[Novellen] del 4 |
Stålet kändes så lent mot min ärrade handled, och jag skar flera gånger om.
”Det måste vara rekord” tänkte jag tyst för mig själv då jag tittade ner på min blodiga arm.
Jag satt där hela kvällen och bara tänkte.
Pappa skulle jobba över idag igen, så jag hade fritt fram för tårar och rakblad.
Vid 8 tiden ringde telefonen. Jag orkade inte röra på mig, jag var som förlamad. Jag bara satt i min säng och stirrade ut i ingenting.
Hemtelefonen slutade ringa, men istället började min ficka att vibrera. Med mina sista krafter tog jag upp mobilen och svarade.
”Ha-allå” Jag försökte så gott jag kunde att prata med vanlig röst, men det var svårt, eftersom jag darrade kraftigt.
”Hej, det är Issa” sa hon försiktigt. ”Ville bara veta hur du mådde.”
”Det är bra” sa jag och kände hur min röst började bli stadigare.
”Jaha, åh vad bra, för både jag och Robin har varit jätte oroliga för dig.” Issas röst lät mycket gladare nu, och jag kände hur klumpen i magen växte.
Jag hatar att ljuga för dem
”Men..” sa hon tillslut.” Vad gör du?”
”Inget, försöker göra klart matteläxan” sa jag och tittade bort mot min mattebok som stack ut ur väskan.
”Jaha, okej. Kan jag komma, så kan vi göra den tillsammans?”
Jag ville inte att Issa skulle tro att någonting var fel, så jag sa bara okej, och sedan la vi på.
Det tog tio minuter innan dörrklockan ringde, och jag reste mig upp och öppnade.
Till min förvåning var det inte Issa som hade plingat på, utan Robin.
”hej” sa han osäkert.
”hej” Jag tittade på honom och det syntes att han hade gråtit.
”jo öhm” Jag märkte att han tyckte det var pinsamt, så jag försökte så gott jag kunde låtsas som om allt var som vanligt.
”Kom in istället, jag fryser om benen” sa jag lite skämtsamt, och han gick förbi mig in i huset.
Jag stängde dörren, och när jag vände mig om stod jag öga mot öga med honom, så nära, så nära.
Jag kunde höra hans tunga andetag, och efter några minuters tystnad möttes våra läppar i en kyss.
Jag visste att jag skulle ha gjort motstånd, men på något sätt kändes det rätt.
Det var meningen att det skulle vara han och jag
Robin och Nathalie.
”Natta öppna” Jag och Robin släppte varandra, och jag vände mig mot dörren igen.
Issa stod utanför och bankade. Jag vred ner handtaget mot min vilja, och hon klev in.
”nej men hej Robin” sa hon glatt och tog av sig skorna. ”vad gör du här?”
”jo, öh..” han tystnade och tittade på mig i panik. ”Jag ska precis gå” sa han tillslut, och gick.
”Vad var det med honom?” sa Issa, men brydde sig inte om mitt svar, utan gick in i vardagsrummet med matteböckerna.
Vi satt där och gjorde läxor, och eftersom klockan blev väldigt mycket, sov Issa över.
Efter några minuter somnade hon, och jag masade mig ut ur sängen för att ringa Robin.
Jag gick in på toaletten och låste efter mig, tog upp telefonen och ringde honom.
”hallå” sa en trött röst i andra luren.
”hej, det är Jessie” det blev tyst, ingen av oss visste vad de skulle säga, men båda tänkte på samma sak.
”förlåt” sa han tillslut efter en oändlig, pinsam tystnad.
”förlåt för vad?”
”För att jag sa så där..” Det hördes en suck i andra änden, och jag tyckte synd om honom.
”alltså..” Jag tog ett djupt andetag.” Du vet att jag älskar dig, men.. det är inte mer än som en vän”
Det lät som om han snyftade, men när han började prata igen, var hans röst stadig.
”jag vet”
Plötsligt hörde jag ytterdörren öppnas. ”det måste vara pappa som kommit hem” tänkte jag och sa god natt till Robin och la sedan på.
Jag öppnade dörren försiktigt och gick ut.
”Vad gör du uppe såhär tidigt?”
Jag vände mig om och tittade upp på min pappa.
”Öhm toa?” sa jag fort, gick in i mitt rum och somnade efter någon timme.
Jag vaknade ännu en gång av ett ryck, men den här gången var det inte min musik, utan Issa som väckte mig.
Jag märkte att det fortfarande var mörkt ute, och jag trevade i mörkret efter lampan.
”nej, tyst, tänd den inte” Issa viskade, och jag tog ner min arm.
”Varför viskar du?” frågade jag henne, men hon hyschade mig bara, och bad mig att lyssna.
Jag spände öronen och lyssnade noga.
Snart började jag höra tysta, tysta röster från nedervåningen, och när jag lyssnat riktigt skarpt, kunde jag utskilja att det var min pappa och min bror som bråkade.
”Vad gör min brorsa här?” frågade jag Issa, men hon bara skakade på huvudet, hon var lika förvånad hon.
”Hon är min dotter, och jag kan göra vad jag vill med henne” hörde jag pappa skrika.
”Men hon kommer att hata dig efter det här, det vet du” Skrev min bror tillbaka.
”Men det är MITT beslut” Båda lät rasande, och jag ville inte lyssna längre.
De var mig de diskuterade, och jag ville inte höra om vad.
”Snälla Issa, kan vi inte bara försöka sova nu?” viskade jag, och Issa nickade och la sig ner i sängen ingen.
Issa somnade lika snabbt som vanligt, men jag låg vaken reste av natten.
När det var dags att gå upp, kom min pappa in i mitt rum, och satte sig på min sängkant.
”Nathalie” sa han försiktigt och ruskade lite på mig.
Jag ”vaknade” och satte mig upp.
”Vad är det?” sa jag och försökte låta sömnig.
”Jag har något att berätta för dig.” sa han, och jag kände hur min puls ökade.
”jaha?” Jag tittade frågande på honom, men han ville inte ha ögonkontakt, utan tittade bara ner.
”Vi ska flytta.”
I det ögonblicket trodde jag att jag skulle dö.
”FLYTTA?!” Skrek jag rakt ut, och jag kände hur tårarna började rinna.
Min bror kom in i rummet, skjutsade bort min pappa, satte sig på sängen och höll om mig.
Issa vaknade av mitt skrik, och undrade var som stod på.
”Vi ska flytta” snyftade jag, och Issa började också att gråta.
Hon satte sig brevid mig, och kramade om mig.
”Du får inte, du får inte, du får inte” viskade hon i mitt öra, gång på gång.
”Jag vet”.
Varken jag eller Issa gick till skolan den dagen.
Vi satt bara i min säng och pratade med varandra om hur vi skulle kunna fortsätta hålla kontakten, eftersom det nu var bestämt att jag skulle flytta till en stad ungefär 8 mil härifrån.
Pappa hade berättat att vi skulle flytta om 3 veckor, så i helgen skulle jag få åka och titta på mitt nya hus.
Det blev fredag, och på kvällen skulle jag få titta på nya huset.
Jag hade berättat för alla jag kände att jag skulle flytta, och de kom fram till att vi skulle ha en utflyttningsfest.
Det var bara Robin jag inte berättat om, och jag visste inte när jag skulle göra det.
Jag visste inte hur kan skulle ta det.
Vi hade knappt pratat efter vår kyss, så jag var osäker på om vi ens var tillsammans.
¨”Har du frågat om jag får följa med idag då?” Issa tittade på mig, och jag vaknade upp ur mina tankar.
”Va, ehh. Ja du fick följa med” sa jag förvirrat.
”Följa med på vad?” Det var Robin som hade kommit fram till vårt bord, och satte sig nu brevid mig.
Han tittade först väldigt osäkert på mig, men gav mig tillsist en kyss på munnen.
Jag kände hur mina kinder blev röda, men dolde det genom att titta ner i bordet.
”nå, följa med på vad?”
”Ehm.. ” Issa tittade konstigt på mig, men sen dök ett leende upp på hennes läppar.
”Joo, jag och Natta ska titta på Nattas nyaa..AJ!” Jag hade trampat Issa på foten så att hon inte skulle avslöja för Robin att jag skulle flytta.
”vad gör du?” Sa Issa argt, men jag gav henne en bestämd blick, och hon fattade vad jag menade.
Robin bara satt där, tittade på oss och skakade lite skämtsamt på huvudet.
”Vi ska åka och titta på Nattas nya . err.. Skor”.
Robin tittade på mig, och lyfte ena ögonbrynet.
”jaha ja” Sa han frågande, men istället för att vänta på vår förklaring, så började han äta.
”Men vi måste gå nu, vår lektion börjar typ nu” sa jag, gav Robin en snabb puss, och sedan gick jag och Issa ut ur matsalen.
När vi kommit bort till våra skåp, vände sig Issa mot mig, och sedan vräkte hon ur sig frågor.
”Vad var det där? Är ni tillsammans nu? När blev ni det? Varför har du inte berättat något för mig? Varför vet han inte om att du ska flytta?”
Jag suckade högt, och sa att jag skulle berätta för henne ikväll, eftersom hon ändå skulle sova hos mig.
(Säg till om ni vill ha fortsättning]
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | STruTSEn_91 - 17 maj 06 - 00:04- Betyg:  | | Jag vill har en fortsättning.. |
|
|
|
