SonnthjärtaLiam [M/M del 11] |
Liam
Jag och Kenny satt och såg på film på hans rum hela kvällen. Vi gick inte ut en ända gång, inte äns för att äta middag. Mamma och pappa brydde sig inte särskilt mycket, de var bara glada över att vi umgicks med varandra.
Även om jag var med Kenny hela kvällen kände jag mig övergiven, jag saknade Sonny något så otroligt att det kändes som om jag skulle dö om jag inte fick se honom snart.
Mobilen hade vart tyst hela eftermiddagen. Sonny kanske inte ville vara min vän överhuvud taget längre. Det högg till i mig, jag ville inte vara utan Sonny. Att han bara var min vän dög för mig. Bara jag fick vara med honom.
Klockan var över midnatt när Kenny och jag bestämde oss för att gå och lägga oss.
Jag hade precis lagt mig under täcket när mobilen började vibrera och spela Bob Dylans times are changing.
Jag svarade.
"Förlåt mig", hörde jag Sonny viska i luren.
Jag var tyst, kunde inte svara.
"Liam, förlåt", det hördes att han inte var långt i från tårar.
"Sonny, det är okej", sa jag tillslut och ångrade vartända sår på min arm.
"Du är min bästa vän Liam, jag vill inte förlora dig".
"Ångrar du dig?" frågade jag osäkert.
"Nej, inte ett ord", svarade han och det hördes på hans röst att han menade det. "Men jag vet att jag sårade dig, och jag vill inte förlora dig som vän".
Jag nickade, insåg att han inte kunde se mig och svarade:
"Okej".
Vi var tysta en lång stund efter det. Det var en jobbig tystnad. Tankarna snurrade i mitt huvud och jag ville inte stoppa dem.
Sonny ville fortfarande ha mig i sitt liv, som sin vän, och just nu kändes det underbart.
"Vi pratar i morgon", viskade jag.
Jag lade på luren, lade i från mig moblien och lutade mig tillbaka på min kudde.
Jag suckade. Jag hoppades inte på någontig mellan Sonny och mig längre. Men känslan för honom fanns kvar.
---------------------------------------------- -------------------------------------------------- ------------------------
Hejsan, den här delen är väldigt kort, jag vet. Men jag ville inte att den ska vara längre..
Jag ska skriva lite förklaringar till er. Typ om varför det blir som det blir och så, alltså saker jag inte tar med i själva historien (dumt gjort av mig). Jag har nyss läst igenom kommentarer för nästan alla delarna, de flästa i alla fall, och fattat för att jag skriver lite rörigt (jag ska bättra mig).
Nu ska jag sluta babbel skriva och komma till saken.
Det är i del 6 man får veta att Liam karvat in SonnyhjärtaLiam i armen. Att han har gjort det är för att han saknar kärlek, inte från famij och så, utan vara "kär i" kärlek (hittar inget bra ord för det). Och han är ju då väldigt kär i Sonny, och han hoppas väldigt väldigt mycket på att det ska bli något stort mellan dem, typ evig kärlek, och han vill inte släppa den tanken. Han hoppas även på att det ska bli så.
hmm...
hoppas det räcker och att ni ,typ, förstår (?).
vill också medela att jag INTE kan mejla när delar läggs ut. Det är jag för lat för.
Hoppas ni gillar SonnyhjärtaLiam! :D
Ta hand om er <3
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | WalkingTheDemon - 15 nov 09 - 14:57 | | bra! | LisaHoglund - 13 nov 09 - 21:53- Betyg:  | | Jättebra! Fortsätt :D :D <3 | | xSuperCookieDuck - 13 nov 09 - 19:49- Betyg: | Gaaaaaaaaaah! <----inteligent kommentar xD
Aja, lilla me glad för en ny del men tycker
så synd om Liam.... <3
Aja du vet redan att jag ä beroende av allt
du skriver så jag inte säga mer xD | | xXThisIsMyWayXx - 13 nov 09 - 19:47 | jag skriver bubbligt -.-'
förlåt mig om ni inte fattar,
och maila om det är ngt in undar över! |
|
|
|
