Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Deathly And Lovely [del 6]

Johanna:
När jag kom hem möttes jag av doften av mat. Jag kunde se att golven var städade och att det hade vädrats och gardinerna hade bytts.
"Hej gumman. Visst är det fint? Jag har städat hela dan." Min mamma kom ut i hallen och hon höll en slev i handen. Det var tydligen dags för en av hennes bättre dagar.
"Det är jättefint. Vad blir det för mat?" En sak hade jag lärt mig efter alla år och det var att när hon hade en bra dag skulle man inte nämna dom dåliga. Min mamma var mycket vacker. Hennes hår var svart och långt. Hennes ögon hade samma bruna färg som mina.
"Det blir köttfärssås och spaghetti." Jag nickade och skyndade mig in i mitt rum. Jag fick upp en mobil och drog tummen över bilden på Johannes. Jag hade tagit den när han hade spelat piano och han hade inte ens sett mig ta den. Hela hans själ fanns med. Fridfullheten och sorgen i en vacker blandning. Jag skrev ett snabbt sms.
Jag saknar dig.
Hitta på något ikväll?

Jag klickade på skicka och bet lite på en nagel. Allt mellan mig och Johannes var så nytt. Det kändes som att om jag blundade skulle allt bara försvinna.
"Du ser nervös och lycklig ut." Mamma satte sig ner på min säng och tittade sig runt i mitt rum. Hon såg fundersam ut, nästan som att hon insåg att hon hade missat tillfället då jag blivit vuxen.
"Det är mat nu i alla fall." Min lillebror Dennis satt redan vid bordet och betraktade mamma stilla. Vi båda kände som att vi gick på glas. Minsta lilla kunde förstöra allt för mamma och då skulle det bara ta en liten stund innan hon blev så full att hon somnade. Både jag och Dennis ville bara att middagen skulle vara över så vi skulle kunna sticka hemifrån. Min mobil vibrerade till.
Saknar dig med.
Vi kan göra nått.
Är hemma hela kvällen, bara att komma.

Dennis och mamma måste ha sett hur hela mitt ansikte lös upp.
"Vem var det?" Dennis tog en tugga mat och tittade på mig. Mamma såg också nyfiken ut.
"En kompis bara." Jag orkade inte bli förhörd och jag visste också att mamma skulle kunna bli ledsen om hon fick veta att jag var tillsammans med någon och hon visste inte ens vem det var. Då skulle hon vilja träffa honom och Johannes skulle vara tvungen att komma hit och se min mamma supa sig full. Inte precis något du vill utsätta din pojkvän. Speciellt när man inte ens varit tillsammans en vecka. När maten var klar skyndade jag mig ifrån lägenheten.

Det var kallt ute och det snöade. Men jag valde endå att gå. För att samla tankarna som flög omkring i mitt huvud. Gick jag för fort fram med Johannes? Jag ville bara vara nära honom. Enligt Kim var det bara för att vi var nykära men jag kände mig inte så säker. Jag kände mig så dragen till honom. Hans doft och hans gröna ögon. Jag åkte upp med hissen och knackade på Johannes dörr. Där var han. Jag smög in i hans famn.

Johannes:
Jag kunde känna att något var fel. Hon borrade in ansiktet i min tröja. En liten stund höll jag bara om henne innan jag sköt henne ifrån mig.
"Har det hänt något?" Hon betraktade mig stilla. Nästan som om försökte avgöra om hon verkligen skulle berätta för mig.
"Min mamma hade en bättre dag och det gör mig alltid så nervös." Jag tog med henne in till soffan och drog ner henne i mitt knä. Hon kurade in sig och strök en av mina många katter lite över ryggen.
"Vad är det med din mamma?" Hon suckade och hoppade bort en bit från mig.
"Hon dricker." Jag var inte en person som visste vad man skulle säga. Jag hade aldrig haft kontakt med en alkoholist och inte heller någon vars föräldrar är det. Men jag antog att det var lite som att bli övergiven vilket jag skulle kunna skriva en bok om. Det bästa var nog bara att hålla om henne och sen finnas om hon ville prata om det.

Johanna:
Det kändes så skönt att ha hans armar omkring mig. Försiktigt andades jag in hans doft.
"Jag kommer alltid att finnas här om du vill prata eller behöver någonstans att sova." Kan man älska någon på bara några dagar? Jag visste inte men orden fanns där. Dom formade sig i mitt sinne. Men jag bet ihop. Det var för tidigt. Det var nästan som att jag kände på mig att han nog skulle dra sig undan om hans visste. Jag kysste honom istället. Hans läppar följde mina och jag slickade försiktigt på hans underläpp. Hans tunga mötte min och jag lade ena armen om hans nacke medan hans hand letade sig upp i mitt hår.
"Du är så fin." Han viskade det mot mitt öra innan han tryckte en kyss precis vid min örsnibb. Jag rös och hoppade närmare honom.
"Vill du se film?" Jag kunde mycket väl förstå hans vilja att sätta lite mellanrum mellan oss. Kemin var nästan brännande och om vi inte kom ifrån varandra skulle vi gå längre än man borde efter att bara varit tillsammans i 2 dagar.
"Ja, jag vill se Twilight." Han nickade och satte igång filmen. Han satt nära mig i soffan men vi rörde inte i varandra. Det var bäst så.

------------------------------------------ --------
Kommentera nu. Annars blir jag olycklig.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Fiiiaaas - 27 feb 10 - 21:18- Betyg:
riktigt bra :D jag gillar den här :) plinga iväg ett litet mejl när du lägger upp nästa

Skriven av
vemvet
27 feb 10 - 16:46
(Har blivit läst 60 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord