"Mitt kärleksbrev till dig" |
Tänk dig att varje morgon få vakna tryggt inbäddad i ett par starka armar, ett par trygga underbara armar. Tänk dig att varje gång ångesten attackerar dig så hårt att du knappt kan andas så finns någon där och håller dig så hårt intill. Tänk dig att varje gång något dåligt minne attackerar din syn så är du ändå trygg, i ett par starka och trygga armar.
Du räddade mig ifrån att gå under och du gav mig mitt liv tillbaka. Livet som de andra snodde för så länge sedan. Det är något så otänkbart, men ändå så underbart att du vill vara min.
Från att blivit runt kastad i en massa olika hem, hos en massa olika människor till att bo ihop med den bästa av de alla. Att varje morgon få vakna och se in i ett par perfekt blågröna ögon, att varje morgon få känna din värme intill min kropp. Det är ett under att du vill dela ditt liv med mig.
Livet har inte varit enkelt, nej verkligen inte. Men vems liv har egentligen varit det? Jag har aldrig varit något speciellt, jag har alltid varit den nya eleven i klassen. Jag vet inte alls hur många skolor jag gått på, jag orkar inte räkna. Men denna skola, vill jag inte byta bort, för där finns du. Du har leendet som lyser upp varenda vrå i närheten. Du har armarna som skyddar mig ifrån allt ont.
För mig är det något så overkligt stort, att du vill vara min. Jag har tvekat, jag har gråtit, jag har skärt, jag har skrikit för jag vågade egentligen aldrig tro på något så obegripligt stort, något så stort att du vill vara min.
Att vara osynlig har varit min taktik, att gömma mig och inte låta någon komma inpå mitt liv ”det är ju säkrast, då kan de inte såra”. Men den där kvällen då jag var så full att jag inte kunde stå, då jag satt där i skogen och bara ville dö. Då kom du, du lyfte upp mig i dina starka armar och lät mig vila emot ditt bröst. Du fanns där när tårarna rann och du fanns där när allt innehåll i min mage åkte ut genom min mun. Allt du visste om mig då var mitt namn och jag gick i din ett år yngre systers klass. Men ändå var du så underbart snäll. Det är ett under att du såg mig.
Jag trodde förstås att hela skolan skulle veta, men inte en enda vet, inte ens din populära och vackra syster. Du är min trygghet i livet, och den som gör så att jag andas. Det finns inget ställe på jorden som är otryggt, bara du är där.
Nu har du varit min och jag varit din i två år, det är ett under att du ser mig, att du fortfarande ser mig. Jag älskar dig med hela mig, men känn dig inte tvingad att stanna. Det är något så obegripligt stort, att du vill vara min.
080220 – Dagen då mitt liv började
Jag älskar dig
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Mylifeisamess - 20 feb 10 - 16:19- Betyg:  | Hela dikta influerades visst med kärlek nu, både du och "Sickness"
Underbart! | | Sickness - 20 feb 10 - 15:20- Betyg: | | Åh, underbart | | alliiis - 20 feb 10 - 11:34 | | fin text (: | | SickOfThisShit - 20 feb 10 - 02:26- Betyg: | Du kan det där med att fånga en, fängsla en i texten.
Mycket bra! |
|
|
|
