Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

(TH FF) Totgeliebt ( del 9 )

Så, jag låg fortfarande på sjukhuset pågrund av mina revben som aldrig verkade vilja läka. Dem bra sakerna var att jag kan gå igen och att mina revben inte längre är allvarliga skador. Jag kan vara med på turnén, med min familj. En annan sak som är dåligt är att jag syns mer i tidningar, internet och på TV. Tyvärr var det en sak jag skulle vara tvungen att vänja mig vid. Idag var dagen då jag skulle få lämna sjukhuset efter nästan 3 långa veckor.

Jag kollade mig omkring i rummet som jag snart skulle lämna. Dem tråkiga grön-beiga väggarna kändes trygga. Jag skulle faktiskt sakna det här stället, jag skulle sakna sjukhuset men jag saknade vårat hus ännu mer. Det var ännu en sak jag skulle vara tvungen att vänja mig vid. 3 hela månader, åka runt i Europa i 3 hela månader. Jag skulle såklart längta hem väldigt mycket men jag hade ju Tom med mig. Jag var ensam kvar i rummet. Tom hade åkt för att hämta kläder till mig, Bill hade följt med honom. Georg var ute i cafeterian och åt. Gustav var någonstans och pratade över telefon med sin flickvän som jag aldrig träffat. Jag blundade tvärt i några sekunder… minuter…

Det var mörkt utomhus och gatan jag gick på var knappt belyst. Snön knastrade svagt under mina fötter när jag gick framåt. Jag kollade på mina fötter när jag gick, huvudet nere och händerna tätt inne i jack fickorna. Små vita snöflingor föll ner från den mörka himlen, fyllda med stjärnor som strålade, och sedan landade snöflingorna på marken och andra på min jacka. När snöflingorna på min jacka smälte lämnade dem efter sig vatten droppar. Jag fortsatte gå med huvudet nere, jag huttrade ner när en kall vindpust sveper om mig. Jag kollade hastigt upp och ser en mörk siluett närma sig längre bort. Mina skor var inte direkt vinterskor, bara ett par slita converse skor i lila.
” oj, ursäkta mig ” ursäkter jag mig och kollar upp på den jag krockat med. När jag kollade upp sliter vinden ner min luva så den flyger bak bakom axlarna. Vinden tar även tag i mitt mörkbruna hår och försvinner bakom mina axlar tillsammans med luvan. Mina ögon möttes med ett par vackra rådjursögon, bruna ögonfärg. Han hade dreadlooks i mörkblont, mörka jeans som var alldeles för stora för honom och en svart tjocktröja med luva som var ganska stor. Han ler ursäktande mot mig och hans läpp piercing blänker svagt i ljuset. Sedan sträcker han fram sin hand för att hälsa. Jag kollade förvånat på hans hand men sträcker sedan fram min och skakar.
” Tom ” säger han sitt namn när han skakade min hand i ett fast grepp.
” Vera ” säger jag mitt namn och ler mot honom.

” Vera? ” sade en svag röst i bakgrunden. ” Vera? ” rösten blev lite tydligare, ” Vera? ”. Rösten var mjuk, jag öppnade ögonen sakta och satte mig automatiskt upp i sängen. Tom stod framför mig vid slutändanav sängen med ett par jeans i svart och ett mörklila linne. Han lade kläderna på sängen och gick till hans stol var men han satte sig inte ner på den.
” Sätt på dig kläderna och så åker vi sedan när du är klar. Jag har redan packat allt du behöver ” sa Tom, han böjde sig ner och kysste mig lätt på läpparna. Den där bubbliga känslan började sprida sig i magen på mig, från topp till tå kunde jag känna den där bubbliga känslan. Tom avslutade kyssen och smekte mig över kinden. Jag drog av mig täcket och sträckte fram handen för att dra åt mig kläderna. När jag fångat in mina kläder och höll dem i mina händer kollade jag på Tom. Jag gav honom ” gå-ut ” blicken, han flinade när han förstod att jag ville att han skulle gå ut. Han log fåraktigt och öppnade sedan munnen för att prata.
” Det är inget med dig som jag inte sätt förut ” Tom himlade med ögonen, han log fortfarande.
” Nej, jag vet. Men lite privacy gör väl inget? ”.
” Haha, kan jag inte få stanna? ” sa Tom och gjorde sina berömda hundvalpsögon.
” Nej, jag ska byta om så du får vänta där ute ”.
” Jaha. Du vet att jag älskar dig va? ”.
” Ja, älskar dig med ” jag pussade honom på kinden och viftade sedan med händerna så han skulle gå ut. Tom suckade och började gå mot dörren, han mumlade något som var omöjligt att uppfatta. Han försvann ut genom dörren och stängde den efter sig. Jag kollade på mina kläder i min famn, svart och lila var mina favorit färger och passade mig riktigt bra dessutom. Jag drog på mig dem svarta jeansen och sen linnet, jag orkade inte bry mig om håret så om det stog åt alla håll fick det göra det. Mina svarta converse låg framför mig på marken, jag satte på mig dem och började gå mot dörren.

Hejdå Sjukhus, tänkte jag för mig själv och öppnade dörren. Jag stängde dörren och kollade ut i korridoren. Bill och Tom satt på golvet lutandes mot en vägg och kollade på mig när jag kom ut.
” Hej ” mumlade jag blygt och kollade på tvillingarna. Tom sprack upp i ett magnifikt leende och hans ögon tindrade som kristaller. Han ställde sig upp på sina fötter och staplade fram till mig. Jag log beundrade mot honom, ställde mig på tå och kysste honom på läpparna. Efteråt tog Tom av sig sin keps och placerade den på mitt huvud. Såklart. Så fort vi skulle komma ut genom Entré dörrarna skulle vi omringas av Media och usch, Paparazzis. Om jag skulle få välja mellan ett normalt liv utan Tom eller ett halvkänt liv med Tom, jag skulle klart välja ett liv med Tom för jag älskade honom. Tom log och kollade ner i mina ögon, han suckade och lade sina händer på mina axlar.
” Redo? ” frågade han som om jag skulle möta min framtid. Bill reste sig upp från golvet och stog ståendes lutandes med ryggen mot väggen och blicken fäst vid oss.
” Jag antar de ” sa jag, tog Tom i handen och drog ner kepsen över pannan med min fria hand. Vi började gå hand i hand genom korridorerna och snart var vi framme vid Entré dörrarna. Bill gick bakom oss men jag visste inte var G&G var någonstans.
” Tom, var är G&G? ” frågade jag och lät bli att kolla upp på honom. Jag kände Toms blick granska mig snabbt medan vi snart var framme vid dörrarna.
” Dem är redan i bilen och väntar på oss ” Tom slog upp dörrarna och höll upp dem för mig så jag kunde passera. När vi kom ut var det första jag såg en massa ljusa blixtar som klickade till och gjorde mig lite vimmelkantig efteråt. Tom höll ett stadigt och fast grepp och min hand medan vi trängde oss förbi folket till bilen. Jag hade huvudet nerböjt för att slippa fotograf blixtar i mina ögon. Tom och jag fortsatte tränga oss förbi alla omkring oss.
” Håll dig nära mig ” sa Tom och tryckte om min hand hårdare. Jag kollade inte upp men hörde en bildörr öppnas, Tom lade ena handen på min axel för att leda mig in i bilen. Jag klev in i bilen med Tom efter mig, han stängde dörren efter Bill kommit in. Sen var vi på väg till flygplatsen.


Så det var del 9, så nu är det bara Epilogen kvar på den här serien.
Jag har precis börjat skriva igen efter min paus, så det blir mer skrivande för min del nu så se till att läsa det jag lägger ut :)
Komentera!!!!!!!
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
izzzzy - 9 jan 10 - 19:24
tack och älskar dig med! <3
snovit1 - 9 jan 10 - 13:27- Betyg:
Den var väldigt bra gumman :)
Hoppas att du meila när nästa del har kommit ut :)
Älskar dig ! ;*
Sandra353 - 3 jan 10 - 22:18- Betyg:
Åh så jätet bra :D:D
Matildaaaz - 3 jan 10 - 18:58- Betyg:
Skitbra ju :) Mejla när Epilogen är klar <3

Skriven av
izzzzy
3 jan 10 - 15:37
(Har blivit läst 143 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord