verkligheten är som drömmar - bara värre.*del13* |
hejsan hoppsan och falllerallera!!
Allt bra med alla?
Här kommer del tretton , wow vad mycket delar det är ;o
aja... enjoy it!
OCH KOMENTERA , jag bajsar på smygläsare!
Jennifer
Mina ben darrade så mycket att jag nästan föll omkull när jag var påväg till caféet och där jag och Nesar skulle mötas.
Och där stod han , utanför kumlinz och såg så där söt ut som bara jag älskade.
Jag sprang till honom , kysste honom.
Han kysste lätt tillbaka.
"Hej." sade han tyst.
"Heeyy Älskling" svarade jag och kramade om honom.
Han tittade ner i marken och jag märkte att något var fel.
"vad är det , Nesar?"
Han suckade och skakade på huvudet.
"Ska vi gå in ?"
Han tog min hand och vi gick in på det lilla mysiga cafèet.
Vi beställde och gick och satte oss.
Jag tog hans händer och kollade in i hans vackra ögon.
"så... vad var det du ville prata om?"
sade jag och sken upp.
Han suckade, tvekade av någon anledning.
"Jo , det är just det. Det blir inte så som jag tänkt."
Jag flackade med blicken och undrade vad han tänkte på.
"Vad hade du tänkt?" sade jag förundrat.
han tog ett djupt andetag och släppte min händer.
"Jag är inte säker längre..."
Jag förstod inte och kollade en engång frågande på honom.
"Vad är du inte säker på?!" sade jag , den här gången lite argare.
"Det är jag inte heller helt säker på, Kolla, Jag älskar dig jennifer... Men jag tänkte at vi kanske kan ha ett lite mer öppet förhållande.."
Jag stallde mig upp utan ett ord och lämnade caféet.
Jag gick lungt och stilla och bakom mig hörde jag steg och Nesars röst.
"Men Jennie , vi kan ju iallafall prata om det!?"
skrek han efter mig men jag fortsatte att gå.
Jag såg inget.. mina ögon var tårade.
fan, jag ville skrika högt! Fan,fan,fan , helvettes,jävla , fitt hora!
Varför jag? och varför nu?!
Jag hatar det här, Hatar det!!
Josefine
Jag tittade ut och såg min mamma jobba i rabatten.
Våren var i högsta blomm , träden var gröna, det var blommor överallt , jag log och såg ner i blocket som jag hade framför mig.
Idag hade jag ritat en klänning, som var rosa och hade vita prickar.
Sömmen var satt under bysten och längst ner var det spets på den.
Även längst upp var det lite spets och en liten vit rosett satt emellan brösten.
Skorna som hörde till var vita med hög klack, dom hade , tillskillnad från klänningen rosa prickar på den vita lacken.
Jag ville bli en designer.
Jag ville att folk skulle se mina verk.
Ville att dom skulle få se vad jag kunde göra.
Den knarrande trappan som ledde upp till alla våra sovrum började låta och snart knackade det på min dörr och jag ropade " kom in!!"
Min bror , Alexander kom in i mitt rum.
"Tjaa, du kan jag låna din plattång?"
Jag kollade på honom och suckade.
"Vad har du gjort med din??" frågade jag senare.
Han suckade.
"ameh shit jag glömde den hos Emma, ge mig den!"
Jag gav honom gå-och-dö-minen.
"Men ta den då....!?"
han tog den och gick ut.
Jag tittade återigen ner på pappret som jag hade ritat på, men skrynklade ihop det till en liten boll.
Jag kollade på ett stort träd där det hängde en gunga i som stod på min gård och började måla av det.
Det började med sträck , jag suddad , ritade till lite löv , suddade och ritade sedan ett fint strikt träd.
Jag färglade bilden och märkte att den faktiskt var vacker.
Snart är sommaren här i lilla Lid, somrarna här var fantastiska.
Sola ,bada och vara med vänner.
Jag älskar't.
Maja
"Hej, den här tack."
Sade jag och räckte fram graviditetsprovet.
Tjejen i kassa tuggade tuggummi högt och kollade på mig.
"Hur gammal är du?"
Jag svalde och kollade ner i marken men mötte hennes blick med stadiga ögon.
"Jag är sjutton år."
Hon fnös.
"ja , visst."
Kön bakom mig lev bara längre och längre.
"Kan jag få betala?"
sade jag högt.
hon nickade och sade " åttiofem och femtio."
Jag gav henne pengarna och var på väg ut.
jag hörde hur hon förbannade mig.
"jävla bortskämda un.."
Jag gick ut och mitt ansikte möttes av ljusets strålar.
Jag kollade på klockan fem i halv två.
Jag måste skynda mig för att hinna med bussen hem.
Jag sprang med den gröna apoteks påsen dinglandes på min arm.
Bussen rullade precis in på dess plats på busstationen när jag kom dit.
Det var tomt på bussen förutom busschafören , och jag själv då.
Jag satte mig på ett tomt säta nära den bakre utgången.
Med musik i öronen klev jag av bussen vid aspa och började gå på den smala lantvägen som gick mot mitt hus.
Jag var snart innanför dörren och Ida kom springandes, hon såg så.. vuxen ut.
Hon hade sagt åt mig den där dagen för några veckor sedan att jag absolut inte fick berätta det här för någon.
"Har du det?" frågade hon oroligt.
"ja , det har jag. Kolla Ida, om du tar det och gör det du ska så kan jag vänta här nere."
Sade jag.
"NEJ! Följ med mig in, snälla!"
jag såg på henne , hon såg sårbar ut.
"Jag kan följa med dig."
Vi gick upp för den smått branta trappan och in på toaletten där.
Hon öppnade gravidets testet och satte sig ner på toaletten.
Hon tog upp den och kollade på den.
"Vad betyder det här Maja!" Hon såg förtvivlad ut och började andas fortare och fortare.
Jag kollade på stickan.
"Ida...Det betyder att du är gravid."
Hennes ansikte bröt ihop och hon började gråta hejdlöst och det enda jag kunde göra var att krama henne, håll hennes hand och lova att det skulle blir bra.
Jag är så maktlös.
Lydia
Musiken dunkade i mina öron och mina ben värkte av att jag hade dansat så mycket.
Någon kom med en öl och jag tog den.
"woohoo, så jävla skönt att vara singel aso!!"
Skrek jag mot min kompis Isabella.
"Jag vet!!"
skrek hon tillbaka.
Vi började gnida oss mot varnadra och killarna runt om oss började busvissla och några killar kom fram till oss, tog på oss och kysste våra kroppar.
En av dom ropade , "Vad heter du, snygging!?" han var nog tjugo tror jag.
"Elli!!" sade jag och blinkade mot Isabella som dansade med någon random kille.
"aha okey, du är förjävla sexiig bruden!!" skrek han genom musiken.
Jag fortsatte dansa men det enda jag kunde tänka på var hugo.
Det var som att en cirkel i mitt huvud bara visade hans namn.
Jag skakade bort tanken och sen försvann jag helt, bort från världen.
Jag såg allt suddigt och allt snurrade.
Jag satte mig hastigt upp i dängen som jag låg och och såg mig omkring.
inte igen!!
jag vände mig om och såg någon kille.
"Tjaa älskling" sade han och började kyssa mitt ben.
Jag stalde mig upp och börjad eklä på mig.
"Jag är sååå ledsen, det här var inte meningen!"
Sade jag.
Han kollade förvånat på mig men log sedan.
"var inte det, du va skit duktig."
Jag kollade äcklat på honom.
"hur gammal är du?"
Frågade jag.
"Jag? Jag är tjugotvå! Du då bruttan?"
Jag svalde och en röst i mitt huvud skrek Ljug Lydia , Ljug! medans en annan skrek säg sanningen!!
"Jag är bara femton, så jag måste gå."
jag valde sanningen.
Han kollade skrämd och förvånat på mig.
"jag släpper ut mig själv, tack" Sade jag och vände mig om.
Det här måste sluta.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | hallon-saft - 7 mar 10 - 15:14- Betyg:  | nej vad händer :'(
NEEEEEESAR LÄMNA MIG INTE ...
Ida - hon är gravid och vad fasiken gör lydia :'o
fooooortsätt skriva :D:D:D <3 | | tiiepaandersson - 7 mar 10 - 13:55- Betyg: | OMG, jag är gravid! :O
du, jag måste få veta, kommer jag behålla barnet? :O
och sen jennifer och nesar, vad händer med dom? :O
och lydia, herregud :O
fanny, du MÅSTE verkligen fortsätta skriva nu!!!!! <3<3<3<3 |
|
|
|
