Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

En ny början - Prolog {FF}

Hej, tänkte börja med en ny FF här, men förhoppningar om
att det ska bli något bra. Eftersom musik är min stora
inspirationskälla, så kommer jag att vid varje del lägga med
en låt, som liksom ska vara "huvudlåten" för hela delen.
Låter det bra? =) Det tycker jag i alla fall.

För dom med Spotify - http://open.spotify.com/track/121so7t3AeX6nLMvxy9Z P9
För dom utan Spotify - http://www.youtube.com/watch?v=PB4Dpxm5gMk&fea ture=related


PROLOG

I lost my place, but I am close behind.

Hon lägger ner den röda rosen på den guldgraverade gravstenen. Två tårar ger sig ner på hennes kinder.
Hon torkar snabbt bort dom. "Visa inte att du är ledsen, var stark". Hon intalar sig själv att det är det rätta
medens hon läser namnen på stenen.
Maria Jost - älskad mamma, dotter och syster.
Vincent Jost - älskad pappa, son och bror.
Corinne Jost - älskad syster, dotter och barnbarn.
Vila i frid, vi saknar er <3

Den ensamma flickan tittade upp mot himmelen, kanske för att kunna en skymt av sin mamma men inget syntes till.
Hon fingrade på halsbandet runt hennes hals, det hade hon fått i födelsedagspresent några veckor innan det hemska hände.
På kedjan hängde en berlock som gick att öppna, inuti fanns två bilder, en på hennes syster och en på hennes mamma och pappa.
Hon kunde kunde inte låta bli att spela upp olyckan i huvudet, gång efter gång och fråga sig själv varför just hon överlevde.
Det kunde ju lika gärna varit hon som suttit på sin systers plats i bilen. Hon försöker sudda ut det från minnet, för att sedan kunna
fortsätta och tänka klart.

Nu när hon inte hade någon, ingen familj, en väldigt gammal mormor och morfar och en farmor på ålderdomshem så skulle hon bli tvungen att
flytta till sin morbror i Hamburg. Just nu bodde hon i Berlin, så det skulle bli ett par mil att flytta. Hon hoppades på det bästa,
att få glömma allt det onda och få bära med sig goda minnen. Hon stegade iväg från begravningsplatsen, på väg mot en bil som skulle ta henne
bort, bort för ett långt tag...

Värt att fortsätta?
Skulle ju vara trevligt med en kommentar eller två? ^^
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
xzandra
4 feb 10 - 20:16
(Har blivit läst 200 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord