Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Sex eller slagsmål - Del 5

Svetten började rinna ner för min panna,
vart skulle jag ta vägen?
Jonte stod där i öppningen, hans svarta hår droppade
av regnet som föll utanför. Men han bara stod där.
Man kunde se på hans ansiktsuttryck hur mycket
han ville skrika av känslorna som ögonen avslöjade.
När jag fick känslan av att han tänkte slå mig,
så tittade jag på hans händer.
Dom var spända och blodådrorna upphöjda på hans svagt solbrända hud.
Han var redo att slåss, men skulle han slå mig..?
Helt utan förvarning sprang han in i köket,
där Kevin satt som ett frågetecken.
"Brorsan, vad är det som.." Mer hann han inte säga.
En riktigt fet smäll svepte över Kevins mjuka kind,
en smäll som nästan ekade i rummet när det blev tyst igen.
Han såg omtumlad ut, hans ögon letade efter en flyktväg.
Jonte såg det, tog tag om tröjan som Kevin hade på sig,
drog upp honom från stolen och tryckte upp honom emot väggen.
"Vad håller du på med?! Du gjorde slut med Lina igår,
är det såhär du söker tröst ditt jävla pervo!?"
Jontes vrede nästan blixtrade ur honom,
jag blev rejält skrämd och tog några steg bakåt.
Hans styrka var något som kunde få vem som helst att backa,
att en kille som annars såg så tunn och liten ut kunde göra sådan skada.
Min hjärna hade slutat fungera, den ville inte hjälpa till alls.
Bröstkorgen rörde sig häftigt upp och ner på mig,
jag hyperventilerade nästan av rädslan som
gjorde att mina händer skakade som asplöv i vinden.
Det verkade som att tiden stannade i det där hemska ögonblicket.
Några minuter passerade och det kändes som en evighet!
Till sist släppte Jonte ner Kevin på golvet igen.

"Jonathan, snälla, sitt ner.."
Kevin försökte röra vid sin brors axel,
men han högg som en orm och ville inte bli rörd.
En snabb blick på mig verkade få honom ur balans.
Nu såg han inte ut som den hulk han nyss var,
utan den killen som drog ut mig från omklädningsrummet.
Den killen som hade sett på mig med omtanke och kärlek,
som nu såg på mig som att jag var skräp.
Jag kunde förstå honom. Jag var äcklig.
Sakta tog jag ett steg framåt och närmade mig Jonte,
jag ville ta hand om honom, hålla om honom och be om förlåtelse.
Han ville uppenbart inte ha något med mig att göra,
så han tryckte bara bort mig när jag kom för nära.
"Din jävla hora."
Med dom orden lämnade han mig och Kevin själva,
gick snabbt ut genom dörren och smällde igen den efter sig.
Kevin såg på mig och sökte förståelse.
"Är ni två.. Ett par.. Eller något?" Han såg liten och svag ut.
Hans kind var röd, jag tror till och med att
det sipprade fram lite blod ur svaga rivmärken.
Det gav mig ångest och jag valde att jag inte skulle berätta något.
"Jag tror det blir bäst om jag bara går nu.."
Jag stegade mot utgången med tunga steg, besegrad och krossad.
Med ynklig röst sa jag hejdå till Kevin.
Min rygg var det sista han någonsin skulle få se av mig.

I ljusets hastighet slängde jag mig ner för trapporna,
slog upp porten och gick ut på gårdsplanen.
Solen hade letat sig fram bland molnen
och äntligen kunde jag andas igen.
Sen bara gick jag. Jag visste inte vart, men jag gick.
Mitt huvud beordrade benen att fortsätta.
Benen höll med och bara promenerade vidare.
Med ett hjärta av sten gick jag tomt, igenom kvarter efter kvarter.
"Centrum, 500 meter" äntligen hittade jag en skylt!
Allt jag ville var att ta mig hem,
och ifrån centrum kunde jag ringa mamma.
Hon kunde hämta mig. Tänk vad mycket frågor det skulle bli..

Vart har du varit?
Varför har du inte svarat på telefonen?
Varför var du inte i skolan idag?
Jenna, vart är dina kläder?


Aldrig att jag skulle orka svara på allt.
Först och främst, hur skulle jag svara?
Ledsen mamma, men jag blev "kidnappad" av en kille som jag inte känner,
men som verkar känna killen som våldtar mig,
senare lämnar han mig på bussen och jag åker vilse,
blir full med några okända killar och har sex med en av dom?
Knappast.
Tankspridd släpade jag mig fram, med en mage som skrek efter mat,
och av oro för hur resten av dagen skulle bli.
Med blicken fäst på mina gröna converse tittade jag aldrig upp,
plötsligt går jag in i något stort och hårt.
Jag ser upp och gissa vem som står där.
Killen på nästan 2 meter, som var helt uppbyggd på muskler.
Marcus "Våldtäktsman" Strömberg.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
flizzan - 18 mar 10 - 19:34- Betyg:
ojj så bra! mejla när nästa kommer? :) SÅ HIMLA BRA!:D
kysssen - 18 mar 10 - 19:00- Betyg:
Shit va bra!:O ... *ryser*
ajda_tina - 18 mar 10 - 17:57- Betyg:
:O Mejla nästa! VILL VILL VILL VETA MEEEEER!!
alonleydream - 18 mar 10 - 00:33- Betyg:
OMG, mejla nästa, jag älskar deeej! du kommer seriöst få denhär publicerad som en bok!!!
5 i betyg somvanligt :D <33
angel96 - 15 mar 10 - 19:23
super bra:) fortsätt!
blackgirl - 14 mar 10 - 22:53- Betyg:
oooh helvete
nu kommer hon ligga illa till
fast på något sätt skulle jag bara vilja bryta av marcus på mitten på något sätt
fast det är ju ganska självklart varför jag skulle vilja göra det
men jättebra
M0NST3R - 14 mar 10 - 22:26
ÅH, I love it!
Fortsätt skriva, fortsätt skriva *doris*
Livija - 14 mar 10 - 16:38
Schaise! :o
Måste veta vad som händer sen! :)
Lompish - 14 mar 10 - 15:49- Betyg:
oj jäklar måste fan veta vad som händer mejla nästa plz :D ^^
Twilighthyper - 14 mar 10 - 13:28- Betyg:
Spännande, mejla gärna när nästa kommer ut ;)

Skriven av
marialgotsson
14 mar 10 - 01:21
(Har blivit läst 231 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord