Äkta Kärlek (Del 6) |
*PLing-plong* Det var säkert Alexandra som stog bakom dörren och väntade på att jag skulle öppna. Och jag visste inte hur jag skulle berätta allt för henne. Jag gick ut från köket med lätta steg till den slitna gamla dörren. Jag tog ett djupt andetag och öppna dörren, men jag fortsatte att gråta, men inte lika mycket. "Hej, hur är det gumman?" Det var en dum fråga men hon ville säkert veta hur jag mår efter allt som hände. "Asså jag vet inte..." Mina tårar bara rann ner för kinden och när jag börjar gråta så blir jag röd runt ögonen. Alexandra kom in och låste dörren. Hon kramade om mig jätte hårt. "...jag vet inte vem jag ska lita på. Men jag tror att Linda har rätt den här gången. Martin hade andvände oss båda som dockor. Och jag kan inte fatta att jag förlora min oskuld med honom. Jag skulle vilja förlora den med den min första äkta kärlek. Men min kärlek var ett rent helvete." Hon sluta krama om mig nu och kolla mig rakt in i ögonen. "Hur kan du tro på den jävla subban. Hon är kär i Martin och hon vill att han ska gilla henne, men dom två har gjort slut för länge sen. När dom var tillsammans så ville Martin göra slut två veckor efter, eftersom att hon inte ville att hans bästa tjej kompis skulle krama honom, och det gjorde så att han förlora henne. Hon heter Mimmi och hon var värkligen den enda personen som kunde förstå honom och det har aldrig varit nått mellan dom, för dom är som syskon." Jag snyftade, hur kan hon göra så, Martin kanske är skolans skolans snyggaste kille men att göra nått sånt jävla skit är inte att vara snäll. Men hur ska jag veta att det inte är sant. Min blick var inte längre ledsen utan den så mer dyster ut. Jag visste själv att det inte skulle funka mellan oss om Linda bar förstör. "Det kommer inte funka mellan oss om Linda är en sån person, jag kanske måste prata med Martin på måndag, jag kan inte vara tillsammans med Martin om det är så här det ska vara" Hon suckade och gav mig en snabb kram. "Jag är ledsen att det här hände. Om ni var ihop så skulle vi alla fyra bli ett gäng, men sånta får man tåla." Hon kolla mig rakt in i ögonen och gav mig en konstig blick. "Ska vi gå ut en sväng?" Tur att hon frågade mig, jag skulle värkligen behöva ta en promenad, och behövde värkligen få ett utrymme att andas in på."Visst, jag ska bara gå och skölja ansiktet så att alltt rött runt ögonen går bort. Jag ser ju ut som ett monster" Jag log och Alexandra börja skratta. Jag gick snabbt in i badrummet som låg precis bredvid hallen. Jag sat på kranen och lät händerna snabbt smyga under kranen, och sedand slängde jag på mig llt vatten. Jag jorde det om och om igen, sedan kollade jag in i spegeln och mitt dystra jag. Men hur ska jag kunna bli glad på två minuter efter allt som har hänt första veckan i skolan. Jag suckade och torkade ansiktet, sedan gick jag ut till hallen där Alexandra stog och väntade, hon smsade någon med mobieln men jag orkade inte bry mig, men jag la märke till att hon la ifrån sig mobilen så fort hon såg mig, men jag låtsades inte bry mig. "Ska vi gå nu?" Hon nickade och jag tog på mig mina svarta stövlar med klack som gick upp till knäna. Och jag tog på mig min svarta kappa, och såklart min favortit, min vita halsduk. När vi väl var utanför dörren så gick vi in till skogen som låg 1km bort. Efter några minuter så smsade hon till någon igen.
När vi väl hade gått en bra bit så satt vi på en bänk. Och jag la märke till att Alexandra väntade på någon. "Väntar du på någon?" Så fort jag sa det så lutade hon sig. "Haha, nej varför skulle jag göra det" Jag märkte att hon börja mumla, och det gjorde hon säkert själv också. "Du mumlar, märker du de?" Jag började kolla åt olika håll."Åhh, jag vet att du kommer bli sur på mig nu men...Alexander och...Mrtin kommer hit" Jag såg att hon hade en stressad blick. Men jag skulle ändå prata med Martin på måndag, men hon kunde säga att dom skulle komma, så att jag var förbredd. "Okej, men du kunde lika gärna säga det så att jag kunde få tänka efter om vad jag skulle säga till honom. Men jag är inte sur på dig" Jag suckade. "Du är sur nu" Jag log åt henne så att hon själv fattade att jag inte va det. Efter en stund så såg vi Martin och Alexander närma sig hit. Och vi ställde oss upp, och börja gå mot dom men det var bara jag som gick för Alexandra sprang och hoppade på Alexander, hennes bar över hans midja, och han snurrade henne. Martin kollade hit men jag vände bort blicken. Jag funderade på vd jag skulle säg, men som min mamma alltid brukde säga: tala alltid från hjärtat. Och det tänkte jag göra nu. Alexandra hippade av och höll Alexander i handen och kom fram till mig med Martin där bak. Alexander och Alexandra var så gulliga ihop, man såg det i deras ögon. Alexandra kolla på mig. "Jag och Alexander ska gå så ni kan prata om det där." Hon blicka till mig och sedan gick dom. När dom hade gått en bit så satt vi oss på bänken där jag och Alexandra satt tidigare. Det tog en stund innan vi börja prata. "Vi..." sa vi båda samtidigt. "Fortsätt du" sa han och kollade ner på sina adidas skor. Han höll på med gruset som var där. "Okej...Jag vill inte att Linda ska påvärka vår relation så jag har bestämt mig för att inte ha ett förhållande med dig, jag vill ha ett förhållande där vi är som Alexandra och Alexander. Om Linda fortsätter så där så vill inte jag ha ett förhållande med dig. Man märker att hon kan göra vad som helst för att vi inte ska göra slut." Jag vände mig om för att se honom rakt in i ögonen, men han ville inte. "Jag älskar dig, men jag vill inte att vårt förhållande ska fortsätta så här." Han ville fortfarande inte kolla mig in i ögonen. "Kan du kolla mig in i ögonen!" Jag tog honom på hakan och vred hanshuvud så att han kolade på mig, men han kollade ner, och jag märkte att han var ledsen. Jag skakade honom lite gran. "Prata med mig va fan! Säg nått" Han ryckte till och såg argare ut den här ången, hans tjocka ögonbryn åkte ner. "Va fan vill du att jag ska säga. Jag har försökt allt men du vill inte bli tillsammans med mig. Vad är det som har hänt mellan oss. Vi har bara varit tillsammns i två-tre dagar och jag kan bara inte fatta att allt blev så här. Okej, Linda är en sån jävla idiot, men man brukar göra vad som helst för dom man älskar, men du verkar inte älska mig längre. Allt kan inte bara vara över så där" Jag kollade bort en sekund sedan kollade jag honom i ögonen igen. "Jag vill fan inte stå här och skriki som en idiot. Vi kanske älskar varandra men jag orkar inte med att en tjej alltid ska komma emellan oss. <jag orkar inte med det. Jag tycker att det är bättre att vi träffar andra personer." Han la händerna i sin jackficka. Han tog tag i min hand och höll den så hårt att det gjorde ont. "JAG ÄLSKAR DIG, VARFÖR FATTAR DU INTE DET!" Han börja skrata och släppte tget om min hand. "Hhaha, du förlora oskulden med mig i min säng ändå."Han skrattade hånfullt. "Fuck you! Dra åt helvette din jävla idiot" Jag ställde mig upp för att springa hem men han hejdade mig. Hans hand tog tag i min armbåge så hastig att jag vände mig om och vi stog så nära varandra att våra näsor snuddade varandra. "Släpp mig...kan du släppa mig!" Jag försökte skaka mig låss men han höll mig jätte hårt. "Förlåt, jag menade inte att såra dig,. Snälla lämna mig inte, jag älskar dig" Jag gav honom en ledsen blick och börja nästan gråta. Han släppte taget lite gran men han höll i mig fortfarande. Jag försökte springa igen men då tog han tag i min armbåge han vände mig om igen. "Du skrämmer mig Martin" Mitt hjärta dunkade snabbare än vanligt, jag kände kroppen bli helt virrig. "Jag älskar dig, kan du inte fatta det" viskade han till mig. Han gav mig en kyss och sedan börja vi strula.
Då var denna del klar.
Jag hoppas ni gillar den,
men jag kan avslöja att
det inte kommer bli som
Martin tänkt sig.
|
| Kommentarer | | SnutteNutte - 1 apr 10 - 19:38 | | Okej visst=) | | SnutteNutte - 5 mar 10 - 15:26 | | Aww, tack<33 | | izzzzy - 5 mar 10 - 12:47 | | Bra, lite stav fel men annars bra skrivet! :) <3 |
|
|
|
