Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

~ Du. [ 1 ]

1.
Du är verklighet. Verklig verklighet.
Långsamt rörde jag mig genom rummet, och tittade lite nervöst runt mig.
Jag fick syn på dig, och himlade lite ironiskt med ögonen.
Jag andades samma luft som dig ..
Om jag skulle känna hat eller kärlek visste jag inte, jag visste bara att .. Att du var där.
Jag kände mig lite som en idiot, eftersom jag stannat upp med det jag gjorde ..
Egentligen var det självklart att du skulle vara där, eftersom vi gick i samma klass.
Klassrummet blir ju ett ställe där alla möts, både frivilligt och ofrivilligt.
Luften kändes tungare, och huvudet med. Plötsligt blev det suddigare att se, och jag märkte
att det var tårar som störde mina tankar.

~

En gång i tiden var man egentligen inte medveten om sig själv. Man trodde att man bara kunde, leva utan problem. Såklart var det skönt, och man tänkte inte på om man skulle stöta på problem efter det man sagt. Om det kunde skapa konsekvenser, eller om saker kunde startas p.g.a det. Man bara satt och sa saker, och kände sig cool. Man visste inte heller vad
kärlek var, och såg det som någon lek. Det hade ändå ingen betydelse. Då man sen
insåg det alvarliga i det, men allt annorlunda. Man satt där, på någon fest. Sviken av
en av sina närmsta vänner. Anledningen ? Du. Att berätta saker innebar fara ..
Skvaller, skvaller.
" Lara är kär i Rodi!! " Ropen hördes genom hela lokalen, och för första gången kände jag mig tom. Jag hade verkligen misslyckats .. men med vad ?
Med dom mest underbara männsikorna låste jag in mig på toaletten och bara grät. Lät känslorna komma ut. Jag trodde att det var den hemskaste festen någonsin.
Min kompis hade skvallrat ... Min då största hemlighet hade kommit ut ..
Men jag visste inte att det här bara var början ..

~
Efter blev du så annorlunda. Såklart hade jag själv nekat mina känslor, i hopp om att folk snart skulle glömma det. Men du var ändå .. annorlunda. Du var på något sätt snällare.
Jag visste inte riktigt var det var, men du blev en mycket lättare person. Samtalen mellan oss bara fortsatte och fortsatte. Msn verkade vara det lättaste sättet att prata, så visst. Varje dag
väntade jag bara för att få se ditt namn bland dom inloggade ..
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
alliiis - 27 okt 09 - 14:09- Betyg:
Vill läsa mer, jätte bra skrivet!!

Skriven av
xLarah
27 okt 09 - 11:00
(Har blivit läst 300 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord