verlighet. lite dikt.... |
[Inte duktig på att skriva noveller]
men hoppas det gillas ändå..
verklighet med lite dikt..
Sommarlovet -08
Juli var snart över, gymnasie, nya klasskompisar..
ny skola, snart skulle det inte längre vara jag och min bästa vän
på rasterna, lektionerna, luncherna. Snart skulle jag stå
med nya klasskompias och röka. Det kändes spännande men ändå skrämmande
flyttat har man också gjort så nu är det inte längre vägg i vägg
med min bästa vän, nej numera är det vägg i vägg med en kvinna och hennes
1år yngre son.
Jag tyckte då att inget kunde bli mer nytt.
Men jag skulle ha barn. Barn med mannen i mitt liv,
min älskade pojkvän och min första största kärlek.
Hans mjuka tonläge , hans vackra ord dom minns jag så väl
då han drar mig intill sig och viskade självklart ska vi
behålla barnet, det är ju en del utav oss. Du, Rebecka är den enda
som jag vill ska föda mina barn..
vi bestämde oss, jag behöll det.
Min mamma blev jätte glad, men berätta också vilken väg jag nu gått
min pappa är inte den personen som bryr sig så mycket han sa mest grattis
vilket betydde mycket för oss/mig.
han föräldrar blev inte lika glada, hans mamma är väl lite som min pappa
men hans pappa, blev faktiskt ruskigt förbannad.
vi hade "möte" våra föräldrar och vi.
vi berätta hur vi ville ha det och att det så skulle bli.
veckorna gick, och magen växte..
jag kände mig irriterad och ledsen, för Marcus var sällan här
vi gled ifrån varann, eller jag höll mig fast medans han sprang sin väg.
på sportlovsveckan fick jag veta att han legat med en annan en väldigt
ung flicka, tårarna rann. Nu var jag ensam!
ultraljudet närmade sig och snart var det den 18november-08
Marcus följde med, vi såg vårat barn för första gången.
senare den dagen mötes våra läppar i sårad pasion..
han berätta med sitt mjuka tonfall och sina rörande ord hur
ledsen han var och hur stor hans saknad varit efter mig.
jag tog hans hand , Det var vi. Att han svikit så hårt,
det var glömt. Det var inget jag ville tänka på.
året tog slut och ett nytt var här.
3 dagar av det nya året hann gå innan jag fick
sms om att han inte ville längre, han ljög också att han blivit bög
och jag var ensam igen. Min bästa vän Pernilla kämpa med att få
mina såriga läppar att le, hon kämpa att få mina kinder torra.
Vi skulle på bio, vi flickor och vi skulle äta massor av gott och
tillsammans glömma alla killar, väl där står vi i kön för att köpa biljetter
då jag får en rysning genom ryggen ..
fortsättning kommer..
|
| Kommentarer | | Ivory-Maya - 11 apr 10 - 16:34 | | fan va elakt:( <3 |
|
|
|
