Varför ska du vara du? Del 2 |
Hur fan kan någon få en att må såhär dåligt. Jag fattar inte varför jag stannar hos dig.
Varför älskar jag dig...
Varför kunde det du inte ha varit någon annan.
Varför är jag jag?
Varför är du du?
Tiden går för fort. Klockan är redan 3. Natten kommer med sitt mörker.
Drrt.
Fan, dörrklockan ringer och skrämmer skiten ur mig.
Jag stapplar mig fram, öppnar dörren försiktigt. Du rycker upp den med en smäll.
-Älsklig, vad gör du här? Min röst skär sig. Låter falsk.
- Din lilla hora, vars är han? Du är full. Mummlar.
- Vad snackar du om, det är bara jag här!
- Jag vet nog att han är här! Dina ord sårar, du tar tag i mig. För hårt. Knuffar in mig i soffan. Fan, jag måste slagit huvudet i något, jag känner hur edt rinner något varmt. Men det ser du nog inte. Jag försöker verkligen putta bort dig. Men du håller bara i mig hårdare.
- Släpp mig! Låt mig vara, det gör ont...
- Haha. Din lilla hora. Ligg still.
Du sliter av mig kläderna, jag är säker på att dom inte höll.
Jag blundar, hoppas att jag drömmer. Jag vill inte veta vad du har i din hand, Men jag vet att det kommer blöda.
- Snälla du... Låt bli.
Min röst låter ynklig. Precis som jag.
Patetisk.
Ja det kommer mer... Jag tycker inte att den blev bra.. Men kommentera gärna.
|
| Kommentarer | | XTokigITokioX - 5 jan 10 - 19:23 | Gumman O-O *tårögd*
Du skriver så sjukt bra...
Du måste mejla nästa kvinna! *-* |
|
|
|
