Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Nani Haole [del 4]

Gabriel:
Jenna satt och borstade sitt hår. Jag kunde förstå varför alla killar hemma blev som galna efter henne. Hon var vacker och hon visste det.
- Du borde köpa en present till denna Noelani.
Min syster var lite fascinerad att jag tyckte om en flicka som i vissa mått mätt skulle anses som mörkhyad.
- Varför?
Jenna reste sig och skuttade bort till min säng. Det var ganska tidigt på morgonen och jag hade tydligen lovat henne att jag skulle shoppa med henne hela dagen.
- Alla tjejer gillar presenter.
Jag funderade på vad hon hade sagt. Jag skulle gilla att Noelani hade en del kvar av mig efter jag farit hem. Något som alltid skulle få henne att tänka på mig.
- Kanske.

Ett par tjejer vände på huvudet och kollade efter mig. Enligt Jenna var det för att jag var snygg men jag trodde att det var min tatuering. Jag kom ihåg hur ont det hade gjort. Det var bara Jenna som visste hur mycket den betydde för mig samtidigt som det var en konstant påminnelse.
- Titta på den. Den skulle verkligen passa Noelani.
Det var en klämma. Jag gick in i affären och tittade på den. Den var ganska tung och silverfärgad. Det var ett lövmotiv på den och det fanns spridda diamanter på den. Fejk såklart, men den var så vacker. Den skulle passa Noelani perfekt. Jag var bara tvungen att köpa den.

Noelani:
Alana satt tyst och tittade på mig. Hon hade spenderat hela sin lediga eftermiddag med att försöka få ur mig några bra detaljer om Gabriel. Jag hade sagt mycket lite. Att säga så mycket kändes dåligt. Jag visste ju att detta säkert inte skulle bli nått och jag visste inte ens vad det var i dagsläget. Allt var så förvirrande när jag inte var med honom. När jag var med honom kändes allt perfekt. Som att jag skulle kunna offra hela mitt liv för att bara få stanna med honom en liten stund längre. Visst var det dumt, jag visste ju att mitt hjärta tillslut skulle bli krossat.
- Men Noe, se vem som kommer här.
Alanas röst var full av undermeningar. Det var bara en person det skulle kunna vara. Mitt huvud flög upp.
- Hej.
Hans röst sköljde över mig som en smekning och alla mina tvivel försvann. Jag såg i ögonvrån att Alana stirrade på hans tatuering.
- Jag ska inte störa så länge.
Han stod bara några centimeter ifrån mig och jag kunde känna värmen som störmmade ut ur hans kropp. Han sträckte fram en liten påse åt mig. Jag öppnade den. Det var en vacker klämma. Silverfärgad och med diamanter som speglades i solen. Det var inte ens sån där liten klämma utan en som du kunde sätta upp hela håret med. Han tog klämman ur min hand.
- Får jag?
Han nickade mot mitt hår.
- Javisst.
Min röst var inte mera än en viskning och jag kände hur mina kinder blev röda. Gabriel samlade upp allt mitt hår i en tofs och snurrade det några gånger innan han satte fast det med klämman.
- Det ser fint ut.
Det var det första Alana hade sagt. Hon sa det på engelska så att han också skulle förstå vad hon sa.
- Den passar dig perfekt.
Han studerade mig och drog sin tumme över mina läppar. Jag slutade andas. Han böjde sig fram och tryckte sina läppar mot mina. Det kändes som att det varade mindre än en sekund. Det tog slut för fort.
- Vi ses, Noe. Alana.
Sen gick han. Det var helt tomt i mitt huvud. Alana avbröt tystnaden i mitt huvud.
- WOW. Det är seriöst detta alltså. Han är kär i dig.
- Jag är kär i honom.
Det var inte mer än en viskning men jag visste att Alana hörde.

Kui:
Vreden kokade i mitt bröst. Hur vågade denna kille röra henne. Bara komma från vilket land det nu var och röra vid henne. Vad hade han som inte jag hade. Noelani hade sett så lycklig ut och efter kyssen hade en ljuvlig rodnad stigit på hennes kinder. Jag drämde knytnäven i väggen och det kändes skönt med smärtan. Han skulle aldrig få komma undan med det ostraffat. Noe var min. Hon vr min och hon skulle alltid vara min. MIN!


-------------------------------------------- ----------------------------------------
Den kanske är lite kort denna gång. Men nästa del kommer vara längre.

hmhmhm..

KOMMENTERA! ANNARS!
Jag bussar min historialärare på er. Hon är läskig.

KRAM!

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
JessicaKarlsson - 19 okt 09 - 22:18- Betyg:
åh gud, va kommer han göra? :o
jätteeeeeebra, & han är gullig.. Han gabriel :D
mejla!

Skriven av
vemvet
19 okt 09 - 20:37
(Har blivit läst 62 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord