091117; |
*
Det regnade tröstlöst ihållande
som det gör i det kalla.
Den lövtäckta vägrenen var en isgata
och fåglarna flydde stormen.
Blåsten piskade håret över ansiktet
så hon knappt kunde se.
Vägen kändes milslång,och ödslig,
trots att den flankerades av upplysta villor.
Hon hade följt vägen längs den yrande
sjön till busshållsplatsen,
bara för att upptäcka att hon missat bussen.
Det fanns inget skydd mot ovädret,
Bara en sned stolpe.
Innan sluttexterna hade börjat rulla
hade hon rest sig upp,
ryckt bort håret och
smällt igen dörren.
|
| Kommentarer | | kirakira - 17 nov 09 - 19:37 | | vacker. | | Tokiloka - 17 nov 09 - 19:30 | | Det är en underbar känsla som finns. |
|
|
|
