Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

verkligheten är som drömmar- bara värre *deltolv*

HEJ HEJ!!
Enu en del nuvah , i den här delen händer det ganska mycket så den blev lite rörig mn jag hoppas ni gillar den iallafall!!
KOMENTERA :*
INNGA fucking smygläsare!


ida


Hans hand smekte mig, bröst,mage,rumpa.
Han kollade stadigt in i mina ögon och hade den där frågande blicken i ögonen.
Jag nickade och han nickade tillbaka.
Hans tröja åkte av och hans brösttavla visades.
Min bh åkte av och mina bröst blottades.
Jag lade mig ner på rygg och han började dra av mig mina byxor , jag rös.
Han kollade upp på mig och såg djupt in i mina ögon.
"Älskling? Om du inte vill så behöver vi inte."
Jag svalde en stor klump av tvekan.
"Nej, nej jag vill det här."
Han log, men tvekade fortfarande.
"Är det säkert Ida? Jag vill inte att du ska ångra dig!!"
Jag gav honom en alvarlig blick och sedan en kyss.
"Men jag vill! Jag svär på min död."

Vi kysstes igen, hans hand smekte mig , bröst, mage, rumpa.

En och en halv månad senare


jag petade runt i maten , jag mådde illa - igen.
Mamma kollade på mig och suckade.
"Ida , ät upp din mat."
Jag kollade på henne och mötte hennes ögon.
Sedan sköt jag ut stolen och lämnade bordet.

"Ida , IDA?!"
Mamma ropade efter mig när jag sprang upp på mitt rum , jag lade mig på min säng och tårarna började forsa från mina ögon.
En lätt knacking hördes.
Min syster steg igenom dörren och gick fram till mig.
"Vad är det Ida?"
Jag avgav bara höga snyftningar och hastiga inandningar.
"Är det något stort?"
Jag nickade tyst ner i kudden.
Hon strök mig över ryggen och över håret.
"Kan du berätta vad som har hänt?"
Jag kollade upp och mötte min systers förtvivlade ögon.
Även oim jag sällan uttryckte det så älskade jag henne så mycket.
Hon var så speciell och stod ändå alltid i bakgrunden.
Mina tårar rann långsamt ner för min kind och snuddade min tröja på väg ner mot lakanen som jag satt på.
Maja och väntade med sin oroliga blick , hon väntade på ett svar, en förklaring och det lättaste var att berätta för henne.

Jag gick upp från sängen och stängde dörren.
"Okey... jag är inte säker än.men."
Tysta tårar rullade ner för min kind och jag torkade hastigt bort dom.
"Berätta ida."
Vädjade Maja.
Jag tvekade och satte mig ner igen, hon tog mina händer i ett fasst grepp och tänkte nog inte släppa dom förns jag sagt vad det var.
"Maja."
Min röst blev tjock och klumpig.
"Jag tror att jag är med barn."
Jag började darra så häftigt när jag sade dom orden , jag föll nästan ur sängen.
Maja satt framför mig och gapade.
Hon tog mig i ett stadigt grepp, kramade om mig och jag låg där i hennes famn och kände mig för en gångs skull trygg.
"När gjorde ni ... det?"
Frågade Maja i mitt hår.
Jag hajade till av frågan.. ja vi hade faktiskt haft sex.
Jag svalde och kollade upp på min syster som såg så orolig ut.
"För ungefär en och en halv månad sen , tror jag."
Sade jag tveksamt.
"Vi ska fixa det här Ida, det lovar jag dig!"
Hon såg rätt in i mina ögon, och hennes ögon var vattnade av tårar och så var mina också.
En tår föll från hennes öga och hamnade på min näsa.
"Jag lovar!"
Upprepade hon igen.

Sanna

"Bammie!!!&qu ot;
jag satt återigen i min säng , Sydney , Australien.
"Vad är det? Jag står i duschen!"
Ropade Bammie från badrummet och jag log.
"Skulle bara kolla om du va där!"
Jag skrattade.
Det knackade på dörren och jag gick för att öppna men dörren flög plötsligt upp.
Merissa crown kom inrusandes.
Jag gapade och drog efter andan.
"Din lilla äckliga hora!!"
Skrek hon till mig.
Hon gick fram till mig och slog till mig i ansiktet,
"Vad är det för fel på dig!!"
Skrek jag.
"Jag har hört allt om dig och Tyson!!!! Om du tror att du kommer undan det här så tror du fel!"
Jag kollade oförstående på henne och höll handen mot min vänstra kind där hon hade riktat sitt slag.
"Vad är ditt problem? Att jag mår bra? Att jag ÄNTLIGEN har någon som älskar mig?!"
Jag skrek ut allt i hennes anskite.
"Men han var ju min!!!"
Sade hon och stampade med foten som en femåring.
Jag suckade och gick emot henne.
Precis var!
Jag puttade ut henne och stängde dörren framför hennes ansikte.

Jag pustade ut och mitt huvud började dunka , högt och tydligt.
"Vad var det där om!?"
Sa Bammie förvånat.
"Jag vet inte."
Svarade jag tyst.
Jag gick och lade mig i min säng och tryckte ner huvudet i kudden.
Några minuter senare hade Daysie bytt om och fixat sig.
"Sanna, jag går och äter ska du med?"
Frågade Bammie och jag nickade, satte mig upp och tog på mig mina gula converse.
Vi började gå mot matsalen men Bammie stannade plötsligt och hade ett förvånat uttryck i ansiket.


"Tyson!!"
Merissa ropade mot Tyson och han kollade upp.
Han suckade men stannade ändå och pratade med henne.
"Hey Merissa."
hon slog till honom lätt på bröstkorgen.
"äsch , för dig är jag älsling , det vet du ju."
Hon blinkade med ögat och gick närmre honom
"Vad är det?"
Frågade han.
"Snutteputte... du ska alltid vara så trög.
Jag saknar dig ju, vi borde verkligen bli tillsammans igen!!"
Hon fnittrade han kollade förvånat på henne.
"Ja.."
han blev avbruten av att hon flög upp mot honom och kysste honom.


Jag stod och kollade på dom.
"Jag.. Ja.. går nu."
Jag vände mig om och sprang därifrån.
Tårarna rann ner för mina kinder och jag brydde mig inte att alla såg mig gråta.
En svart tår droppade ner och hamnade på min sko, den gula färgen blev nu avbruten av den svarta mascaran.
Fan!


Hanna

Jag klistrade på en stor lapp med siffrorna 5426 på mitt bröst.
Mina händer skakade och jag tog min moders hand.
"Det här kommer gå bra Hanna , det lovar jag!"
Sa hon.
"Men jag är ju fortfarande bara femton? Tänk om dom inte går med på det?"
Hon såg in i mina ögon och tvekade inte en sekund på det hon tänkte säga.
"Hanna , när dom hör dig så finns det inget tvivel om att du ska vara med i det här , okey?!"
Jag kramade om henne.
"Kan nummer 5426, Hanna Bergström börja förbereda sig för att gå in i väntsal nummer två."
En tjej som kanske var tjugo-nånting ropade det i en mikrofon och jag fick en stor vibererande klump i magen.
Mamma klappade mig på ryggen och kramade om mig.
"Lycka till , min älskling!"
Sade hon sedan och log.

En annan tjej mötte upp mig,
Och hälsade på mig.
"Hej jag heter Jenny och det är mig du pratade med över telefon.
För det var du som var femton va?"
sade hon sen.
"Ja, det är jag!"
Svarade jag nervöst.
"Okey, men vi har kollat upp allt och efterssom vi inte har premiär förns efter din födelsedag så kan du självklart vara med i årets program!"
Inom mig skrek jag utav glädje.
"Tack!!"
Fick jag fram.
Hon kollade på mig , vi hade kommit in i ett annat rum där det satt ungefär nio personer.
"Ropa inte hej än, Du måste ju komma med först" sade hon och blinkade med ögat.
Sedan gick hon och jag satte mig på den stolen som var ledig.

Ingen visste att jag var här.
Inte någon av mina vänner, bara min familj.
Jag var nervös och flög nästan upp ur stolen när någon sade mitt namn och först då märkte jag att personerna runt om mig hade bytts ut till nya ansikten.
"Hanna Bergström?"
Sa någon igen.
Jag gick fram till en man i trettioårs åldern.
"ja?" Sade jag frågande.
"Det är din tur nu , kom ihåg , var bara glad så lovar jag att dom älskar dig!"
Jag nickade och log.

Jag kom in i ett litet rum med en där det stod en stor skyllt med ordet 'Idol 2012" på.
Och där stod han, Peter Jhide!
"Hej där!! Allt bra med dig?"
Jag log och nickade.
"Vad BRA!!!"
Fortsatte han.
jag skrattade till.
"Shit , du är ju den sötaste flickan här!!!"
Jag rodnade säkert,
"Tack så mycket"
Sade jag sedan.
"Varsågod fröken, Sweep them of there feet!"
Han kramade mig och sedan öppnades en dörr och en tjej kom ut gråtandes.
Jag svalde och gick in i nästa rum.

Där inne satt Leila , Anders och Andreas.
Jag började andas fortare men lugnade snabbt ner mig.
Den vibererande klumpen blev bara större och större.
"Hej, Vad heter du då?" Sade Anders och log.
Jag log och svarade glatt "Hanna Bergström"
"jaha , jaså och vad ska du sjunga då?"
Jag log ennu bredare och sade " oh Happy day"
"Okey, sätt igång!!" sade han och skrattade lite smått.

Jag började sjunga , tog i från tåna och lät det bara flyta på.
"Oh happy day ,oh happy day
Oh happy day ,oh happy day,
When Jesus washed ,when Jesus washed
When Jesus washed ,when Jesus washed
When my Jesus washed ,when Jesus washed
He washed my sins away
Oh happy day.


He taught me how ,oh, He taught me how,
To wash to wash, to wash
Fight and pray ,to fight and pray.
Fight and pray
And he taught me how to live rejoicing
yes, He did ,and live rejoicing,
Oh yeah, every, every

Dom avbröt låen genom att stå upp och klappa och skrika.

"Så jävla... nej så får man inte säga. Men ni hörde väll, Eller?! Gud vilken härlig stämma!"
Sade Anders.
"Jag är mållös, bästa hittills!"
Sa Leila.
"Och jag är förälskad i din röst Hanna!"
Sade Andreas.

"KLART SOM FAN ATT DU SKA MED!"
Skrek Anders.
Och sprang fram till mig och kramade mig.
Jag log, och tappade andan på samma gång.
"Är ni seriösa!?"
Fick jag fram.
"Det är klart vi är!!"
Sade Andreas.
Jag sprang fram till dom och tog guldbiljetten som Leila höll i.
"Tack, tack,tack! Jag måste... Jag bara måste krama er!!!"
Sade jag och sprang fram och kramade alla.
"Tack igen!!"
skrek jag.
"Nöjet var på våran sida!!" ropade Leila

Jag kom utspringandes från rummet och in Peter Jhides armar.
Jag hoppade upp och ner och skrek av glädje, "JAG KOM MED!!!!"
Skrek jag , högt och tydligt.
"Det där gick ju riktigt bra Hanna!!"
Jag kramade honom igen och sprang ut för att säga det till min mamma.
Jag vek ihop biljetten och lade den i bakfickan.
Jag försökte få bort leendet från mitt ansikte.
Tillslut fick jag bort det och gick ut.

Min mor stod och väntade med förhoppning i ögonen.
När hon såg mitt ansikte så log hon inte längre.
"Mamma... jag.."
Hon kramade om mig.
"var inte ledsen Hanna , du får försöka nästa år igen!!"
Mitt ansikte sprack upp i ett leende.
"JAG KOM MED!!!!"
Skrek jag och drog fram lappen ur bakfickan.
"Va!?" Mamma såg mållös ut
"Är det sant?! Du ljuger inte va?!"
Det kom någon bakom mig .
"Nej det gör hon inte " konstaterade rösten bakom mig.
Peter Jihde.
"Du måste ringa hem och berätta för pappa, Erik och Viktor!!"
Skrek mamma.

Jag tänkte tyst för mig själv.

det här är den lyckligaste dagen i mitt liv
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
hallon-saft - 6 mar 10 - 14:45- Betyg:
aso ååh jag kan inte sluta läsa :'D
det är så jävla bra och hanna är med i idol och ida är med barn
hööhö . nu vill jag faktist veta vad som händer mella mig och Nesar
mahah , fortsätt skriva baiiih :D <333333333

Skriven av
F-aaaaanny
6 mar 10 - 10:41
(Har blivit läst 67 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord