På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

[TwilightParodi?] - Kidnappad. Del 1?

Innan ni läser den här, ska ni veta att det bara är ett skämt.
Det här är en idé som dök upp under ett skämtsamtal med en kompis, så ta inte illa upp.
Det här är bara en kul sak om våran älskade Rob :D <3
Kommentera och säg vad ni tycker hittills, jag har en idé om vad som ska hända sen, men först ville jag veta vad ni tycker om idén :D

Robert Pattinson låg och sov sött i sin säng, medan han drömde vackra drömmar om Kristen Stewart. Han log medan bilder av honom springandes hand i hand med Kristen över en äng i solskenet, rörde sig i hans huvud. Att drömmar ibland är bättre än verkligheten är det ingen tvekan om. Hans andetag var lugna och fridfulla, och det märktes att han trivdes mer i drömmen än i verkligheten.

Hans liv var inte lätt att leva, även om han älskade det på så många sätt och vis. Han älskade sin familj, sina vänner, sitt jobb och till och med sina fans. Även om de kunde vara lite jobbiga ibland. Okej, det var att underdriva. Han önskade att de kunde ha lite respekt för honom och hans privatliv ibland. Om de nu älskade honom så mycket som de påstod att de gjorde, även om de inte kände honom, så borde de väl kunna respektera det? Respektera att han, precis som dem, är en människa med känslor. Han hade lika stor rätt till ett någorlunda normalt liv, som dem. Men den respekten var han tydligen inte värd.

I hans dröm var det bara han och Kristen. Inga galna fans, ingen jobbig paparazzi. Det var bara dem - och den vackra ängen under deras fötter, solen som värmde deras hud.. Likt fåglarna som flög på himlen var han fri. Han kunde gå vart han ville.. Vilket han inte kunde göra i verkligheten. En halvtimme på samma plats och han attackerades av galna fans.

Det var ingen tvekan om att Roberts drömvärld var bättre än hans verklighet.

Ett ljud hördes, och hans dröm tonades sakta bort. Vad var det som hade väckt honom? Det lät som steg, som om någon rörde sig i hans rum. Han sträckte sig efter ljusknappen till lampan som stod på hans nattduksbord innan han öppnade ögonen för att kolla vad det var. Men han hann inte ens tända ljuset innan någonting kastade sig över honom. Det tog honom inte mer än en sekund att förstå att det var en säck. Han hade blivit fångad i en säck.

Han skrattade. Det var säkert bara Kellan och Jackson som skämtade med honom. Det fanns ingenting att oroa sig för. De skulle snart släppa ut honom, så fort de insåg att han inte hade gått på det. Han skulle instämma i deras skratt, slå till dem på axeln och sedan gå tillbaka till sin säng. Men sekunderna gick utan att någonting hände. Det var inte likt dem att hålla sig för skratt. Han började bli misstänksam, men brydde sig inte så mycket om det. De var trots allt skådespelare, precis som han själv.

Det var då han hörde dem, rösterna. Men det var inte Kellan och Jacksons röster. De här rösterna kände han inte igen. Dessutom kände han inte igen språket de talade heller. Det dröjde inte länge efter att han hade insett detta, som han greps av panik. Han började sparka och slå mot det sträva tyget, i ett förgäves försök att komma ut, medan han kippade efter luft. Han öppnade munnen för att skrika på hjälp, men fick inte fram ett ord.

Han visste att det var någon som bar runt på honom. Det kände han. Och efter några minuter hörde han hur någon öppnade en bildörr och bara någon sekund senare insåg han att han befann sig i bilen. Han hörde dörren stängas bakom honom, och ytterliggare en dörr som öppnades, men den stängdes lika snabbt igen. Nyckeln vreds om och motorn gick igång.

Vart var han på väg?

Kommentarer - (Snittbetyg: 4.8)

becxa - 10 okt 09 - 18:00

hahahahha en ny del, snabbt ! :D

idacarlsson - 8 okt 09 - 20:07- Betyg: