Vid sidan av hudson - Del 3 |
Älskade mamma!
Det var Marie från stödgruppen som sa åt mig att jag borde
skriva till dig även fast jag vet att du inte kommer att
läsa detta brev, men jag lämnar det ändå på köksbordet åt dig.
Vårt hus ska snart säljas, det känns lite sorgligt.
Jag försökte övertala pappa att köpa det men han hade inte
råd. Det kanske är bäst så.
Jag saknar dig. Jag önskar att du fanns bland oss.
Jag trivs att bo hos pappa men det är inte som att
bo med dig. Skolan går bra och jag har höga betyg
i dem flesta ämnena förutom bild.
Det är ingens fel att det blev som det blev men jag
skulle vilja säg att det är alldelens för hemskt.
Min kompis farmor överlevde ju, då borde väl du ha
gjort det!
Alla våra kompisar har varit underbara. För att inte tala
om Gina, Klara och Jason. Vackrare människor för man
leta efter.
Marie hade rätt, det känns bättre om jag skriver till dig.
Föresten, Peter mår fint även fast han börjar bli
ganska gammal. Självklart flyttade han med mig hem
till pappa.
Sen så fyller jag år i morgon, 16 år. Tänk dig!
Om bara du hade kunnat vara med och fira. Jag har
behållit nyckeln till vårt hus men idag vet
jag vad jag ska göra med den. När jag satt vid vattnet
tyckte jag mig höra din röst i vinden. Jag ska kasta
nyckeln så långt jag kan rakt ner i floden. När huset
säljs ska även brevet vandra samma väg.
/ Din Emma för alltid
|
|
|
|
