Äkta Kärlek (Del 5) |
Nej, vad gör han här, jag vill inte prata med honom. Jag la handen på pannan och gick fram och tillbaka till trapan. Det plingade igen och då ryckte jag till. Jag måste ändå prata med hon för eller senare. Jag gick tillbaka till dörren och la handen på handtaget. Jag tog ett djupt andetag innan jag öppna dörren. Mina tårar ville bara komma så fort jag tänkte på honom. Han kan inte bara komma hit och prata med mig efter att han gjorde så. Min hand öppna dörren jätte sakta, och han stog framför mig med sina blåa ögon, han hade en mörkblå T-shirt som satt innan för lejonskärpet han hade på sig. "Jag vill inte prata med dig just nu" Jag höll på att stänga dörren, när hans hand kom i vägen. "Jag vill bara prata med dig och sen ska jag gå" Han kollade på mig med sina vackra blåa ögon som jag fortfarande inte kan glömma. Nu var jag bestämd att inte prata med honom, "Jag vill inte prata med dig efter allt du har gjort mot mig!, så gå bara här ifrån" Nu såg han med bestämd ut, och han verkade vara arg."Jag kom hit för att jag älskade dig och för att jag vill berätta att jag inte kan glömma dig, och du säger att jag ska gå. Vad betyder natten vi tillbringade ihop då?...Inget?" Han drog dörren mot sig jätte snabbt så jag tappade handtaget. Han gick in och stängde dörren. Vi stog och kolade varandra i ögonen, mina tårar börja rinna. Jag drog hande för kinden."Du utnyttjade mig, du är så jävla falsk som alla andra killar, du tänker inte på hur tjejer kan bli sårade, du är en riktig fjolla, så dra härifrån, jag vill inte träffa dig!" Jag pekade på dörren och vände mig om och börja gråta. Han tog tag i dörrhandtaget och var halvägsut tills han stängde dörren och och kom in igen och tog tag i min hand och vände mig om och gav mig en hastig kyss. Jag kände en ström inom mig, jag kunde inte motstå hans kyss, jag var bara tvungen att besvara den. Efter ca 20 sekunder så puttade jag till honom. " Snälla gå, jag vill inte ha dig. Du är inte den rätta för mig" Jag börja gråta hastigt när jag kollade in i hans ögon. Han tog sin hand och trokade bort mina tårar, jag blundade som om detta var en dröm. "Jag kan inte hjälpa att jag är kär i dig. Jag har aldrig älskat någon lika mycket som jag har älskat dig. Kan du bara låta mig få förklara allt, snälla, sen kan du få göra vad du vill" Jag kollade på hans ledsna ögon, "Okej, men jag är inte säker på om vi kan bli tillsammans igen." Han kollade på mig med så hoppfulla ögon. "Kan jag komma in" Jag snyftade. "Visst, vi kan prata i köket." Han tog av sig sina svarta Adidas skor och så gick vi in i köket. Jag satt på mig vid fönster sidan och han mittemot mig. Han tog ett djupt andetag. "Kheetly, jag vill först säga att du är den enda tjej som har vunnit mitt hjärta och jag älskar dig värkligen så jävla mycket, och när du såg mig kyssa Linda visste jag inte hur allt detta hände..." Jag kollade häpen på honom. "Så du ångrade allt som hänt eller?" Han la sin hand på min men jag drog undan de." Nej, jag var jätte glad att jag träffade dig, men när jag kysste Linda så ångrade jag mig jätte mycket av att jag gjorde det. Och jag hade inte gjort slut med henne än, men jag tänkte göra det, och vi kan gå till henne nu om du inte tror mig, för jag sa till henne att jag älskar dig, hon är ledsen hon med, och jag hatar att såra andra tjejers hjärtan men jag vill ju helst vara tillsammans med dig än med henne, och varför fattar du inte det?" Jag kände mig lugn efter en stund och jag ville förlåta honom, men mitt hjärta sa till mig att det är bäst att vara säker. "Vi går till Linda nu och frågar" sa jag bestämt och ställde mig upp. Han kollade på mig, och ställde sig upp han med. "Okej, vi går nu." Vi gick till hallen och sat på oss skorna och sedan gick vi.
När vi var framme vid Lindas dörr så hade jag en oro inom mig. Jag plingade på dörren, och efter en minut så kom Linda och öppnade dörren. Hon såg inte så glad ut över attt se mig och Martin tillsammans. "Och vad vill ni da?" sa hon ursint när hon stog halvt bakom dörren och kollade på mig. "Jag vill inte så mycket, kan du bara säga till Kheetley att det inte är något mellan mig och dig längre, och att jag sa att jag älskade någon annan och inte dig, kan du säga de?" Hon ställde sig framför dörren och såg riktigt chockad ut som om han ljög. "Varför ljuger du, du sa att du älskade mig och att Kheetley inte betydde nått för dig, du sa att du alltid älskat mig och nu kommer du fram till mig och säger att du älskar henne? Du ville inte göra slut med mig, men nu gör jag det med dig." Martin såg chockad på Linda. "Kan du sluta ljuga din jävla idiot, du vet själv att jag sa tt jag älskade Kheetley, varför erkänner du bara inte, jag gjorde slut med dig och när jag kysste dig så visste jag inte varför jag gjorde det. Säg sanningen!!" Han tog tag i Lindas båda armar och börja ska henne. Han var jätte arg, och jag trodde inte på han, det här måste sluta nu. Jag gick fram och drog bort hans armar och puttade till honom. "Sluta, du lekte med oss båda, du utnyttjade oss båda, det är slut Martin, det är slut" Jag börja gå men han tog tag i min arm jätte hårt aå att det gjorde ont. "Hon ljuger, ser du inte det, hon ljuger, snälla lämna mig inte, jag älskar dig." Han klämde båda min armar jätte hårt och börja skaka mig. Han var het borta, han fortsatte säga samma sak hela tiden." Martin det gör ont, släpp mig, Aj! Martin du gör illa mig" Jag rykte loss en arm och gav honom en örfil, sedan släpte han taget om mig. "Du är helt sjuk. Från och med nu så känner inte du mig och jag dig" Jag gick min väg och han sjönk ihop på marken. Linda gick fram till honom men han vände sig om och sa nått jag inte hörde. Jag grät hela vägen hem.
När jag kom hem så ringde det på telefonen, det var någon som ringde med dolt nummer. "Kheetley" sa jag oh börja snyfta. Jag höll mig för att inte gråta. "Hej, det är Alexandra, Martin är här och rär jätte ledsen, vad har hänt mellan er?" Jag började värkligen gråta, nu. "Vi gick hem till Linda och hon sa att allt han berätta till mig var en lögn och hon berättade hela historien på ett annat sett." Jag började värkligen gråta jätte mycket. "Du, du ska inte tro på den subban hon har gjort så mot Kristin som slutade på skolan för ett år sedan. Kan du inte komma hit så kan vi prata om det här" Jag slutade gråta och lät bestämd. "Jag ha inte nått med honom att göra, han finns inte för mig längre. Jag kommer inte dit" Jag hörde hur Martin pratade med Alexander. "Okej, men jag kommer till dig då, Alexander pratar med Martin ändå, vi ses där" Jag börja snyfta igen när jag hörde hans namn. "Ok-k-ej".
Så då var denna del slut, förlåt
att jag inte har kunnat skriva
men min data var helt paj pankaka
så skriv nu vad ni tycker=)
Vill du höra nästa del så får du
kommentera=)f]
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4) | izzzzy - 3 mar 10 - 21:59- Betyg:  | | bra!!! <3 |
|
|
|
