HON. Prolog |
prolog
hon. hon den där osynliga som inte var speciellt osynlig längre.
Innan hade Felicia kunnat döda för den där platsen, där alla visste vem hon var, där alla såg henne, alla kunde hennes namn och där hon trodde alla skulle se upp till henne.Läs meningen igen. Hon trodde.Alla föraktade henne, hennes stil, hennes kropp, hennes sett att vara på det ända dom gillade "om" henne, var att sprida rykten om henne.Alla visste vem hon var.Horan i sjuan, alla kunde hennes namn, dom skrev hennes namn på toaletten, Felicia-Horan i skolan.Tydligt på väggen över handfatet. Men ingen såg upp till henne, allt hade förstörts för en plats, en plats där hon trodde att hon kunde må bra, där hon äntligen skulle få bli synlig igen, för vad dom tyckte och tänkte spelade roll, tyckte hon då. Om dom inte visste vem man var, var man en loser. En nolla, ingenting, en ensamvarg ett mobboffer. Töntigt, man ska inte behöva vara något i deras ögon för att kunna vara någon. För hon visste att hon var något, hon var mycket mer än dom som älskade att kasta hårda ord efter henne. "Jävla feta horfjortis" dom orden var dom vanligaste hon fick höra om dagarna. Inte ett hej, Ska vi sitta brevid varandra? Kan jag hjälpa dig med matten? Ska vi jobba tillsammans? Inte ens en i dom "osynligas" ögon var hon värdig något, bara smuts. Äckligt jävla smutts som dom var tvugna att stå ut med för att det äckliga smuttset gick i deras skola. Och dom hårda orden kanske inte slog hårt i hennes ansikte, inte en jävla min fick dom, men på armen brännde orden hårt. Blodiga jävla ord som kröp längre in i själen och torterade henne för varje andetag hon tog, hon kunde inte kolla på sig själv i spegeln längre, det mesta av hennes hår hade lostnat, slingor trillade ner på golvet dagligen efter att hon bortstat igenom det överdrivet tunna håret, det hade inte orkat efter all hårspray, tuppering och nya klips hela tiden, det hade kvävts och hängde nu på hennes huvud. Dött. Hennes lockar hade förvandlats till trasliga toviga hårbollar och hon var rädd för att ens röra hennes huvud, det kanske bara trillade av mer då. Det räckte med att hon var tjock och mobbad, skulle allt hända henne? skulle hon bli flintskallig? Bara tanken gjorde henne ännu lite trasigare på insidan och hon började tänka på armen, blodiga skabbarmen dom flesta visste var trasig, och hennes förra bästavän hade sagt till henne häromdagen när dom bråkat att hon hatade henne, hon sa tilll henne; överviktigt jävla emopsyk, gå omkring och leker att du är fjortis, du är så jävla ful din jävla hora!
Hennes mamma ville hjälpa, men hon gav henne ingen ny start, allt hon behövde, en ny skola, nya vänner , ett nytt liv helt enkelt. Skulle det vara så jävla svårt? Att hjäpa henne få känna av lycka igen.Inte ens det var hon värd. En vecka utan skolan nu, först hade dom tyckt synd om henne, nu såg dom henne som en dum tonåring, ett barn som var påväg att bli vuxen och gick igenom en sådandär fas som gör en jättedeprimerad ibland. Men hon visste ju, det var inte bara någon fas, det var hon. Hon insåg själv att hon behövde hjälp när hennes pappa lämnade henne, igen. Jävla alkogubbe som låtsades att han brydde sig. Hon hatade att hon behövde bekräftelse om henne själv från alla andra som ansåg sig vara bättre än henne, trots att dom var hur elaka mot henne som helst var dom fortfarande bättre i hennes ögon. Sjukt.Hon levde två liv, ena kunde hon inte styra över utan att alla andra styrde över det med sina åsikter, kommentarer & blickar, det andra försvann. Hon försvann, hennes sanna jag. För det känns som om hon var två, inte en, aldrig ensam men alltid övergiven. Men snart skulle halva hon försvinna, det ända som hållt henne kvar skulle försvinna. Det kändes inte bra att leva längre, varje natt önska hon att hon fick sjunka igenom lakanen, madrassen ,fjädrarna ,golvet jorden och allt som låg under henne, sjunka ner till ett tyst ställe där hon inte kände något längre. Bara var fri. Innan hade hon dödat för den jävla platsen, nu skulle hon döda för att få försvinna. Döda sig själv.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | izzzzy - 8 okt 09 - 15:50- Betyg:  | | Som emmaz sa stark men jag gillade den och skulle vilja läsa nästa :D |
|
|
|
