Klass 7F del 15 |
Halloj!:D Som jag lovade skulle dom 2 sista delarna komma ut denna helg.
Och här kommer den näst sista delen.;)
Hade gött och tack för alla kommentarer, kraam!<3
1 månad senare
Jag satt i Leos sjukhus rum och var mycket nervös, jag satt och hoppades att
han skulle få komma hem denna fredag. Han satt och kollade på mig med ett snett leende.
Det var konstigt jag var mer nervös än honom. Nu var det precis 1 månad sedan han hade
ringt och sagt att han var vaken. Det är det bästa som hade hänt, det visste jag..
Jag skulle aldrig kunnat leva utan honom. Jag rös till, vi hade suttit och vänta i nästan 1 timme
på att den jäkla doktorn skulle komma, var fan va han? Jag kände hur irration känslan kom upp i magen.
Leo kollade på mig, " Älskling vad är du nervös för? Antigen kommer jag hem idag eller om 3 dagar vad spelar det för roll?"
Mitt ben trummade nervöst " Men jag vill att du ska komma hem nu, fattar du väll" snäste jag till svar.
Men jag ångrade mig snabbt " Förlåt, " suckade jag, " Men jag vill bara att vi ska slippa vara här, och kunna träffas hemma".
Han nickade " Men det förstår du väll att jag också vill Carro" Jag nickade.
Det var någon som knackade och vi vände blicken mot dörren, det var doktorn.
Mitt hjärta trummade hårt i bröstet. Jag reste mig upp och doktorn kom in och upprepade
sitt namn som vi hade hört så många gånger vi det här laget. Den manliga läkaren log, han kunde vara i 25 års ålder, och var mycket trevlig.
" Jaa, Leo.. Hur mår du?" Frågade mannen men en vänlig röst.
" Jag mår bara bra, bättre en den gångna månaden." Svarade min ängel, att han kunde vara så lugn..
Läkaren nickade. " Bra, jaa, alla värden och allt ser bra ut och vi ser inget hinder för dig att åka hem"
När jag hörde dom orden andades jag ut, " Tack" viskade jag till läkaren. Leo log brett och vi sa hejdå till läkaren och
han gick ut för att gå till nästa patient. Leo reste sig upp från sängen och gick in på toaletten för att byta om, han hade så brottom
att han inte ens brydde sig att ge mig en puss på kinden, men jag förstod att han ville bort här ifrån lika mycket som jag.
Jag ringde till mamma och hon tyckte att det var lika skönt som jag. Leos moster satt där nere och väntade på oss, hon ville inte gå in på sjukhuset,
hon gick bara in där om hon måste, hon hatade de stället. Efter ca. 10 minuter var jag och min Leo på väg ner till bilen.
Och där stod den, när vi satte oss sa mostern " Leo tror du att du orkar åka hem till Carro och hennes familj och äta mat?"
Leo log brett " Så klart". Han satt fram och jag satt bak med hans väskor.
Vi 3 i bilen satt och snackade om dom förgångnda veckorna. Efter 25 minuter var vi framme.
Leo jag före mig in, det var svart när vi öppnade dörren. När vi hade
tagit av oss våra ute kläder så gick jag och Leo in hand i hand i vardagsrummet.
Och helt plötsligt hoppade det fram massor med folk och skrek välkomme hem. Vi hoppade till samtidigt.
Jag la handen för hjärtat och utbrast " Faan vad ni skräms" Medan Leo bara skrattade och stod och lutade sig framåt.
Jag kollade mig omkring, det var presenter på vardagsrumsbordet och dom hade satt upp ett lakan i taket och det stod
" VÄLKOMMNA HEM!" På den. Dom hade gjort så fin och jag blev alldeles rörd.
Hela min familj var där, Sara och Sara och Leos Moster, och alla våra gemensamma kompisar.
Dom stod där och log. Alla kom fram och kramade oss, mamma och pappa hade hittat tillbaka till varandra.
Dom stod och höll varandra i handen och såg så nykära ut.
Jag log stort åt dom. Det var underbart att ha Leo hemma, mamma hade dukat i köket.
Det blev Tacos. Tillslut satte vi oss till bords och alla åt till det kändes som att vi skulle spricka.
Ute blev det mörkare och mörkare vi tände ljus. Det var så mysigt. Efter vi hade ätit förflyttade vi oss till vardagsrummet
och vi satt och pratade och det var så mysigt. När klockan närmade sig 22 snåret så hade vi vart hemma sedan
17, det hade gått så snabbt. Jag lutade huvudet på Leos axel, och jag viskade " Välkommen hem"
Då viskade han till svar " Tack".
Så där ja, nu var denna del klar, förlåt för att dom bli så dåliga :'(
Men jag vet inte riktigt hur jag ska sluta novellen... Men jag kommer nog på något..
Dom blir så korta det är inte meningen...Förlåt..
Kommentera!<3
|
| Kommentarer | | blackgirl - 15 jan 10 - 22:19 | | vad bra | | sorgen - 14 okt 09 - 19:45 | | Mycket bättre än förra. Bra! | | LisaHoglund - 10 okt 09 - 20:55 | | Härlig del! :D <3 | | WalkingTheDemon - 10 okt 09 - 20:55 | | Bra :) |
|
|
|
