Under Dina Vingar [DEL 4] |
Okej, förlåt att blev en KORT och konstig del men jag hinner tyvärr inte skriva mer nu och jag lovar ni kommer fatta senare.
Och förlåt mig för att det dröjde innan ni fick denna del men aja...
Hoppas ni gillar det=)
Hans fingertoppar strök lätt mot ovansidan på min hand. Han ville att jag skulle ta tag i den.
Jag ville inte men visste på något sätt att jag borde. Det var min plikt, min skyldighet. Långsamt lät jag min hand krypa in i hans. Han kramade den ömt. Hans hand var len och mjuk.
Jag kände mig inte trygg nu. Jag kände mig blottad på något sätt.
Han reste sig upp och eftersom jag han höll mig i handen drogs jag med upp. Sakta gick vi ut på dansgolvet och han la andra armen runt min midja. Fortfarande höll han fast i min hand. Han lät den inte slinka ur hans grepp.
Han kollade mig djupt in i ögonen. Hans ögon var skogs gröna och djupa. Jag kunde drunkna i dem och tillät mig därför inte att kolla in i dem. Men det var svårt eftersom han hela tiden försökte få ögonkontakt. Han såg osäker ut och bet sig hela tiden i underläppen.
Han suckade sedan djupt och drog mig intill sig och släppte min hand. Han strök med handen över mitt hår och sniffade i det.
Han hade fortfarande ett stadigt grepp runt min midja och lät mig inte komma för långt bort. Jag försökte komma ur det starka greppet men han drog mig hela tiden intill sig. ”släpp mig, låt mig gå.” kunde jag höra min egenröst säga. ”Nej jag har lovat att vakta dig” sa han bara lugnt. Jag hatade när han sa så. Det fick mig att känna mig så skyldig. Han upprepade då jag än en gång försökte åla mig ur hans grepp. ”Jag har lovat”
”Claura!” jag ryckte till och öppnade sakta ögonen. ”du måste upp!” jag hör pappas stämma från dörröppningen. ”och sluta prata i sömnen, du väcker väl halva kvarteret.” Jag drog av mig täcket och insåg med en lättnades suck att jag drömt. Men om vem?
|
|
|
|
