klass 7F del 14 |
Hejhej alla söta läsare! Guda mig.. FÖRLÅT!!!:'(
Jag har värkligen inte snabbar upp takten..:/
Jag är så ledsen! Men jag ska göra er glada, dom 2 sista delarna
kommer ut i helgen;) Jag LOVAR!!!
Men nu ska jag inte störa er i eran läsning!<3
Kramkram Boel;)
Jag vaknade av att någon ruskade om mig. Jag satte mig omtöcknat om " Vaa?"
Det var mamma " Älskling, det är dags att vakna, vi ska väll åka tillbaka till sjukhuset, eller?"
Jag nickade och svarade hest " Vad är klockan?" Hon log och strök mig över kinden.
" Jag har bara låtit dig sova i 30 minuter". Jag la benen över sängkanten. Och reste mig lite för fort
och dunsade tillbaka i sängen. Jag reste mig lite långsammare denna gång.
Mamma hade redan gått ner och jag gick efter med mjukisbyxor, munktröjja och ett hår som stod åt alla håll och kanter.
När jag kom ner så pratade pappa med någon i telefonen. Jag brydde mig inte så mycket om det, men när jag
hörde det sissta han sa satte jag upp huvudet i luften " ... Men gud så skönt, vi kommer på en gång. Hejdå!"
Jag rätade upp blicken och mötte min fars blick. " Är han?" Viskade jag. Pappa nickade. Jag andades ut.
" Skynda vi måste dit!" Skrek jag till, jag vände på mig och sprang ut i hallen, och hoppade i ett par skor
och en jacka, och efter mig kom det fyra männsikor som betedde sig som förvirrande hönor. Jag suckade till och stod och hoppade.
Helt plötsligt utbrast pappa " Carro! Stå still!" Jag kollade på honom och svarade " Meeene skynda då!"
Jag öppnade dörren och gick ut i stället. ÄNTLIGEN så kom de fyra förvirrande hönorna ut.
När mamma blippade på fjärrkontrollen till bilen, så hoppade jag in i bilen. Snart så satt vi alla fem i bilen.
Jag lutade huvudet mot bilglaset. Helt plötsligt ringde inte min mobil, det var ett nummer jag inte hade men jag svarade
" Carro" Jag hörde bara någon som andades i 3 sekunder, " Hej, älskling" Viskade en röst.. Det var han.. DET VAR HAN!
Mitt hjärta hoppade över ett slag, jag fick svårt och andas, " Leo?" Viskade jag .
" Ja," fick jag till svar. " Jag som trodde att du skulle sitta här." Viskade han man hörde att han hade ett leende på läpparna,
jag kunde se det framför mig. " Jag ville det, men jag somnade hemma och, åå om jag inte hade gjort det!" Rabblade jag på snabbt.
" Förlåt" Viskade jag sen, " Älskling, det spelar ingen roll bara att vi har varandra så är det bra" Och när han sa det så hördes det..
Han menade det värkligen, jag började snyfta hysteriskt, och Marcus tog mobilen ifrån mig,
Lisa kramade om mig, och mamma pappa gav mig tröstande blickar.
" Hej, Leo, faan vad skönt det är att höra din röst!" Jag hörde inte vad min ängel svarade, men Marcus började fnissa,
Jag kunde inte låta bli att le genom tårarna. 15 minuter senare hade jag fått tillbaka min mobil och mamma stannade bilen utanför akademiska sjukhuset.
Jag hoppade ut ur bilen och sprang, jag hörde hur pappa skrek " CARRO VÄNTA!" Men jag kunde inte vänta, jag sprang rakt in på sjukhuset och jag
struntade i hissarna jag sprang upp för trapporna i stället. Jag sprang 4 våningar upp och flåsade men fortsatte in genom dörren mot Leos.
Jag stannade till utanför fönstret och såg att han.. Han var levande. Samtidigt som jag stannade till utanför fönsret höjjde hon blicken och när vi mötte varandras
blickar, så började mitt hjärta slå tre dubbelt så snabbt. Jag gick långsamt in i rummet, han kunde ju kanske ha blivit hes?
" Hej, älskling!" Sa han med ett normal hög röst och ett varmt leende. Det blev för mycket tårarna sprutade ner för kinderna och jag sprang fram till honom och gav honom en
kram, men han ville han något mer han ville luta sina läppar mot sina. När våra läppar nuddade varandra så kändes.. Det kändes som att vi satt ihop?
Den kvällen, var den bästa kvällen i hela mitt liv.. Jag ville bara ha honom för mig själv, men det gick ju inte..
Men han hade bara blickar för mig kändes det som.. Jag låg i hans sjukhus säng och kramade om honom.
Jag viskade i hans öra " Du är den underbaraste personer i världen"
Då sa han något som gjorde mig så lycklig " Carro, du är den underbaraste personer i världen, du är mitt liv!"
Så där ja.. Jag tycker att delen blev dålig..:/ Men kommentera<3 Kramkram:)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | blackgirl - 15 jan 10 - 22:09 | du dödade honom inte
bra
nu slipper jag leta upp dig på eniro
snacka om att vara lat (jag alltså är lat)
ha de
krams krams | | sorgen - 9 okt 09 - 13:22 | | Asså delen e jätte bra. Men det e vissa ställen då du skriver sina och han och sånt, där det inte passar in.. | | WalkingTheDemon - 7 okt 09 - 22:08 | | bra ^^ | LisaHoglund - 7 okt 09 - 21:41- Betyg:  | | Mycket bra! :D Kul med lite lyckliga stunder efter allt elände också :D |
|
|
|
