flickor och fisken.” Vi körde ut och sen var vi påväg.
Skylten var stor och prydd med bilder på palmer och familjer som åt picknick. Min mamma suckade lyckligt och min pappa körde lite fortare.Efter alla mil instägd i en varm bil längtade vi alla till vi kunde sträcka på benen.
Pappa parkerade vid det stuga som skulle bli vår. Den var målad i en ljus blå färg och hade vita knutar. Runt den fanns en ganska bred veranda som var utrustad med grill och bord med fyra stolar. Det gick en grusstig fram till trappan och det fanns även en liten gräsmatta.
”Detta ska vara en av dom finaste stugan på området. Den ligger nära poolen och huvudbyggnaderna.” Mamma var i sjunde himlen. Här skulle hon kunna laga stora familjemiddagar och sitta med en bok på dagarna.
”Jag bryr mig inte. Jag ska kolla området lite. Alice, ska du med?” Alexis, min syster, blåste en stor bubbla av tuggummit hon alltid tuggade på och den smälde. Jag nickade och gick efter henne. Området var fullt med småbarns familjer. Det fanns en golfbana, poolen, tennisbanor och danslokaler. Inget som intresserade varken mig eller Alexis. Men tillslut hittade Alexis något hon tyckte verkade intressant. Det var en musiklokal, där man kunde gå lektioner i musik och lära sig sjunga. Det skulle även finnas bar och vara öppen mick två gånger i veckan.
”Detta ser ut som ett ställe där man kanske skulle kunna hitta lite coola människor. Fast det är 18års gräns så du kommer inte in. Men vänta utanför.” Alexis skyndade sig in och jag slog mig ner i gräset utanför. Jag visste att jag borde vara sur men det var jag inte. Faktum var att jag trivdes mycket bättre i gräset, där jag kunde se hela området. Dörren till musiklokalen öppnades, jag tog förgivet att det var min syster.
”Varför sitter du här?” Jag tittade förvånat upp och svalde. Killen som stod framför mig såg livsfarlig ut. Hans hår var brunt, långt och okammat. Han bar en skinnväst och han hade inget under den. Han hade ett par enkla jeans, och svarta skor. Han var garanterat kriminell. Han satte en ciggarett mellan läpparna och tände den. Då kom jag på att jag kanske skulle svara på hans fråga.
”Min syster är där inne och jag kommer inte in. Jag är bara 17.” Han slog sig ner i gräset bredvid mig och blåste ut ett moln av rök.
”Jag heter Tom.” Han log lite mot mig.
”Alice. ” Han tog min hand och skakade den. Jag kunde inte låta bli at grimarsera när han började sjunga Living Next Door To Alice.
”Tycker du inte om den låten?” Han log och såg inte alls farlig ut. För en sekund såg han nästan pojkaktig ut. Jag skakade hestigt på huvudet. Jag hatade den låten. Alla sjöng den när dom fick veta vad jag hette. Jag var inte en sådan Alice, som åkte limosine och var älskad av någon förutom min närmaste familj.
”Jag tycker inte om att folk tror att jag är sådan.” Han kastade huvudet bakåt och skrattade. Ett öppet skratt som fick mig att skratta.
”Du är sådan, bara att du inte ser det. ” Tom reste sig och borstade av sina byxor och sträckte mig handen. Jag tog den och han hjälpte mig upp.
”Jag ska ta med dig in. Om du är med mig släpper dom in dig.” Jag skakade på huvudet. Det var omöjligt, jag var för feg.
”Säg bara till Alexis att jag går hem.” Han trutade lite med munnen som att han tänkte efter. Sen tog han tag i min arm och drog mig intill sig. Han tryckte en riktigt kyss mot mina läppar innan han släppte mig.
”Ifall vi aldrig träffas igen. Jag vill att du ska komma ihåg mig. Man glömmer aldrig den första kille man kysst.” Han försvann in innan jag hann svara. Jag stod kvar där en bra stund och gapade. Toms smak fanns kvar på mina läppar. Sen började jag sakta gå hemåt. Jag förstod inte vad som hade hänt. Vad det än var så var det konstigt. För konstigt för mig.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Jag vet att det kan verka att det går lite fort, men JAG har en PLAN!!
KOMMENTERA!!!
|
|
|
|
