Lost in the mountais with you [TH FF] Del ett |
Hallå: D En ny del: P Iden här blir det mer action och fart i;) Hoppas att ni vill läsa: D
Kramar Boel<3
Någon slickade mitt ansikte, min första tanke var ’
Åååh det är bara Tom som kysser mig’ hade en underbar dröm
om Tom Kaulitz ,
synd att det inte kunde vara på riktigt! Jag satte mig upp
och knuffade undan Zorro, när jag kollade upp så stod en
Jonna där och flinade
”Det är tydligen bara en hund som kan väcka dig” Sa hon.
”Eh, håll mun på dig va kusin!” Jonna var inte bara mina
bästa vän, barndomskompis. Hon var även min kusin!
”Jaa, Zorro du vill väll ut och kissa” Den svartvita Border collie hannen var först ner för trappan och först vid dörren.
”Ska vi klä på oss?” Frågade Jonna. ” Nää, det är väl ändå ingen uppe klockan 7.30 på ett lov, heller! Vi släpper ut honom så att han får kissa på tomten och går sedan in igen och sover!” Svarade jag på tyska,
jag använde tyska rätt mycket när jag och Jonna pratade med varandra för våra pappor var ifrån tyskland.
Vi gick ner och jag öppnade dörren, och där försvann hunden iväg.
Men han stannade inte på tomten som han brukade göra, han försvann ut från tomten.
Jag och Jonna kollade på varandra och hoppade i våra fula jäkla stövlar och slängde igen dörren efter oss.
Vi rusade genom snön, jag genade över den såkallade gräsmattan, utan gräs och fylld med snö och fick självklart in kall snö i stövlarna.
Jag huttrade till lite men i stället för att skrika till fortsatte jag framåt med oroliga tankar
”Tänk om han försvinner för alltid!” Men jag skulle inte ha behövt oroa mig för precis när jag och Jonna som sprang sida vid sida såg vår vovve så hoppade han upp på en yrvaken kille i 20 års åldern som var ute med sina fyra hundar,
och den killen stod också med en leverpastejs macka visade det sig när vi kom närmare, och den mackan snodde Zorro när han hoppade mot killen, killen skrek av förvåning, han tappade balansen och ramlade rakt ner i en kall snödriva.
Antagligen för att Zorro kommit flygande genom luften och knuffat omkull honom. Killen skrek i falsett och plötsligt så slogs flera fönster upp och yrvakna personer kikade ut. Precis i lagom tid för att se mig och min kusin enbart
iförda knälånga t-shirtar och snygga prickiga gummistövlar i färd med att hjälpa killen som låg i snön, och samtidigt försöka få tag i våran tokiga hund som rusade omkring. Jag fick tag på Zorro och kastade nästan iväg han till min kusin skrikandes på tyska
”HELVETE, HELVETE, HELVETE!” Och skyndade mig fram till killen som låg i snön och sparkade och slogs för att bli av med alla dom fyra hundarna som hade bombaderart honom när han hade hamnat i snön. Jag räckte fram handen och sa på svenska
”Förlåt”, killen kollade på mig och sa
”Jag kan inte svenska på en rostig engelska, men jag kan tyska”. Jag blev förvånad killen var väldigt lik den förra basisten i Tokio Hotel, men varför skulle han vara här?
Jag sa förlåt på tyska åt killen som var lik Georg som hade varit basist i Tokio Hotel. Han kollade på mig och när han hade fått hjälp upp ur snön, så berättade jag varför han hade snö överallt,
men killen stod bara och flinade och sa
”Snygga kläder!” Jag kollade ner på mig själv och jag kände hur kinderna bytte färg, och backade bakåt ett steg precis i lagom tid att få se sex killar med bar överkropp stå och kolla ner på mig och min kusin som stod lite halvnakna.
Jag kollade på Jonna och hon stirrade tillbaka och mimade ” Tokio Hotel, hääär?” Jag ryckte på axlarna, och gick fram till min kusin som stod med vår galna hund. Jag gav honom en mordisk blick. Jag kollade blygt på de sju stycken grabbarna som såg på oss med roade blickar.
Nu såg jag att killarna som stod i fönstrena och han som stod i snön var alla medlemmar i det otroligt kända bandet Tokio Hotel, förutom Georg och Gustav då, som hade hoppat ur. Den nya trummisen och basisten kom jag inte riktigt ihåg namnet på, de var ju så nya.
Men det var en jag inte kände igen, kanske någon kompis till dem. Bill den yngsta av tvillingarna, sångaren i bandet lade huvudet på sned och flinade.
”Jaa det här var då ett nytt raggnings sätt!” Jag och Jonna skrattade till och Jonna började bortförklara det hela, men avbröt sig då hon upptäckte att alla lyssnade, vi rodnade ännu mera, men Georg kom till räddning och berättade vad som hade hänt, och killarna i alla fönstrena verkade faktiskt tro oss,
lite i alla fall, nu hade dom och vi något att prata om.. Jag sa på vant tyska
”Eh, förlåt för att vi störde oss, men vi var trötta och skulle bara släppa ut vår hund och han brukar inte springa och hoppa ner folk som är ute..
Vi ville gå och lägga oss igen, hoppas att ni kan somna om, eller något.. Förlåt ännu en gång. ” Sa jag. Gud vad pinsamt det här var! Tom Kaulitz den äldsta av tvillingarna svarade
”Det är ingen fara vi gillar lätt klädda tjejer!” Vi rodnade ännu mera, och mina lätt fräkniga kinder var genom röda. Då svarade Georg
”Men sluta gör det pinsammare för tjejerna här än vad det redan är!” Jag och Jonna ville gå därifrån och gömma oss och aldrig gå ut igen, men precis då kom mamma till räddning. TACK GODE GUD!
”Tjejer, ni får allt ta och komma in nu! Det är frukost!” Jag och Jonna såg på varandra och tog sedan våran chans att fly.
”Det var kul att träffas, men min mamma ropade på oss, nu måste vi in och äta frukost och dricka varm choklad! Ha en jätte bra dag kul och träffas!” Med det vände vi oss om och var på väg att springa snabbare en blixten där ifrån.
Jonna släppte Zorro och han brukar följa med oss, men idag hade han andra tankar och sprang i stället fram tillbaka till de fyra hundarna, då försvann allt mitt tålamod.
Jag vände mig om och började hoppa på stället och skrika och hoppa runt i en ring. Jag hörde hur Jonna skrek till.
Jag stannade till och fortsatte vråla till min hund att genast komma till mig, men han hade helt andra planer.
Något litet rörde sig under snön och jag nästan hörde hur han tänkte; ”PÅ MUSEN!” Jag kastade mig över hunden och det slutade med att vi rullade omkring i snön.
HAH! Jag fick grepp om hans halsband. Jag reste mig upp och upptäckte att hela jag var snöig och våt från topp till tå… Och tröjan var knappast tänkt att bära när den var blöt.
Självklart blev den genomskinlig och låg som slickad kring min överkropp. Jag var röd i hela ansiktet och såg panikslaget på Jonna som varlika röd som jag i ansiktet.
Jag vände mig om och kollade på killarna som stod och asgarvade åt mig och Zorros uppvisning. Men tystnade något då de såg min överkropp. Jag ropade glatt till dem
”Tack för att jag fick underhålla er!” Jag gjorde en teaterbugning. Jonna tog tag i min arm och praktiskttaget släpade mig medan jag drog i Zorro. Tom höjde handen och vinkade mot oss.
Vi kastade oss innanför dörren, dyngsura, iskalla och skakandes av skratt. Sen så insåg vi vad som just hänt tystnade och stirrade på dörren. DE HADE PRATAT MED TOKIO HOTEL! … Och gjort bort sig totalt.
Vi bytte om till mer anständiga och mindre våta kläder, sen gick vi och satte oss i köket med varm choklad och massor med varm mat, och mamma frågade inte ens varför vi inte kunde sluta skratta hysteriskt,
mellan attackerna tuggade vi i oss mackorna. Bara vi i vårat hus visste vad det handlade om. Oh så Zorro. Haha mamma! Snacka om diss! Hon skulle antagligen aldrig få veta. Då skulle vi nog aldrig få gå ut igen.
Så där ja! Nu var den första delen ute XD Om ni inte förstått det, så är det en bit in i framtiden. Kommentera;)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4) | | blackgirl - 15 jan 10 - 20:04 | fortsättt
hur bra som helst
krams krams | lila-rosett - 20 nov 09 - 19:11- Betyg:  | IIIIIIIIIIIIH.
Jättebra!
Hoppas mer kommer snarast :DD
Kram Tove<3 | | MoRoTpOwEr - 5 nov 09 - 16:29 | Jätte bra men kan du inte skriva mer du vet skriv sätt elr wattafukk
det heter mejlaah nästa så är det puuss :D |
|
|
|
