___Min själ___ |
Havet spolar bort mina spår
som formades i sanden
själen följer med nästa våg
min kropp står kvar på stranden
Ett hav full av tårar
en droppe från varje öga
vakas av dom fåglar
som letar efter föda
Säg mig du stora falk,
är ni så fria?
Eller du lilla sparv,
är vi så lika?
Jagad som ett djur
en kamp för överlevnad
någon vinner till slut.
Se månen som speglar
och solen lyser precis som förut
Vågar jag vara den svaga?
Orkar jag vara den starka?
Min själ kan ingen laga,
såren är alldeles för osynlig, jag döljer det för bra
fast att jag vill sluta dölja så vet jag inte hur man ska blotta,
visst är det okända skrämmande??!
|
|
|
|
