~ Du. [ Prolog ] |
Vet du hur många gånger du egentligen fått mig att gråta ? Bryta ihop, mitt bland folk. Om du skulle fråga de i klassen, skulle dom flesta sett mig sitta där .. Deprimerad med söndergråtna ögon. Minst hälften har säkert frågat om jag varit ledsen, och nästan varje gång har jag förnekat det. Ibland önskar jag att jag aldrig träffat dig .. För du har verkligen förändrat mig. Jag tar egentligen aldrig åt mig av kritik, men du verkar ha vart ett undantag. Varför ? Jo, för att dom jag bryr mig om kan såra mig. Det var senast förra veckan då jag gick omkring vid fotbollsplan jag var ledsen inför almänheten, och någon kom fram och frågade lite ironiskt om jag var ledsen. Jag sa att jag var det, och direkt började frågorna komma. Varför är du ledsen?
Mitt svar blev bara .. Bara att jag var ledsen. Detsamma gäller då jag satt utanför Hövdinga, då jag satt där. Det bara kändes som om jag fått nog. Jag hade seriöst brytit ihop, och bara satt där. I kyla .. Jag tror inte att du vet vad du egentligen gjort med mig ? Jag har blivit någon helt annan, och det beror mest på dig.
Ja, just .. dig.
|
|
|
|
