[M/M] Tänd ljuset och sedan- tänd det igen oneshot |
Detta är väl typ det sämsta jag har skrivit, men jag kände mig lite inspirerad av Shakespears Othello... :]
Så jag skämms över denna för den suger. Hehehe
I hela mitt liv har jag velat flyga, alltid velat leva som en hök.
Jag vet att man inte ska vara avundsjuk, men att kunna sväva över alla andra, det kallar jag leva.
Väggar impregnerade av rök, smutsen låg som ett lager över den röda heltäckningsmattan och pojkens bara fötter lämnade avtryck. Utanför sken solen starkt, men de tjocka gardinerna skyddade det bleka ansiktet från att brännas i hettan.
I ena handen satt en cigarrett mellan fingrarna, som för länge sedan slocknat, i andra en revolver. Zanders ögon formades till smala kattögon när han formade en glipa mellan de två gardinerna.
På gatan gick han, förrädaren, Zanders högra hand sedan år tillbaka, Neo. Lika dyster och lika smutsig som den råa tillvaron. Zander hade sett dem, tillsammans, av en ren olyckshändelse, något förrädaren inte visste om. Så där gick han lika oskyldig som himlen var blå, utan att veta vad som väntade.
En hök fungerar inte runt andra fåglar, de kan inte passa in, trotts att alla fåglar vill vara som den.
Byxor, tröjor, kalsonger och strumpor som flög genom rummet. Klädesplagg som hamnade i en hög för att smälta in i mattan. De behövdes inte längre, allt som behövdes var samspelet av två kroppar med perfekt passform. Ljuden och kroppsvätskorna som utbyttes mot ett par minuter i paradiset. Händer, höfter, läppar och de glödande ögonen som inte ens det smutsiga rummet kunde ta kol på. Neo som varit så oförstörd, orörd, så hel, det som tillhörde Zander. Det som någon tagit från honom med Neos tillåtelse.
Avundsjukan slet i Zander på ett sätt som inte gick att beskriva, ett sätt som fick honom att vilja utrota både sig själv och mänskligheten. Det åt upp honom från insidan, fick illamåendet att sätta sig i magen och hämnden att gnissla mellan sammanbitna käkar.
De hatar den för vad de inte kan vara. Stolt. Kraftfull. Bestämd och mörk.
En låg knackning fick Zander att vända sig om, fästa blicken på den slita trädörren. Den öppnades med ett lågt knarrande ljud. I dörren stod Neo, som såg lika skyldig ut som en dömd bakom galler. Zanders ögon smalnade återigen, men inte på grund av solljuset denna gång, utan av ilska, besvikelse, känslan över att bli förråd och kanske till och med lite iver.
”Allt jag någonsin velat ha, och allt jag behövde göra var att ta för mig” Neos hesa röst ekade i det undermöblerade rummet.
”Du tog inget, du lånade, och om du inte misstycker skulle jag vilja ta tillbaka det” Zander höjde revolvern och höll ett skakigt finger på avtryckaren. De där ögonen som så många gånger genomborrat honom spärrades upp, men inte av rädsla utan av ånger. Något som fick Zander mer exalterad än vad han känt sig tidigare.
Siktet, fingret, avtryckaren och en knall. Kroppen framför honom föll ihop. Blodet från pannan fick mattan att återigen se ren ut.
Neo är en hök, han svävar ovanför oss, han kan flyga. En av dessa dagar ska alla uppmärksamma mig.
Zander satte sig ned på knä och la upp det blodiga huvudet i sitt knä. Inspekterade de mjuka dragen och den ojämna hyn en stund. Smekte pojken över kinden och torkade bort lite blod med tröjärmen. Han lyssnade på ljudet utanför fönstret. Ingen där ute visste vad som föregick i rummet med fördragna gardiner och röd heltäckningsmatta, ingen utom Zander. Han satte revolvern mot tinningen och log en sista gång innan han tryckte på avtryckaren.
För en dag, ska jag också flyga.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.8) | Selinka - 24 mar 10 - 18:22- Betyg:  | Haha du är ju dum som kallar den där dålig x)
Fick ju rysningar och jag vet inte vad. Känslan går bara inte att beskriva. D skall ha all beröm du kan få för att ha skrivit den där :) | Meela - 21 mar 10 - 21:30- Betyg:  | Superbra, du kan verkligen beskriva
så det känns som om man befinner sig i rummet bland dem. | | SoGetLost - 21 mar 10 - 19:29- Betyg: | | åh den var ju helt underbart jätte bra:o inte dåligt någonstans ju | | LisaHoglund - 21 mar 10 - 13:45 | | Åh, helt underbar <3 Du har jättebra språk, och den var hur bra som helst...! | | poetensvilkor - 21 mar 10 - 11:58- Betyg: | åååh underbart <3
älska älska ÄLSKA 8D | | Mp3 - 21 mar 10 - 03:51 | BLÖH.
Den här var ju hur bra som helst ju. Att du ens vågar påstå något annat.
Jag gör, precis som Beatrice, älskar hur mörk den var. Jag gillar den allra sista meningen och ja, jag tycker om den här. Den är väldigt abstrakt, vilket gör att jag bara gillar den ännu mer.
Du skriver så läskigt bra, människa.
<3 |
|
|
|
