bakom den trasiga fasaden
döljer sig verkligheten
i sprickorna känns kylan
väggen jag byggt upp
som döljt så mycket
jag aldrig vågat visa
den rasar nu samman
för orden krossar
allt som var vackert
jag tog en sten
en symbol för minnen
och höll den hårt
jag låg bakom
min skyddande mur
där ingen kunde nå mig
och jag släppte
stenen jag höll kär
så som du släppte mitt hjärta
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
| honheterjenny - 11 feb 10 - 14:49 |
aj, den kändes.
Kunde se allt framför mig och sånt älskar jag
jätte bra skrivet |
Unsaved - 10 feb 10 - 14:34- Betyg:  |
| Det här är helt fantastiskt skrivet, kan inte säga mycket mer än "Wow". |
| iTookYourName - 8 feb 10 - 03:09- Betyg: |
| Åh. Vad...underbart. |
