På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

Sofia Del 31 Kvinnan på tåget

-"Hallå?" sa Vanessa från hallen
-"Hej," sa Andreas och Sofia i kör.
De log mot varandra men sa ingenting.
Andreas stod och skärde grönsaker, och Sofia höll på att plocka fram tortilla bröd.
-"Hej!" sa Vanessa glatt när hon kom ut i köket. "Ni ser ut som det idiala kärlekesparet."
Andreas bara log och Sofia skrattade.
-"Ja, det är sant. Det gör ni. Ni ser ut som det ideala kärlekesparet som lagar mat." sa Vanessa
-"Tycker du det?" sa Andreas och log
-"Ja, det tycker jag. Ni skulle verkligen passa tillsammans, även om ni har flickvän respektive pojkvän".
Sofia tittade på Andreas och skrattade, och Andreas skrattade också.
Även om de visste att de kanske var det de ville.
-"Vad får vi för något?" frågae Vanessa
-"Kyckling,Sallad och Tortilla. Och självklart någon dressing med." sa Andreas och log.
-"Hur är det mellan dig och Erika nu?" frågade Vanessa Andreas.
Sofia vände sig om och förstod ingenting.
-"Ärligt sagt så vet jag inte. Hon verkar hålla på med någon ny igen." sa han dystert.
-"Vad pratar ni om?" frågasde sofia frågande
-"Alltså jag och Erika har inte haft det så bra den senaste tiden." Sa han "Jag fick veta i för ungefär
3 månader sedan att hon hade varit otrogen mot mig. Men jag förlät henne. Hon bönade och bad om att jag inte
skulle göra slut för att hon älskade mig. Så jag förlät henne. Men nu känns det som om hon har någon ny på gång.
Och vi har bråkat en hel del sen det hände. Jag har svårt att lita på henne."
Sofia tittade ner, och förstod varför han hade fattat tycke för henne så lätt, känslorna hade börjat svalna för
Erika.
Var det så att han inte ville ha Erika längre?
Det gjorde ju inte saken ännu bättre, nu blev hon ännu mera förvirrad.
-"Jag måste gå på toaletten" sa hon och gick till toaletten stängde dörren och sjönk ner på kakelgolvet.
Allting bara brast, hela hennes mur. Allting kom ut i tårar, hhon ville bara skrika men fick inte fram ett ljud.
Hela hennes tro på sina val. Hon visste inte alls hur hon skulle göra, hur hon skulle få saker att falla på sin rätta plats igen.
Plötsligt knackade de på dörren, till toaletten.
Sofia reste sig upp med ett ryck, och öppnade toalett dörren och Andreas kom in..
-"Hur är det?" frågade han oroligt
-"Jag vet inte. Allting känns så meningslöst" sa hon och tittade ner
-"Vad menar du?"
-"Med ett litet fel steg kan jag förstöra hela min värld" sa hon och började snyfta
Han rörde hennes axel och drog henne tättin till sig, men han kysste henne aldrig.
De gick sedan ut från toaletten, och Erika hade kommit hem precis.
-"Hej älskling" sa hon och log
-"Hej," sa han och kysste henne
-"Men Sofia hur är det me dig?" frågade Erika och kramade om henne.
-"Ne, det är bra nu" sa hon och log
-"Här har du lite papper så du kan torka bort tårarna gumman." sa Erika och log

Hon gjorde som Erika sa, och de stekte kycklingen och satte fram de olika grönsakerna på bordet.
Sedan satte de sig ner för att äta.
-"Jag tar med mig Sofia ut på en shoppingtur i morgon." sa Erika och log
-"Men jag trodde du skulle jobba?" sa Andreas förtvivlat.
-"Se inte så ledsen ut, nej jag tog ledigt. Jag tänkte att ni två kunde jobba i morgon?" sa Erika och log
Vanessa och Andreas tittade på henne med stora ögon, men bara log som svar.
-"Tack så mycket, så snällt av er" sa hon och log
Det var tyst resten av middagen. Andreas satt mitt emot Sofia, och tittade på henne då och då,.
Efter middagen var klockan 20:30, och då hade de plockat in diskmaskinen och gjort iordning.
-"Jag går och lägger mig" sa hon och gick in till sin Vanessas rum.
Hon borstade tänderna, och försvann sedan ner under täcket. Tårarna rann,
och hon såg Vanessas gestalt i dörröppningen.
Hon blundade och låtsades sova.
Vanessa strök henne över kinden, stängde sedan dörren in till sovrummet och försvann ut i tvrummet.

På morgonen väckte Erika henne, och sa att hon var tvungen att gå upp eftersom de skulle ner på stan.
Sofia gjorde sig hastigt iordning och de stack sedan ner på stan tillsammans.
När det kom ner till stan var de fullt av folk.
Erika var mycket gladare en vanligt, och pratade på.
Hon berättade om hur allting brukade vara i lägenheten, och hur jobbigt det kunde vara när Andreas var vreaig
Hon berättade också om att som Andreas trodde så hade hon hittat en ny, så hon hade tänkt göra slut.
Andreas hade tillräckligt bra lön för att klara sig, och Vanessa hade också någolunda bra lön.
Hon hade tänkt att de kunde få behålla lägeneheten, men att hon betalar den.
-"Hur länge har du känt så?" frågade Sofia
-"Ett tag, några månader. Men jag känner att jag och Andreas har ingen framtid. Jag är 9 år
äldre och vill skapa en familj. Hade är ju fortfarande rena barnungen, och de är för tidigt för honom. Han har ju
inte en tanke på att skaffa familj, och gifta sig. Han är inte sådan, men tiden tillsammans med honom har varit
helt fantastisk. Jag kommer aldrig ångra mig" sa hon och log för sig själv.

De gick i alla massa affärer, och tittade. Men Sofia köpte ingeting, hon hade inga pengar att shoppa för i nu
läget.
Dagen gick ovanligt fort och de hade väldigt kul tillsammans, och trivdes i varandras sällskap.
-"Du får gärna komma och hälsa på mig sen, nästa gång du är i Göteborg." sa hon och log
-"Tack, det gör jag gärna" Sa Sofia och log
-"Vad bra, här har du mitt nummer, det är bara och ringa om det är något."
-"Tack, här har du mitt" sa Sofia och tog upp en penna, och skrek vet på en lapp.
-"Tack, raring" sa hon och log "Det kanske är bäst att vi åker hem klockan är lite över 5." sa Erika och log

De tog spårvagnen hem, där Vanessa och Andreas satt framför tvn och latade sig.
-"Hejsan" sa Erika
-"Hej" sa Sofia
-"Hej," sa Vanessa och Andreas uttåkat.
-"Hur har eran dag varit?" frågade Erika glatt
-"Bra," sa Vanessa
-"Okej vad bra." Sa Erika och tittade ner "Sofia raring, vill du hjälpa mig med maten"
-"Ja, det kan jag väl göra." sa hon och följde Erika ut i köket.
Erika tog fram massa med grönsaker och lövbiff och potatis.
Sofia hjälpte henne att skära grönsaker, och blanda beaneise såsen, och hon tog
också fram vitlökssmöret.
Efter de åt de, och Vanessa och hon gick in i Vanessas rum och pratade.
-"Alltså, jag måste säga detta till dig innan du åker hem" sa Vanessa och gick fram och tillbaka i rummet.
-"Okej?" sa Sofia oroligt
-"För det första så var jag vaken, då brosan kom in hit första natten, och kysste dig. Jag såg allt, hörde allt. Men det var han
som hade frågat om du ville komma hit, och jag tyckte det lät som en underbar idé. Och det har verkligen varit underbart att ha dig
här. Brosan berättade också att han har känslor för dig. Starka känslor, och jag tycker verkligen det är underbart, jag har inte så
förtjust i Erika, hon är så bossig. Men som jag sa så har han känslor för dig, och de är inte svaga. Han vill verkligen ha dig, och
jag vet också att du är tillsammans med Jonathan. Så valet är ditt, och jag vet ju att du ska gå gymnasiet i Stockholm. Men om du
känner likadant för honom som han gör för dig så tveka inte. Jag har inget emot det." sa hon och andades.
Sofia ställde sig upp och gav henne en bamse kram, och log mot henne.
-"Problemet är bara att jag vet inte vad jag vill" sa hon och suckade "Innan skulle jag aldrig ens tänkt tanken att göra slut med
Jonathan. Men jag vet inte längre, jag vet ingenting."
Hennes tårar började rinna, och de satte sig i sängen och höll om varandra.
Vanessa tröstade henne, men hon var ändå glad över att veta att Sofia var lite förtjust i hennes bror. De pratade hela natten, och
dagen efter stod Andreas,Erika och Vanessa för att vinka av henne.
-"Hej då jag kommer sakna dig" sa Erika och gav henne en bamsekram.
-"Jag kommer sakna dig med" sa hon och log
-"Hej då!" sa hon och kramade om Andreas. Hon andades in hans doft och kände hur hon skulle sakna de gosiga kramarna
-"Hej då" sa han och hans ögon fylldes med tårar.
Sedan stod Vanessa där, lite av sides och väntade på att få ge Sofia en bamsekram.
-"Heej då gumman, jag saknar dig redan" sa Vanessa som höll om henne
-"Hej då, jag saknar dig med" sa Sofia och log

Hon gick på tåget, och de började sakta åka iväg. Hon letade reda på sin plats som var bredvid en
kvinna som läste tidningen. Hon hade lagt sin väska i det andra sätet bredvid henne.
-"Ursäkta, har du lust att ta bort din väska." sa Sofia snällt
Kvinnan tog ner väskan, men lyfte inte en blick från tidningen som var framför hennes ansikte.
Sofia satte sig bredvid henne, och plockade upp sin mp3 ur väskan.
Kvinnan lade ner tidningen i väskan, och lutade sig bakåt.
Sofia satte sig upp igen, och tittade på kvinnan.
Kvinnan vände sig huvud mot henne, och log. Efter ett tag började de stirra på varandra, och
de kunde inte ta bort blickarna från varandras ansikte.
Sofia studerade hennes drag och insåg efter ett tag att kvinnan var en äldre version av henne själv.

[fortsättning följer]

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

MinnaMy - 4 jun 06 - 22:22- Betyg:

det är säkert hennes mamma!!! sjysta hon FÅR INTE göra slut me Jonathan!!!!!!!! På denna borde du får en klar tjuga! men tyvärr kan jag bara ge fem som högst :/ .. Hörs!

Tiildus - 21 maj 06 - 05:35- Betyg:

Asså fan va bra du skriver!!! SKriv MEEEEEEEEEEEEEEER NUUU!!

_Isa_ - 20 maj 06 - 22:19- Betyg:

AHH!! MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER!?!?!
sa jag att jag ville ha mer?! ;P:P

banjo1 - 19 maj 06 - 22:36- Betyg:

Ooh shieet ! meer meer meer! <33

sofiiie - 19 maj 06 - 04:42

Jätte bra, vill läsa mer nu!!

spite_fire - 19 maj 06 - 04:38- Betyg:

;) bra

vattendroppe - 19 maj 06 - 01:58

Aaah!! mera :D !!