[TwilightFF] - En ny början. Del 9. |
Här kommer den, delen som ni så länge har väntat på.. :)
Hoppas ni gillar den :P Och inte blir för besvikna/arga på mig angående Jacob.
Kommentera gärna och säg vad ni tycker :)
OPS! Glömde säga att denna är ur Bellas pov.
Jag var förvånad över att Renesmee ville prata med mig, men gick frivilligt med henne. Hon höll min hand i sin och det kändes främmande, men ändå välbekant. Jag mindes hur det var när hon var liten, hur det var innan den där dagen. Skulle hon bli densamma igen? Skulle hon må bra igen? Skulle hon somna lycklig på kvällarna igen, och vakna upp lika lycklig nästa morgon? Jag hoppas det.
Renesmee drog med mig ner till floden och vi satte oss på en sten intill vattnet.
"Mamma?"
Hon tittade på mig, och för ett ögonblick såg jag smärtan i hennes ansikte igen.
"Ja, älskling?"
Jag smekte hennes kind med ett av mina fingrar, i ett förgäves försök att ta bort smärtan ifrån det.
"Jag.. ehm.. vill säga förlåt"
Jag tittade förbryllat på henne.
"Förlåt för vadå?"
Hon log snett. Hon hade ärvt Edwards vackra leende, det som jag älskade så mycket.
"För det här året. Jag har varit en riktig bitch"
Jag tog en av hennes händer och kramade den med båda mina.
"Älskling,"
Jag andades djupt en gång innan jag fortsatte.
"Ibland händer det saker som får en att reagera och handla på ett sätt som man inte vill. Man säger saker som man inte menar, man gör saker som man egentligen inte vill. Men vi ska lösa det här nu, eller hur?"
Jag tittade spänt på henne. Hade jag sagt för mycket? Skulle hon bli arg på mig nu? Men hon nickade bara, utan att säga ett ord. Jag sa inte heller någonting, så vi satt tysta där en stund medan jag fortfarande höll hennes hand i mina.
"Det var det jag ville prata med dig om"
Hennes blick mötte min och jag såg att hon var nära att börja gråta. Det högg till i bröstet på mig, och smärtan skakade om min kropp. Jag fick anstränga mig riktigt ordentligt för att hålla masken.
"Eller inte prata.."
Hon tittade bort från mig, och istället tittade hon ner på floden. Hon följde vattnet med blicken medan det flöt iväg.
"Jag tänkte faktiskt.. visa dig"
Jag kände hur min kropp stelnade till. Är det nu jag ska få veta vad som har plågat min dotter i ett helt år? Jag rös till. Renesmee tittade på mig, och jag såg att hon var rädd.
"Eller vill du inte?"
"Jo, det vill jag.. Visa mig"
Jag släppte hennes hand, och hon sträckte ut den mot min kind, men tvekade.
"Jag måste bara varna dig, du kommer nog inte gilla det du får se nu, mamma"
Jag nickade bara.
"Visa mig, gumman"
När hennes hand nuddade min kind, var det som att jag inte satt vid floden med Renesmee längre. Hennes bilder var så tydliga som om jag hade varit där.
Renesmee satt på en av trästockarna runt en lägereld. Jag kunde se att hon befann sig i La Push, jag kände igen skogen, stranden, havet och klipporna. På hennes vänstra sida satt Jacob och på hennes hägra sida satt Claire, med Quil bredvid sig. Runt lägerelden satt också Sam, Emily, Paul, Rachel, Jared, Kim, Embry, Leah och Seth. De pratade och skrattade, så det verkade som att de hade roligt. Värmen från de blåa lågorna var behaglig. Jag la märke till att Paul reste sig upp och försvann, men han kom snabbt tillbaka med några flak starköl. Grabbarna tog sig en varsin öl, medan tjejerna tittade på.
"Hit med en till, Paul"
Jacob sträckte ut handen mot Paul, som gav honom en till. Renesmee och Claire drog både ihop sig, och det syndes att de inte var bekväma med att de drack. Rachel, Emily och Kim såg inte ut att bry sig, utan de pratade och skrattade med killarna som vanligt.
"Snälla Jacob, inte en till.."
Jacob skulle ta emot sin tredje öl när Renesmee la handen på hans ena arm. Han tittade bara på henne och flinade.
"Klart jag ska ha en till"
Renesmee tittade allvarligt in i hans ögon.
"Snälla, det räcker nu"
Paul skrattade åt hennes bedjan.
"Sluta vara en sån mes, Nessie"
Paul kastade ytterliggare en öl till Jacob och han öppnade den och tog en klunk. Sen la han ena armen runt Renesmee, men hon drog sig undan.
"Vad är det med dig?"
Hon skakade på huvudet.
"Jag tycker inte bara om när du dricker. Jag vet hur du blir"
Medan brasans blåa lågor fortsatte brinna fortsatte killarna att dricka. Ju mer de drack desto mer högljudda blev de. När Jacob hade druckit upp sin tredje öl, bad han genast Paul om en fjärde. Panik började synas i Renesmees ögon när hon såg honom häva i sig hela ölen i bara några klunkar.
"Drick inte mer nu, Jacob.. Snälla.."
Men han ignorerade henne och bad om en till. Renesmee tog upp sin mobil ur fickan och slog ett nummer, men Jacob såg det och tog mobilen ifrån henne.
"Vart skulle du ringa?"
"Pappa"
Alla skrattade.
"Varför ringa blodsugaren för?"
Renesmee fick tårar i ögonen, men mest av ilska, antar jag.
"Kallar ni min pappa blodsugare, så kalla mig det också. Jag vill hem, ge mig min mobil Jake"
Jacob stoppade ner hennes mobil i sin byxficka och tittade på henne.
"Du åker inte hem förrän jag säger att du får göra det"
Han la armen om henne igen, men den här gången drog hon sig inte undan. Jacob fortsatte dricka, och jag brydde mig inte om att räkna efter den 8e. Jag studerade bara Renesmee. Hennes söta lilla ansikte. Vad hemskt det där måste varit för henne.
Plötsligt var jag tillbaka vid floden, och jag satt bredvid Renesmee igen. Hon hade tagit bort handen från min kind och jag tittade frågande på henne. Jag såg i hennes ögon att det fanns mer, att det där inte var det värsta. Det var bara början.
"Ja, mamma, det är mer"
Det verkade som att hon kunde tyda mitt ansikte.
"Det där var bara början"
Hon svalde en gång, innan hon sträckte ut handen mot min kind igen.
Brasan brann inte längre, det rök bara lite ifrån den. Jag hörde svaga röster bakom träden och insåg att festen var över. Det var bara Renesmee och Jacob kvar där. Renesmee reste sig upp och började gå mot Billys hus, men Jacob stod snabbt bredvid henne och tog tag i hennes arm.
"Gå en promenad med mig"
Renesmee skakade på huvudet.
"Nej, Jake, det är sent. Jag måste hem. Pappa och mamma väntar på mig, de är nog oroliga"
Han brydde sig inte om vad hon sa utan drog med henne mot stranden. Hon försökte komma loss, men hon lyckades inte. När de stod mitt på stranden drog Jacob till i hennes arm för att vända henne mot sig. Han tog ett grepp om hennes huvud, med tummen på hennes ena kind, handflatan under halsen och de andra fingrarna mot hennes andra kind.
"Du är vacker"
Hon försökte slita sig loss igen, men innan hon hann göra någonting pressade han sina läppar mot hennes. Efter en stund släppte han hennes ansikte och började istället smeka hennes kropp. Hans händer var överallt. När han precis skulle börja ta av henne tröjan, slet hon sig från hans läppar.
"Nej, Jacob, jag är inte redo för det här.."
Han ignorerade henne och fortsatte ta av henne tröjan, men hon drog ihop sig i protest.
"Jag vill inte, snälla Jacob.."
Han sa ingenting, utan frustade bara irriterat, innan han började smeka henne igen.
"Sluta. Jag vill hem, jag måste hem.."
Han gjorde ytterliggare ett försök att få av henne tröjan, och den här gången lyckades han. När han hade fått av henne den, började han genast knäppa upp hennes jeans.. Renesmee började skrika på hjälp, men Jacob höll snabbt en hand för hennes munn.
"Jag ska inte tvinga dig att se mer, mamma"
Hennes röst skar sig och när jag öppnade ögonen såg jag att hon grät. Tusentals tankar snurrade runt i mitt huvud. Hur kunde en sådan sak hänt min dotter? Det var sådant man läste om i tidningar, såg på nyheterna.. Och hur kunde Jacob gjort så mot henne? Jag kände marken under mig skaka, och jag tog stadigt grepp om Renesmee. Jag ville inte att någonting skulle hända henne. Ingenting fick någonsin hända min dotter igen.
"Mamma, varför skakar du?"
Va? Det är inte jag som skakar? Det är jordbävning! Världen håller på att rasa samman under våra fötter, och hon ber mig att sluta skaka. Plötsligt förstod jag att hon hade rätt. Det var jag som skakade. Jag skakade av ilska, skuld, sorg och förtvivlan. Hur kunde jag låtit honom göra någonting sådant mot min dotter? Den där jävla hunden!
"Bella! Renesmee! Kom här, NU!"
Edward? Han lät rasande. Varför? Vad hade gjort honom upprörd nu?
"KOM NU!"
Renesmee rörde sig inte. Jag rörde mig inte. Jag kunde inte röra mig.
"Kom igen, Bella! Renesmee! Jag tänker inte låta den där hunden leva länge till, så kan ni skynda er?!"
Plötsligt förstod jag varför Edward var arg. Han hade sett Renesmees historia, samtidigt som hon visade den för mig. Innan jag hann reagera drog någon upp mig på fötterna.
"Kom, vi måste åka.."
Edwards röst lät förtvivlad. Och vi gjorde som han sa. Livlös gick jag efter Edward till bilen, med ett hårt grepp om min dotters hand.
Det tog faktiskt emot att skriva den här delen,
för jag vet att Jacob aldrig skulle göra något sånt..
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Twilighthyper - 10 nov 09 - 16:12 | | Det kommer väl mer!? | idacarlsson - 29 sep 09 - 18:29- Betyg:  | | SÅÅÅÅÅÅÅ BRA! ;o <3 | | MoRoTpOwEr - 28 sep 09 - 17:52 | | jag vill inte read more for jag kommer borja hata jke ._. | | becxa - 28 sep 09 - 15:33- Betyg: | åh, jakob skulle aldrig göra så ): hahaha :D
men den var bra, mejla nästa? :$ <3 | | aliciamiranda - 27 sep 09 - 21:40- Betyg: | | OMG!!! Ahh, jag vill läsa meeer!!! Dumma jacob... :/ | | InTheShadows - 27 sep 09 - 21:29- Betyg: | DEN VAR BÄST, JAG HATAR JACOB :@
tack <3
meeer | | kiww - 27 sep 09 - 21:18- Betyg: | | en till del, nu! | | Sandra353 - 27 sep 09 - 21:17- Betyg: | Men hur va men asså... Dumma Jake, nu hatar jag honom xD eller något liknande
Men gud så br, längta tills nästa del <333 | | sztiz - 27 sep 09 - 21:16 | | Skriv Mer Skriv Mer Vill veta vad som händer...!!!<33333 | | Joseephineh - 27 sep 09 - 21:10- Betyg: | som sagt, först va ja mållös, sen kunde jag inte sluta skratta o.O'
(läsare, missförstå mig inte, ewelina förstår mig ^^,)
jäättebraaa och nuu vill jag ha meer för jag vill veta vad edward gör med jacob :L<3 |
|
|
|
