Alice tankar (Twilight FF) oneshot |
Japp, nu ska jag försöka att skriva nåt igen trots allt. Jag har försökt att skriva berättelser flera gånger men
det gick inte så bra, men nu ska jag försöka igen iaf.
Det handlar om Alice och det utspelar sig i New moon.
Förlåt om det kommer att vara saker som inte kommer att stämma riktigt efter boken men det var längesen jag läste
den xD. Själv tycker jag att den blev dålig men jag vill veta vad andra tycker så glöm inte att kommentera :)
-------------------------------------------- --------------
Jag var uttråkad. Jag hade ingenting att göra och var ensam hemma. Helst skulle jag ha gått och shoppat men jag vill inte gå ensam. Men ingen annan hade tid för att gå med mig. Jag kände mig ledsen, men det har jag gjort ända sen familjen splittrades om man kan kalla det så. Ända sen Edward lämnade Bella har allting förändrats. Ingenting är sig likt. För Bella var trots allt en del av familjen. Edward har flyttat hemifrån för att han inte vill att vi ska se hur han känner sig utan Bella, men det ser vi ändå när han kommer på besök till oss ibland så ser vi att han är så olycklig. Han försöker se glad ut men det syns på honom att han lider. Esme är väldigt ledsen för hans skull, det är vi alla men särskilt Esme. Hon har varit så glad att hennes son äntligen har hittat någon. Men det var hans val. Han gjorde det som han tyckte var rätt även om vi har försökt förklara för honom att det var fel. Alla försökte trösta honom förutom Rose såklart. Rosalie bekymrade sig inte så mycket om honom. Hon var kanske till och med glad för att Bella inte skulle ha någonting med familjen att göra längre. Men hon var arg på Edward för att vi var tvungna att flytta. Hon gillade att bo i Forks och tyckte att det var onödigt att flytta.
Jag suckade. Jag försökte att sluta tänka på det här. Jag blir bara mer och mer ledsen för det. Men vad skulle jag göra nu? Jag ville göra någonting som kunde leda bort mina tankar från allt det här sorgliga. Men hur jag ens försökte komma på nåt så var det bara shopping som kunde göra mig glad just nu i en sån här situation. Men vem skulle jag gå med? Rose har åkt iväg med Emmet någonstans, Jasper och Esme har gått ut för att jaga, och Carlisle jobbar på sitt nya jobb. Om allting skulle ha varit som för länge sen skulle jag nu gå med Bella. Även om hon inte gillade att shoppa så ställde hon alltid upp för mig och följde med. Det var så snällt av henne.
Bella.
Vad jag saknar henne. Hon var som en syster för mig. Det gjorde ont att tänka på henne. Jag hoppas att hon har det bra. Hon saknar säkert oss men hon måste försöka att glömma.
Jag satte mig i soffan framför tv-n. Jag zappade mellan kanalerna men hittade ingenting som kunde fånga mitt intresse. Till slut stannade jag vid ett tv serie som jag inte ens visste vad den handlade om. Jag stirrade på tv-skärmen. Tv serien verkade handla om en tjej som söker efter jobb och drömmer om att designa modekläder. Den verkade vara väldigt rolig och jag började glömma mina problem helt och hållet. Men plötsligt ändrades bilden framför mig. Jag blev helt stel i kroppen och stirrade framför mig på bilden. På bilden stod en tjej. Men det var inte den tjejen som tv serien handlade om. Det var någon helt annan. Det var Bella. Bilden jag såg gick inte i tv-n. Det var en ny framtidsvision. Om Bella. Egentligen fick jag inte titta på hennes framtid. Edward sa att jag inte fick för att vi redan har ställt till med för mycket problem för henne. Men jag kan ju inte göra något för mina visioner! Jag tittade på bilden framför mig. Där stod Bella på en klippa. Ensam. En klippa? Vad gör hon där? Hon gick långsamt fram till klippans kant. Vinden slet i hennes hår. Hon frös lite, det syntes. Nu stod hon där på kanten och såg ner i vattnet. Hon tänker väl inte hoppa? Hon såg sig omkring, tveksam som om hon inte visste vad hon ska göra. Men plötsligt verkade hon bli modigare och jag såg beslutsamheten i hennes ansikte. Hon ställde sig i en sorts dykarposition. Tog ett djupt andetag och gjorde det som jag mest fruktade för.
Bella hoppade.
Nej! Nej, nej, nej, nej! Hon föll ner i det djupa mörka vattnet. Medan vågorna piskade mot klippan. Bella var under vattnet jag såg inte henne. Plötsligt kom hon upp på ytan. Hon kämpade mot dem starka vågorna, men hon klarade det inte. Vågorna slet i henne och drog ner henne under ytan. Hon försvann. Bella syntes inte mer nu.
Hon försvann.
Nej! Hon måste komma upp igen. Snälla kom upp igen! Bad jag för mig själv. Men hon kom inte. Jag väntade och väntade men inget hände och scenen framför mig försvann och åter igen såg jag tv skärmen framför mig. Det var som om en mardröm blev sann. Även om jag inte kan drömma. Det var det här jag var mest rädd för att Bella skulle göra. Jag sjönk förtvivlat ner i soffan. Det kan inte vara sant.
Bella är död.
--------------------------------------- -------------------
Kommentera snälla!<33
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Sandra353 - 11 okt 09 - 19:48- Betyg:  | Ohh bra, väldigt bra. Om jag ska klaga på något så är det lite jobbigt att du tryckt på enter, eller vad man ska säga. LÅt det rinna på, mycket enklare att läsa då.
Hoppas du förtår vad jag menar.
Och jag tvingar dig att skriva en fortsättning :) |
|
|
|
