Mellan två världar [Prolog] |
Hejhej:) Fick en idé och den har legat och grott ett tag, men nu,
nu är den i bruk!^^
Världen snurrade runt mig. Det visste jag.
Men jag kände inget, mer än mitt stora hål i hjärtat.
Hur skulle jag klara av att ta mig framåt? Var skulle jag ta vägen?
Jag reste mig upp ur sängen och ställde mig upp och kollade ut genom fönstret.
Jag såg hur vinden tog tag i trädet.
Dom gröna löven flög fram och tillbaka.
Men dom blåste inte av. Det är konstigt.
Våren är som början på livet, allt börjar blomma.
Sen kommer sommaren då är allt som bäst.
Sen kommer hösten, då börjar allt tonas bort och försvinna.
Efter hösten kommer vintern.
Då är allt kallt och borta, man blir vilsen och borta.
Gräset var så grönt. Det påminde mig om något.
Snarare någon. Dom ögonen. Jag såg dom för min inre syn.
Mitt hjärta pumpades igång igen, för en sekund.
Men stannade lika snabbt igen. Jag suckade.
Något inom mig började gro. En längtan.
Jag började frenetiskt söka efter vad jag ville ha.
Och fann det. Min Ipod som jag hade fått av.. Henne i födelsedags present.
Jag kollade ner för att se vad jag hade på mig.
Ett par svarta mjukisbyxor, ett blått linne.
Mitt svarta hår hängde ner för ryggen.
Jag kollade mig omkring efter min borste och fann den ligga på golvet.
Jag tog några steg framåt och böjde min ner och tog upp den.
Några toffsar var omkring slingrade runt handtaget.
Jag drog bort en och släppte borsten så att den dunkade ner i golvet. Igen.
Jag satte upp mitt långa korpsvarta hår i en hög hästsvans.
Jag kollade efter en tjocktröjja. Och hittade en svart munkjacka mer blixtlås.
Jag drog på mig den, och greppade min Ipod och öppnade dörren från rummet jag bodde i.
Och gick ner för trappan.
Färgerna i huset fanns inte för min syn, dom hade försvunnit.
För egentligen länge sedan.
Jag kom in i hallen och hittade mina vita slitna gympa skor från skopunkten.
Jag hoppade i dom och drog min svarta jacka över munkjackan.
Jag satte i hörlurarna i mina öron och satte på Ipoden.
Jag hann öppna och stänga ytterdörren.
Och då kom musiken.
Samtidigt som den nya fräsha vårluften tog tag i mina lungor.
Mina ben hade börjat gå utan att jag märkt det.
Jag gick ut från tomten och gick åt höger. S
akta började färgerna blomstra och tankarna blev klarare.
Jag började höra vad för låt som spelades i mina öron.
Det var DonkeBoys-Ambitious.
Det var skönt att andas, jag kände mig klarare.
Men jag visste inget.. Fortfarande.
Mina ben började gå snabbare. Som att någon ropade på mig.
Jag visste inte vad klockan var, inte heller datum eller vecka.
Natt som dag, Dag som natt. Tid eller datum betydde inget.
När jag var trött sov jag och kroppen kändes alltid som bly.
Men just nu började kroppen kännas lättare.
Jag kom fram till en sjö, den låg på min vänstra sida.
Jag såg vattnet glittra till genom skogen.
Jag drog efter andan, så vackert var det.
Jag svängde in på en stig och kom ännu närmare vattnet.
Jag kom fram och var bara några meter från vattnet.
Jag sjönk ner utmattad på en sten. Det snurrade runt i mitt huvud.
Tårarna brände bakom ögonlocken och började rinna ner för kinderna.
Ovant så kom ett litet leende fram.
Jag var stolt över mig själv.
Jag hade tagit ett steg i rätt riktning.
Den riktning som hon hade bett mig att välja.
Glöm inte att kommentera, och skriv om ni vill att jag ska mejla:)
Kram:)
|
| Kommentarer | | Carrre - 19 dec 11 - 21:59 | blev det aldrig någon fortsättning? :o
jag skulle verkligen vilja läsa. du skriver fint.
:)
gillade dock inte styckeindelningen, att du bytte rad efter varve mening.
jag tycker det skulle va lite mer text.... igt. förstår du? ^^, | | Unleashed - 26 feb 10 - 13:13 | Den var bra, men du borde tänka på att sätta lite mer
kommatecken och göra meningarna längre.
En annan sak är att du börjar väldigt många meningar med jag.
Men jag tror att den kommer bli ganska bra, duh, jag vet ju
vad den handlar om, så jag följer den nog xD |
|
|
|
