Vinden viskar mtt namn (del 7 ) |
- Bella?
Cajsa såg på mej med stora ögon, stora Kladdiga ögon.
- Nejmen Cajsa, är det du? skrattade jag. Hon verkade inte tycka att det var det minsta trevligt att träffa mej där, Och hon slutade inte glo på mitt hår, mina byxor... min tröja och väska Hela mej.
Lilla tjocka Cajsa, var nu stora smala fjortis Cajsa, Och jag var hennes fieende...
- Vad gör du här? Frågade hon snopet, lät nästan lite... arg?
Jag harklar mej, och försöker inte stirra på en brun fläck på hennes tröja, troligen gjord utav hennes bruna kladd i annsiktet.
- Jag spelade med mitt... band.
Hon sken upp.
- Spelar du sånt här... du vet... Synt, eller så? Sa hon, troligen för hon inte förstod vad det var för band.
- Nej, Jag spelar trummer.
hennes leende dog bort.
-jasså... suckade hon.
Kanske hade hon försökt hitta något i mej som var någolunda normalt, då skulle hon få leta, jag var onormal rakt igenom!
- Alltså, Kan du skynda dej, Elleeer? Kved Robin, som kommit in igenom dörren. Hon var rosig på kinderna, och boxade mej på axeln, men när hon och Cajsas blickar möttes stannade båda upp. Robin nickade emot henne.
- Cajsa. Säger jag kort.
- Hänger du med... såna där? Frågade hon och rynkade på näsan. Det var inte vad jag trodde om dej! skojade hon och boxade mej på axeln, något stelare än vanligt.
Dörren bakom Cajsa öppnades, och ett ivrigt fnitter spred sej i hallen där vi stod.
In klev två, nästan lika dana, flickor som Cajsa, Bara att en av dem var brunett.
- Asså Caajshoo, fatta va kul de blir asså! Vi ska repa t.s.m, liksom!
Den bunetta flickan gav high-five till den andra blonda, och stannade upp när de såg mej och robin.
- Vilka är de freken? Frågade brunetten och rynkade näsan.
- Jag heter Bella, Eller Bellan, som du vill. Sa jag och sträkte ut handen för att hälsa, men brunetten bara blängde.
- Varför skulle jag villja veta ditt namn, freeko? Frågade hon och hennes vänner bakom henne fnittrade, även Cajsa,
Det var krig
|
|
|
|
