[M/M] Erik och Liam Oneshot |
För att jag kände för det. Ja det underlättar ju en hel del om man läst "Morgondagen är aldrig långt borta...
Ha det kul med denna dåliga sak WOHO
Där stod han, lite tanig och med knäna som skakade värre än asplöv. Tretton år och inget att säga till om, skulle det verkligen vara så? Så var det, alla gjorde det, ett bra sätt att tjäna pengar utan att behöva skatta. En liten omväg runt lagen och moralen för att överleva i ett fallfärdigt samhälle där vissa helt enkelt bara glömdes bort.
Liam tog ett par steg på trottoaren och såg sig omkring, det var fler där som honom. Både i samma ålder och äldre.
”En nybörjare”
Liam hoppade till när han kände en hand på axeln, han vände sig om och stirrade på pojken som stod där. Mörkthår och gråa ögon. Han såg helt enkelt vanlig ut, kanske lite för smal för sitt eget bäst och längre än Liam själv.
”Nybörjare?”Liam tittade på killen som inte alls såg farlig ut, snarare tvärtom, snäll och inte alls mycket äldre än honom.
”Ja, du har inte varit här förut, vad heter du?”
”Liam… Strand”
”Regel nummer ett berätta aldrig ditt riktiga namn”
Liam skämdes lite för att han gjort fel, men hur skulle han kunna veta att ett namn var någonting dåligt.
”Vad heter du då?” Liam antog att han inte skulle få något namn, men han misstog sig.
”Erik… bara Erik”
Liam visste inte om det var sant, men han skulle ändå kalla pojken för Erik, det passade honom alldeles utmärkt.
”Lite nervöst va? Tyvärr kan jag inte trösta dig med att det kommer bli lättare” Erik log lite och la en arm runt axlarna på Liam och började gå. Liam tvingades efter, men hade inget emot att slippa känna sig helt ensam.
”Men jag ska göra det lätt för dig, bli inte kompis med någon, ingen här kommer vilja hjälpa dig. Följ inte med de som kommer och släpar med dig och sänk aldrig priset, du kommer sluta med mindre oavsett”
”Pris…”
Liam tittade på Erik som helt plötsligt stannat med sikte på en blå Volvo. Han tvekade ett par sekunder innan han sköt Liam framför sig.
”Säg att du vill ha 800, den där gubben är ändå ganska snäll, och inte speciellt snål. Gå och sätt dig bara, du behöver inte titta på honom eller prata med honom för den delen” Erik puttade på honom lite hårdare och Liam stapplade ett par steg.
”Använd kondom” Erik tryckte ett par i handen på honom och log uppmuntrande.
Det hade inte hänt så mycket under dagen, Erik hade mest suttit i solen för att se på de andra. De sprang runt som galningar och slogs med varande om de få kunder som visade sig. Erik däremot väntade på det perfekta tillfället, han visste hur alla funkade. Han satt nu och väntade på någon som skulle betala bra, det behövde han.
Medan han väntade tog han sig en runda och delade ut kondomer, ingen skulle tvingas sluta som han. De flesta verkade inte uppskatta hans vänliga gest men Erik brydde sig inte, han tvingade på alla ett par stycken. Han var precis på väg fram till en kille när något fångade hans uppmärksamhet.
”En nybörjare” Erik lät nästan lite triumferad som lyckat få syn på honom först. Det var inte varje dag de fick se nya ansikten. Det enda rätta vore egentligen att köra iväg pojken och säga att det inte var värt det. Men hur skulle han kunna göra det? Pojken var där av samma anledning som han var, att neka honom chansen till inkomst vore orättvist.
”Nybörjare?” Stackaren såg livrädd ut, vilket var helt förstårligt, även om Erik knappt kunde minnas första gången han varit där.
”Ja, du har inte varit här förut, vad heter du?”
”Liam… Strand”
”Regel nummer ett berätta aldrig ditt riktiga namn” Det kanske inte verkade vara en så stor grej att berätta sitt namn. Men om en av gubbarna fick reda på det och spred det vidare, vem visste vart de kunde tänkas hamna då.
”Vad heter du då?”
”Erik… bara Erik” Erik ljög inte om sitt namn för Liam, han såg ingen anledning till att göra det. Men det var många på stället som inte hade en aning om vad den kondomutdelande galningen hade för tilltalsnamn. Efternamnet däremot höll han tyst om, det var inget som världen behövde veta. Han hade inget id heller, varken födelsebevis eller identitet han bara var. Någon som fanns men ändå inte riktigt tillhörde någon eller något.
”Lite nervöst va? Tyvärr kan jag inte trösta dig med att det kommer bli lättare” Erik började gå och försökte få med sig Liam med ett lätt tryck över axlarna. Han verkade av någon anledning ganska villig till att följa med, med tanke på omständigheterna.
”Men jag ska göra det lätt för dig, bli inte kompis med någon, ingen här kommer vilja hjälpa dig. Följ inte med de som kommer och släpar med dig och sänk aldrig priset, du kommer sluta med mindre oavsett”
”Pris…”
Erik brydde sig inte om att svara, han hade fått syn på det han väntat på hela dagen. En man som betalade bra för ganska lite, precis vad han behövde. Men så tittade han på Liam, som kanske behövde börja utan att få men första gången. Han tvekade ett par sekunder innan han bestämde sig.
”Säg att du vill ha 800, den där gubben är ändå ganska snäll, och inte speciellt snål. Gå och sätt dig bara, du behöver inte titta på honom eller prata med honom för den delen” Han knuffade till Liam som inte verkade allt för frestad, han kunde inte låta bli att undra vad det var som förde Liam dit.
”Använd kondom” Erik gav Liam tre stycken det var det enda han hade kvar.
Erik följde Liam med blicken ända tills dörren stängde och bilen rullade iväg, då satte han sig ner på en bänk och la benen i kors. Det där hade varit dagens bästa chans som han nu sumpat pågrund av en stackars kille som han inte kunde åldern på. Han skulle helt klart fråga när stackaren kom tillbaka, om han nu gjorde det.
Trettio minuter passerade men ingen Liam, sådär lång tid brukade inte den gamla mannen orka. Fyrtiofem minuter och Erik började undra om han tagit fel på bilar, men tillslut dök den upp. Liam klev ur med flyktig blick och gick väldigt konstigt. Hade stackaren varit oskuld också? Då var det verkligen synd om honom.
Erik gick fram till honom och drog med en mycket stirrig Liam till bänken och tryckte ner honom. Förhoppningsvis kunde Liam sitta ner utan större problem.
”Gick det bra?”
Liam svarade inte utan bara satt där en lång stund, en väldigt lång stund. När Erik inte orkade vänta mer knäppte han med fingrarna framför Liam, som spydde rätt ut. Erik han precis dra undan foten för att rädda skon. Han tyckte att det räckte som svar och letade upp en festis i busken bakom dem som han gav till Liam
”Hur gammal är du?”
Liam drack upp hela festisen på bara några sekunder innan han tittade upp på Erik.
”Förlåt” mumlade han och såg ganska skamsen ut.
”Här finns inget att be om ursäkt för”
”Tretton”
Erik nickade, inte gammal men inte ung heller, inte på ett ställa som detta. Inte där det fanns yngre som lyckades få ihop hur mycket som helst.
”Se till att vara tretton så länge du kan, det tjänar du mer på” Erik var inte mycket äldre själv, men hade ändå varit med ett tag. Tillräcklig länge för att veta vad han skulle undvika och när han skulle göra det.
”Vart bor du?” Liam verkade ha fått tillbaka lite av rösten, eftersom att han inte lät så klen längre.
”Överallt och ingenstans” Erik hade inget hem, inget som han kallade hem utan sov där det föll honom in. Åt när han kunde, vissa dagar åt han inte alls medan han andra åt en hel del.
”Du menar på gatan?” Liam såg förskräckt ut, som att han hittat någon som hade det värre än honom själv. Erik jämförde sig inte med någon, det var bara onödigt och extremt slöseri på energi. Det slutade oftast med att någon blev på dåligt humör och det var inte alls roligt.
”Jag bor där det faller mig in, sover där jag anser att det är bekvämt”
Liam nickade bara, fortfarande med förundran i ögonen, men det bleknade bort och ögonen blev tomma igen.
Erik fick syn på en bil som han gillade, en vit Saab med en yngre kille i, helt klart hans om han så skulle behöva slåss om det.
”Nu är det min tur, vi ses, men jag måste varna dig. Detta är min bänk och ingen annans” Han log lite när han lämnade bänken närmast det tomma cykelstället och skyndade sig över gatan.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | addictedXO - 24 feb 10 - 12:20- Betyg:  | | fruktansvärt asså, blir förtusan tårögd (håller med om att man förstår mer om man läst "morgondagen är aldrig långt borta" innan) men jag tkr den här var bra skriven, den gav iaf mig känslan av att även om man inte är den starkaste personen, så finns det alltid något man kan göra för någon annan, bra gjort :) | | grisengrisen - 23 feb 10 - 12:39 | | Den är inte dåligt skriven. Men jag känner inge när ja läste den. | | SoGetLost - 21 feb 10 - 22:39- Betyg: | | oooh jätte bra och roligt man fick läsa ut hans vinke:D | | Mp3 - 21 feb 10 - 21:32 | Åh.
Alltså <3
Liam </3 Jag tycker synd om min pojke.
Och Erik är fantastisk. Underbar.
Och du skriver så bra trots att du är alldeles för ond ibland <3 | | asfolk - 21 feb 10 - 18:16- Betyg: | | Denna var jävligt bra :o Emotionell och sorglig. Verkligen bra skriven, med känsla och allt. |
|
|
|
