[M/M] Morgondagen är aldrig långt borta 'del 4' |
Omg jag läste delarna innan, jag har ju skrivit jätte illa, blandat ihop åldrar. Skrivit ord som inte finns och använt fel ord och inget säger ni?
Hoppas jag varit duktigare i denna delen. Kommentera
Mario Gonzales
Små händer innanför byxor och slisk, inte så lite av det heller. Mario satt med händerna innanför Julias tröja och gjorde upprepade försök till att äta upp hennes ansikte. Det var antagligen så det såg ut om någon skulle råka se det. Mario ansåg att hångelstunder och oskyldigt tafsande var enda fördelen med tjejer. Längre än så kom de faktiskt inte förrän det bankade på dörren och Kim dundrade in utan att vänta på ett ’kom in’ eller ’vi ska ha sex, kom tillbaka senare’
”Efterbliven…” Kim lät upprörd och andades snabbt, Mario drog åt sig händerna och knäppte byxorna.
”… Han kallade mig EFTERBLIVEN!”
Att kalla Kim något sådant var farligt för vilken människa som helst, efterbliven eller något annat som oftast användes som nedvärderande.
”Vem?”
”Horan vem annars? Du följde ju inte med så jag gick dit själv”
Mario hade ingen aning om exakt vem det var som Kim pratade om. Det kryllade av dem där, men antagligen var det någon Kim stött på tidigare.
”Jag lovar att följa med i morgon” Kim nickade och var precis på väg därifrån när han stannade upp i dörren.
”Jag hörde att Alice ska följa med och kampa” Mario slog sig i pannan, han hade inte tänkt att Julia skulle få reda på det, eftersom att han sagt att tjejer inte var tillåtna. Men Alice var annorlunda, hon var Marios absolut bästa kompis. Det var som att Alice var den kvinnliga versionen av honom själv. Bortsett från att Alice var lite knubbig, som var ganska konstigt. Hon tränade och åt som Mario gjorde, och han hade muskler och inte mycket till kroppsfett. Men det gjorde inget, om hon inte varit lite knubbig skulle det inte vara gamla vanliga Alice.
De hade träffats på en kamping för ett par år sedan och fastnat för varandra direkt. Oturligt nog bodde de en bit ifrån varandra så de träffades inte så ofta som Mario skulle vilja att de gjorde.
”Ska HON med, då ska jag också med” Julia la armarna i kors och såg arg ut, Mario gav Kim en mördande blick.
Mario vände sig mot Julia och suckade, han ville verkligen slippa Julia, bara för en vecka eller så.
”Jag vill slippa dig bara för en endaste vecka eller två” Mario kunde säga sanningen, Julia ville antagligen slippa Mario också, så att hon kunde stanna hemma och vara otrogen. Men bara för att hon var det betydde det inte att Mario fick vara det.
”Då tar jag med mig ett eget tält och… Fia”
”Gör som du vill” Så länge Mario fick vara ifred i sitt tält så skulle han väl stå ut med att hon följde med, men nu skulle de bli tvungna att ta två bilar dit.
”Ska vi fortsätta nu”
”Nej, jag känner inte för det längre”
Kim stod kvar i dörren och tittade från den ena till den andra, Mario sa inget mer till Julia, om hon ville förstöra hans semester skulle han inte ge henne nöjet att få veta om det.
”Kim” Mario höjde handen och fick Kim att backa några steg
”Vart har dina händer tagit i”
”Bara bröst, inget kladdigt”
Kim verkade gå med på det och lät Mario klappa honom lite på axeln.
”Du är inte efterbliven”
Mario dukade bordet medan hans mamma lagade maten. Det var en av de få dagar som de skulle äta middag hela familjen.
”Mario kan du hämta de andra?” Sierra ställde fram maten på bordet och Mario vandrade lydigt iväg. Anna och Isabel satt på golvet i det rosa rummet och lekte med Barbie, de såg att ha någon slags modevisning.
”Mat”
Milan satt klistrad framför datorn och skrev snabbt, antagligen övertalade han Fia om att inte följa med på kamping. Hon skulle inte vilja följa med, lika lite som Julia vill följa med egentligen. Hon skulle dö av att inte få tvätta håret och ständigt ha en myggsvärm runt huvudet.
”Mat”
Mario kände att han var tvungen och springa runt hela huset för att hitta Antonio, han satt och bläddrade i en tjock läkarbok. Antagligen försökte han fastställa någon diagnos som han klurat på och alla provsvar kommit tillbaka negativa.
”Pappa” Han viskade nästan, för han visste hur Antonio hatade att bli störd när han var mitt uppe i arbete.
”Maten är klar”
De satt samlade, pratade om dagarna som rullat förbi eftersom att de inte träffats så mycket under de senaste dagarna.
Den som pratade mest var såklart Anna, hon berättade varenda detalj om vad hon lekt med. Alla teckningar hon ritat i skolan och hur dåligt Isabel ritade. Isabel gav igen med att berätta för alla hur mycket fel Anna hade i matte. Men ingen behövde vara bra på matte i den ålder, det skulle antagligen komma ikapp. Lyckades Milan i skolan lyckades alla i skolan.
”Vad har du gjort de senaste dagarna då?” Sierra vände sig mot Mario som satt tyst och delade en potatis. Han ryckte lite på axlarna, något speciellt hade han inte gjort.
”Hjälpt Kim med sen dokumentär, eller vad han nu kallar den”
Sierra såg nyfiken ut och log, Mario visste att hon väntade på en fortsättning men han tänkte inte ge henne någon.
”Vad dokumenterar han då?”
”Ungarna i slummen” Alla kallade det kvarteret för slummen, för det var ett slumkvarter. Om det var officiellt hade han ingen aning om, men alla kallade det bara det.
”Stackars människor” Sierra lät väldigt upprörd, om hon kunde skulle han be alla flytta in i deras hus. Det bästa hon visste var att bjuda människor på mat, helst trettio personer på en gång. Fler gick inte in i huset, annars hade hon gladeligen bjudit in fler. Sierra verkade tänka precis samma sak som Mario gjorde.
”Gick Julia hem, ville hon inte stanna och äta, trevlig flicka det där” Mario suckade, det var väl ganska uppenbart att hon gått hem eftersom att hon inte var kvar.
”Ska hon flytta in hos dig när du flyttar?” Mario ryckte på axlarna, om hon gjorde det så skulle det vara hans mammas bästa dag i livet. Tills den dag då de skaffade tio barn som Sierra kunde få sitta barnvakt åt deras första tjugo levnadsår. Om Mario fick bestämma skulle han skaffa sig en snygg kille, det blev minst problem då. Milan kunde fixa det där med barnbarn för Mario ville inte hjälpa till när det kom till den saken. Men tills det hände fick han antagligen leva med att Julia spenderade största delen av hennes dagar i Marios alldeles egen lägenhet som han skulle få flytta till den sista juli.
”Om en pojke flyttar in då?” Mario lät aningens retsam på rösten, han ville bara veta vad som hände. Sierra tjurade ihop en aning men ansträngde sig för att inte visa det. Så var det mellan de två. Mario gjorde allt för att göra sin mamma nöjd och Sierra ville att Mario skulle göra det han själv ville, vilket var motsatsen till att göra henne nöjd. Så hur de än gjorde så förlorade alltid båda två.
Mario åt upp och ställde ner tallriken i diskmaskinen.
”Jag går ut” Han pussade sin mamma på kinden och knallade ut i hallen. Vad han skulle göra ute hade han ingen aning om. Men han kanske kunde ringa Simon, de kunde hitta på något.
”Hej Milan”
”Mario!”
Farbror Hans stod på andra sidan häcken och vinkade, han hade femtio procents chans att säga rätt namn men han lyckades ändå aldrig. Det kanske var ålder som gjorde att han inte kunde se skillnad på en muskelknutte och en spinkis. Men det verkade inte störa honom det minsta, han hälsade åtminstånde. Till skillnad mot tanten i huset på andra sidan om deras, som bara klagade på att Mario ibland gick runt i kalsonger eller bara badbyxor, men det var ju varmt ute. Varför plågas så i värme när han kunde gå runt utan kläder. Om han inte själv hade ansett att det var oanständigt att gå runt utan kläder i ett bostadsområde hade han antagligen gjort det.
Mario svängde till vänster och plockade upp mobilen, han letade reda på Simons nummer och väntade medan signalerna gick fram. Han väntade så länge att det började tuta upptaget.
”Nähä” Han letade bland namnet igen och slog Kims nummer, Kim svarade gansak andfådd.
”Har du sex eller?”
”Nej jag är på stranden, kom hit” Så la Kim på luren, Mario ryckte på axlarna och började gå hemåt igen. Om han skulle ända dit bort behövde han både cykel och badbyxor.
Kim hade hittat ett gäng på stranden att spela volleyboll med, det kanske var därför han var så andfådd. Mario hoppade in, men han var så upptagen med att titta på alla killar som sprang runt i bara badbyxor. Hur de då och då sprang ner i vattnet för att svalka sig. När de ställde sig på andra sidan nätet igen och Mario kunde se hur vattnet rann över magrutorna, han var på gränsen till att börja dregla.
”Mario akta”
Mario han precis slänga ut armarna och träffa bollen innan den träffade honom i huvudet. Efter det var han mer uppmärksam eftersom att en boll i skallen kunde göra ganska ont.
Plötsligt stannade hela spelet upp och alla vände blickarna mot strandkanten, tre tjejer och tv killar klev ur vattnet.
”Shit vad heta” Någon sa det, Mario visste inte vem, han hörde bara en röst som sa så. Mario nickade även om han mycket väl visste att killarna menade tjejerna. De som Mario bara var måttligt intresserad av. En tjej hade han redan, därför höll han ögonen på en av killarna som precis klivit ur vattnet. Det droppade från hans hår och Mario var tvungen att tippa huvudet på sned för att se allt från flera vinklar.
”Verkligen” mumlade han och följde killen med blicken som försvann mot de få träden som stod en bit bort. Mario kunde slå vad om att killen tittat på honom, därför släppte han bollen som han höll i och gick iväg.
”Måste… på toan” Mario släntrade efter killen och höll ögonen på ryggtavlan hela tiden. Han kände inte den som han nu förföljde, men de hade träffats på fester. De hade aldrig pratat med varandra, men ibland behövdes inte ord så länge de hade en handlig.
Killen stannade till och vände sig om, log lite retsamt och försvann bland ett par människor. När Mario lyckats klämma sig igenom människorna var killen borta. Ett tag visste han inte om han skulle bli grinig eller rycka på axlarna och gå därifrån. Men precis när han tänkte ge upp och gå tillbaka stack killens huvud fram bakom ett träd. Ett retsamt leende spred sig över hans läppar och Mario skuttade efter.
”Så det är här du gömmer dig?” Mario satte pekfingret mot killens bröstkorg och drog det hela vägen ner till badbyxorna. Egentligen kanske man inte skulle kasta sig över killar sådär, speciellt inte om man redan hade flickvän. Men nu var det ju så att den där killen han inte kunde namnet på praktiskt taget bad om det. Och Mario hade ju blivit avbruten tidigare, så det var väl fan om han inte skulle lyckas nu.
”Mario… v…” Kim igen, det verkade som att Kim använde den dagen till att förstöra för Mario. Som tur var hann killen trycka in tungan i Marios mun så att Mario inte kunde få ett utbrott på Kim. Istället mumlade han något och vevade med handen. Kim fick stanna och glo på Mario när han hånglade med en kille om han ville, men troligen försvann han fortare än han kom.
När Mario stått inne i affären och valt ut nya badbyxor hade han hatat de som endast hade kardborre som knäppe. Nu hatade han att kille inte hade det, som om han satt barnlås på dem. Det var knappar och kardborre, ett snöre knuten i en dubbelknut och helt enkelt väldigt mycket frustration.
”Men vad fan” Mario drog i snörena och snurrade runt ett halvt varv. Killen slog undan Marios händer och tryckte honom mot trädet. Mycket obekvämare än så blev det inte, men när killen gled ner brydde han sig inte. Suga av eller bli avsugen, det var inte så noga.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Blinkblink - 26 dec 09 - 23:11- Betyg:  | | Så skön du e ;) | | SoGetLost - 19 nov 09 - 22:38- Betyg: | | mmeee likee:D:D jätte bra:D mejla nästa:D | | Mp3 - 19 nov 09 - 20:01 | | Håller med YourSong. Detta är riktigt bra srivet och den här historian är väldigt egen och jag gillar den - mycket. |
|
|
|
