För kajsas skull jag lägger ut, så hon skulle få läsa haha! Jaja, KOMMENTERA va ni tycker nuva?
ENJOY, och va inte för elaka!
"Förlåt", viskar hon förfärat och kollar in i de perfekta ögonen framför sig. "Det var inte meningen! Jag är verkligen, verkligen leds-" Hon avbryts av ett finger som varsamt tar i hennes läppar.
"Det är inget att be om ursäkt för", säger han varmt och ler mot henne precis så att hon får fjärilar i magen och blir alldeles snurrig i huvudet, får svårt att tänka klart. Men detta är fel, förbjudet. Han är inte hennes, och det kommer han aldrig att vara heller. Inte på det sättet.
Det hade varit en solig dag första gången de träffades. Med varsin mjukglass på det lilla bordet framför dem satt de där, nervösa och osäkra på vad de skulle säga. De hade blivit lämnade ensamma, skulle bli upphämtade någon timma senare - allt för att de skulle lära känna varandra bättre. I hemlighet hade hon fått en hundring tryckt i handen för att överhuvudtaget lämna den bekväma solstolen på bakgården hemma, men det var ingenting hon hade tänkt berätta för honom, ingenting han behövde veta.
"Jaha", hade han sagt och harklat sig - mest för att bryta tystnaden. Men hon gillade det. De hann äta upp sina glassar och sitta och se sig obekvämt omkring innan de äntligen kom på någonting att prata om. Att det var Amanda spelade ingen roll. Amanda som var hennes bästa vän och hans största fiende. Trots att de tyckte så olika om henne kunde de inte låta bli att tycka om varandra, och nu när de äntligen hade någonting att prata om verkade tiden flyga iväg. Det var först när hennes telefon ringde och hennes pappa sa att det var dags för henne att komma hem de slutade prata, och tog adjö. De gick åt olika håll, olika sidor om stan. Och de trodde inte att de skulle återuppfå den kontakten de nyligen haft igen. Någonsin.
Men nu sitter de här, i hennes mjuka säng i den nya villan och tittar in i varandras ögon. Hon blir alldeles varm i kroppen när hon tänker tillbaka på den där första dagen tillsammans och hon vet att hon älskar sin Jonathan. Fast det skulle aldrig fungera, det är bara så fel.
"Matilda", säger han mjukt och lägger en hand under hennes haka. "Jag vill aldrig förlora dig, och även om du tycker att detta är fel så känner jag att det är rätt."
"Jag vill inte förlora min bästa vän", säger hon och viker undan med blicken. Hon vill ha honom, just precis nu, vill att allting ska vara precis sådär rätt som han får det att låta, även om hon vet att det vore ett svek större än något annat. Både för Amanda och för deras föräldrar.
Han är ju hennes bror.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
Rica-san - 5 maj 11 - 17:17- Betyg:  |
| Vi måste få veta mer! Extremt välskriven och bra novell. Fortsätt på den här! |
| Violet - 8 jul 10 - 17:45 |
usch å fy. men ändock så sockersöt.
kan inte annat än gråta över sånt här. när man så gärna vill ha nån man aldrig kan ha på det sättet.
- vackert.
* din V&L |
| summeRain - 4 mar 10 - 21:22 |
I N C E S T
you know i like it, aha aha
riktigt välskriven och jag gillar handlingen .. klart jag kommer fortsätta läsa!:D<3 |
| hanochhon - 17 feb 10 - 18:37 |
åh! Fyfan vad du är grym Madde! :O
Mera snart kanske? ;)
Älskar avslutningen :D <3 |
| Sandra353 - 11 feb 10 - 07:44 |
| Jätte bra, du måste skriva en del till om du inte redan tänkt det ^^ |
| EnJulia - 10 feb 10 - 21:54 |
A-S-G-R-Y-M-T
(y) |
| Mp3 - 10 feb 10 - 21:44 |
Och jag tycker som sagt väldigt, väldigt mycket om den här och den är, precis som människan längst ner sade, välskriven och mahoho allt.
Du skriver grymt, Madds :D <3 |
| KONSTHARTS - 10 feb 10 - 21:35 |
Incest, incest familjefest!
Hehe (;
Nejmen, riktigt sockersött!
"Det är inget att be om ursäkt för", säger han varmt och ler mot henne precis så att hon får fjärilar i magen och blir alldeles snurrig i huvudet, får svårt att tänka klart."
Löve it <3 |
| Elvidora - 10 feb 10 - 21:24 |
| Väldigt bra och välskriven novell i mina ögon. Överraskningar i slutet är ju heller aldrig fel! ^^ |
